Sv: Ibland har man tur!!!
Forra aret fick en av ettaringarna kolik. Helt "normal" sadan som slappte efter smartstillande och en stunds promenad.
Tva dagar senare var det igang igen. Lite kraftigare men vi fick bort det. Flera veterinarer var har och tittade, kande, klamde och lyssnade. Under tva veckor hade hon sex ganska kraftiga koliker men ingen av vet hittade nagot eg fel (inklusive en av de basta kirurgerna i landet med klinik i narheten.
Hon at i princip bara bran mash (blotlagt foder) for att underlatta och drack ca 80 l vatten/dag.
Tillslut sag hon ut som ett benrangel, vi korde i henne tva l intravenost vatska och korde henne till klinik. De oppnade och sag att en bit av tarmen fastnat i magsacken (hur var det mojligt??) och ruttnat. Den doda biten togs bort och hon fick komma hem.
Magen funkade men hon fick en infektion i arrvavnaden. Detta forsvagade skinnet sapass att hon fick en tumor. I borjan ingenting speciellt men da hon sattes igang och borjade trana vaxte den. Tillslut var den sa stor som ett barnhuvud och matte ca 25 cm tvars over pa det smala stallet.
For ca 2 mander sedan akte hon in och oppnades igen. Ett plast nat lades in for att tacka halet och hon fick tillbringa over 6 veckor med gordel.
Inga fler komplikationer har dykt upp sa langt och om ytterligare fyra mander kan hon borja ga i hagen och jogga igen. (An sa lange ar det box som galler men jag tror inte det ar manga veckor innan hon far borja promerera och ata gras igen)
Vi far se om hon nagonsin kommer tillbaka och kanske till och med kan starta!
An sa lange ar hon den draste hagkamrateni jag hort talas om - hon koptes osm fol for att vara sallskap at den egen uppfodda stofolet.
