Sv: Inga svenska distansekipage till WEG Kentucky!
Nåja jag har inte utgett mig för att vara mästare på distans direkt men jag läste det så på tidningenridsport i det brevet du hade skrivit där och jag tog förgivet att det var distanskommiten som kommit fram till det.
"Ett krav som är väsentligt högre än FEI's kvalificeringskrav och som enligt min och tävlingssektionens bedömande anses vara tillräckligt tufft för att ekipaget ska ha möjlighet att nå sportsliga framgångar på WEG. Dessa kvalificeringskrav kommuniceras tydligt till alla svenska elitekipage - detta gäller om ni vill vara aktuella för WEG i Kentucky."
Men tävlingsektionen anser ju inte det du påstår säger dom ju klart och tydligt här
"Att distansen nu inte får skicka några ryttare till Kentucky, beror enligt Peterson på att man inte tror att de svenska ekipagen är tillräckligt konkurrenskraftiga.
- Distansen har inte kvalat som ett lag, även om sex ekipage har klarat gränsen på 15 kilometer/timme. Men de som vinner mästerskapen ligger runt 20-24 kilometer/timme, och det är det ingen av de svenska ekipagen som är i närheten av. Man ska ha en god chans att komma bland de åtta bästa för att få åka, och så är det inte i dagsläget. Skulle någon segla upp inom den närmsta tiden får vi så klart titta på det igen."
Och igen att vara aktuell är INTE = att man SKALL få åka och så är det ju för alla oavsett disciplin.
Men jag antar att det är detta som antas vara att förbundet ändrat sina uttagningskriterier?
Har inte läst igenom hela tråden, men det som ni här citerar är, enligt mig, helt befängt.
Jag menar, sätter man upp kvalgränsen till 15 km/h, är det väl ingen som sitter och idiotrider på 24 km/h och sliter på sin häst i onödan. Varför skulle man välja att rida snabbare än vad erfordras. Det riskerar endast att man blir utesluten (och inte kvalar), alternativt att man rider på en kanontid, men sen har en häst som fått gå 16 oerhört snabba mil.
En häst kan inte gå hur många mil som helst under en karriär, och ju snabbare milen går, desto mer slitsamma är de. Och varför ska man då förbruka mer av hästen än vad som krävs, är det då inte bättre att spara benen då till de tillfällen då man faktiskt tjänar något på att rida snabbare, som till exempel vid ett VM?
Hade man istället satt upp kvalgränsen till låt oss säga 17 km/h, finns det ju absolut ingenting som säger att inte dessa 6 ekipage skulle ha klarat det. Men nu har ingen valt att rida så snabbt då det inte skulle leda till något annat än ett större slitage på hästarna.
Sen läste jag även lite senare i tråden att du tycker att det är krasst att man måste förlita sig till andras misslyckanden för att själv lyckas, men är det inte just det som alla tävlingar går ut på? Att vara bättre än motståndaren? Inte att vara bra?
Du kan vara hur bra som helst utan att vinna, för om någon annan är bättre än du fortfarande inte bäst. Tex. hur många hoppmedaljer skulle vi ha tagit genom åren och alla andra ryttare som deltagit hade ridit varenda mästerskap med felfria rundor rakt igenom? Och hur många medaljer/placeringar skulle vi vunnit internationellt i dressyren om alla de andra ländernas ryttare hade fått 100% vid varje ritt? Förmodligen inte en enda. Att vinna är att vara bäst, är att vara bättre än sina motståndare. Precis som att vara bäst även är att ens motståndare är sämre än man själv är. Det är exakt samma sak.
Och ta bara EM i Asissi som exempel, där hade det räck med att få in 3 godkända ryttare i mål för att ta en medalj. Med andra ord är det ofta bättre att rida för att genomföra än att rida för en individuell medalj
Sen finns det inget som säger att någon av våra svenska ryttare skulle klara av att rida på en tid som är konkurrenskraftig, men då utsätter man sig för en mycket större risk för uteslutning, vilket inte ger något alls. Istället kan hela laget rida i ett bra tempo, utan att riskera för mycket och rida för allt vad tygeln håller, och då ta en eventuell medalj genom att man ridit taktiskt bra och inte övervärderat sin egen förmåga.
Taktiken inom distansen är ju halva sporten. Det gäller inte att ha den mest vältränade hästen, utan det handlar om att disponera sin hästs krafter på det mest optiala sättet.
Det spelar ju ingen roll att man sitter på världens bästa distanshäst om man sätter iväg i full kareta och rider för allt vad tygeln håller, för då åker man iaf. ut förr eller senare.
Det är alltså inte så att vinnarna nödvändigtvis måste ha de snabbaste och uthålligaste hästarna, utan det är bara ett utav "delmomenten" i sporten.
På samma sätt som i hoppningen, där är det inte nödvändigtvis hästen med mest scope och bäst teknik som vinner. Du kan sitta på en häst som slår allt och alla i puissance (stavning?) men sen gör du en dåligt avvägd ritt, där du kanske rider i lite för högt tempo så att hästens språng blir för flacka och du river. Då kan någon annan komma på en häst som egentligen hoppar sämre, och få ett bättre resultat genom att bättre avväga sin hästs kvalitéer och dess sämre egenskaper och utnyttja kapaciteten på ett optimalt vis.
Sen är det klart att ett större hopp underlättar och gör det lättare för ekipaget att vinna, men hoppning handlar ju om så mycket mer än att bara hoppa. Om du förstår vad jag menar?
Hoppas du förstår vad jag försöker förklara.
älskar mina hinknissar !
