Husky och jaktinstikt utbruten från Oseriös avel 2023

[Migo]

Ja jag rekommenderar ingen med katt eller andra smådjur att skaffa husky. Jag vet husky som tagit rådjur, en jättetråkig olycka där ägaren gjorde allt rätt. Mina försöker som sagt krossa fönster både i huset o i bilen om dom ser katt eller annat vilt så mitt hus har kompostgaller i alla fönster o jag har ordentliga burar i bilen.

Husky är skickliga jakthundar, de tar en hel del får här i trakterna.

 

[Vovve]

Husky är skickliga jakthundar, de tar en hel del får här i trakterna.

Ja gud de har hänt en kompis bland annat. Vi har ju får o kor här på gården o framförallt min 2 åring går ju in i rent jaktläge om man inte hela tiden e uppmärksam på honom o bryter honom när man e på promenad. Jag har så mycket säkerhetsåtgärder för att försöka undvika att mina tar något men den krassa sanningen e att de räcker med att en katt trycker i ett dike o jag inte ser den men hunden gör så e de färdigt. Jag tror inte mitt staket runt trädgården hinner sitta uppe länge innan grannens korkade självmordsbenägna katter riskerar livet.

 

[Holdyourhorses]

Jag vet mängder med huskies som kommit in i hem med katt som valp o ja första året har de gått bra, sen gör katten något som väckte jakten o pang så va de färdigt med de. Jag vet en husky som funkat med katter MEN hon va inte rastypisk alls, alla andra jag vet hålls separerade från katter o andra smådjur. Vet även en husky som tog familjens egna get eller om de va ett får för att grinden inte va stängd ordentlig så jag personligen rekommenderar inte husky om man vill ha en hund som samspelar trevligt med katt eller andra smådjur då de tyvärr ofta slutar på ett sätt.

Superhärliga hundar men dom e inte så lämpade runt smådjur o de e inte värt o ta risken i mina ögon

Just det där att hunden helt plötsligt hamnar i en situation där instinkterna tar överhanden har jag hört fler exempel på. Jakthund som umgåtts med katt inomhus men när samma katt kom skuttande under utevistelse så blev den ett bytesdjur.

 

[Vovve]

Just det där att hunden helt plötsligt hamnar i en situation där instinkterna tar överhanden har jag hört fler exempel på. Jakthund som umgåtts med katt inomhus men när samma katt kom skuttande under utevistelse så blev den ett bytesdjur.

Detta har gällt innekatter som fått ett ryck o ska springa runt o busa såväl som utekatter. De e riskfyllt att ha husky o smådjur ihop då smådjuren allt för ofta får sätta livet till. Mina tex bryr sej inte om katten sitter still eller rör sej, den ska dö oavsett o så enkelt e de o så e de med många huskies.

 

[hundtant]

Jag vet mängder med huskies som kommit in i hem med katt som valp o ja första året har de gått bra, sen gör katten något som väckte jakten o pang så va de färdigt med de. Jag vet en husky som funkat med katter MEN hon va inte rastypisk alls, alla andra jag vet hålls separerade från katter o andra smådjur. Vet även en husky som tog familjens egna get eller om de va ett får för att grinden inte va stängd ordentlig så jag personligen rekommenderar inte husky om man vill ha en hund som samspelar trevligt med katt eller andra smådjur då de tyvärr ofta slutar på ett sätt.

Superhärliga hundar men dom e inte så lämpade runt smådjur o de e inte värt o ta risken i mina ögon

Så skönt att du inte förminskar den där risken! Husky och smådjur borde inte ens vara något att diskutera. I min omgivning har det varit tre incidenter som jag på ett eller annat sätt varit med om då huskies drar igång på småhundar (en var min, vi hann undan). För ett par månader var det däremot en ägare med liten hund som inte gjorde det, den fick sätta livet till.

Det här gäller välhållna huskies som lever precis så som huskies vill. Men fullständigt galna när jaktinstinkten slår till.

 

[Migo]

Så skönt att du inte förminskar den där risken! Husky och smådjur borde inte ens vara något att diskutera. I min omgivning har det varit tre incidenter som jag på ett eller annat sätt varit med om då huskies drar igång på småhundar (en var min, vi hann undan). För ett par månader var det däremot en ägare med liten hund som inte gjorde det, den fick sätta livet till.

Det här gäller välhållna huskies som lever precis så som huskies vill. Men fullständigt galna när jaktinstinkten slår till.

Ja, när nyckelretningen kommer som triggar instinkten så ska det vääääldigt mycket självbehärskning till för att hunden ska kunna kontrollera sig själv. Är det då dessutom en flock... Det är en av anledningarna till att folk som är nördiga på hundspannskörning väljer att bo så de kan köra på ensliga vägar, inte i promenadområden där det är stor risk att möta lösa hundar!

 

[hundtant]

Ja, när nyckelretningen kommer som triggar instinkten så ska det vääääldigt mycket självbehärskning till för att hunden ska kunna kontrollera sig själv. Är det då dessutom en flock... Det är en av anledningarna till att folk som är nördiga på hundspannskörning väljer att bo så de kan köra på ensliga vägar, inte i promenadområden där det är stor risk att möta lösa hundar!

Det är precis det som är fallet här, spannet körs på ensliga vägar. Dock inte mer ensliga än att vi som är några få här med småhundar går där. ALDRIG lösa dock, annat än på vägar där vi vet att de inte tar sig.

 

[Vovve]

Så skönt att du inte förminskar den där risken! Husky och smådjur borde inte ens vara något att diskutera. I min omgivning har det varit tre incidenter som jag på ett eller annat sätt varit med om då huskies drar igång på småhundar (en var min, vi hann undan). För ett par månader var det däremot en ägare med liten hund som inte gjorde det, den fick sätta livet till.

Det här gäller välhållna huskies som lever precis så som huskies vill. Men fullständigt galna när jaktinstinkten slår till.

Näe gud jag vägrar förminska den risken, ja jag har tyvärr hört om en som drog igång på en liten hund o tack o lov gick de trots omständigheterna bra. De finns inga argument, anledningar eller något annat som gör att jag kommer tycka att de e en bra idé med husky o smådjur o jag e faktiskt så elak så jag säger rätt ut att va beredd på att komma hem till död katt, kanin eller vad man nu har för smådjur för i majoriteten av fallen så e de så de kommer sluta en dag.

Ja alltså oavsett hur tillfredsställda dom e o hur mycket dom än får göra de dom e avlade för så blir dom monster när jakten går igång. Min 2 åring som e den värsta av mina drog upp mej i baken på en älg när han va runt 5-6 månader… Vi va ute i skogen o han tog något spår o jag tänkte att jaja han får väl gå o spåra lite så blir han lite trött i huvudet med, sen skriker sambon att vi nog ska stanna o då har hund spårat upp en älg så där står jag livrädd för älgar med en galen hund i linan typ 20 meter bakom en älg

 

[hundtant]

Näe gud jag vägrar förminska den risken, ja jag har tyvärr hört om en som drog igång på en liten hund o tack o lov gick de trots omständigheterna bra. De finns inga argument, anledningar eller något annat som gör att jag kommer tycka att de e en bra idé med husky o smådjur o jag e faktiskt så elak så jag säger rätt ut att va beredd på att komma hem till död katt, kanin eller vad man nu har för smådjur för i majoriteten av fallen så e de så de kommer sluta en dag.

Ja alltså oavsett hur tillfredsställda dom e o hur mycket dom än får göra de dom e avlade för så blir dom monster när jakten går igång. Min 2 åring som e den värsta av mina drog upp mej i baken på en älg när han va runt 5-6 månader… Vi va ute i skogen o han tog något spår o jag tänkte att jaja han får väl gå o spåra lite så blir han lite trött i huvudet med, sen skriker sambon att vi nog ska stanna o då har hund spårat upp en älg så där står jag livrädd för älgar med en galen hund i linan typ 20 meter bakom en älg

Du resonerar jätteklokt tycker jag!

 

[Vovve]

Du resonerar jätteklokt tycker jag!

De e många som inte uppskattar den brutala ärligheten kan jag säga Men jag e hellre ärlig med hur hemska dom e när jakten slår till än att linda in de rosa fluff. De e verkligen inte några enkla hundar runt smådjur o dom visar tydligt vad dom e i grund o botten, ett rovdjur

 

[Enya]

Jag vet några malamutes som funkar med katt men de e inte många sen kan jag inte tala för hela rasen då jag känner mycket färre malamute än husky men båda raser har mycket jakt o bytesdrifter, däremot vet jag ingen husky som funkar med katt trots att jag vet många som vuxit upp med katt sen valpstadiet.

Har man katt o funderar på husky så brukar jag alltid säga att man får va beredd på o förlora katten isåfall eller strunta i en husky.

Min 2 åriga grabb va ca 12 veckor första gången han försökte döda en katt o de syntes tydligt att han inte va nyfiken o ville leka utan de va ren jakt o katten skulle dö. Han fick ett par veckor senare tag i pälsen på svansen på en grannkatt som jag inte hann se när vi skulle ut på promenad då den satt o tryckte i mörkret bredvid ett däck, tack o lov förlorade den katten bara en enorm pälstuss då jag e snabb i reaktionen… Här e allt säkrat till förbannelse för att ingen hund ska kunna ta sej lös på promenad, ta sej ut genom ytterdörr osv pga deras extrema jakt o bytesdrift så jag rekommenderar inte husky ihop med smådjur alls

Det jag har hört att skillnaden på husky och malamute är, trots att båda är urhundar och otroligt lika typ, är att malamute är ännu mer självständiga i sitt sätt att vara än husky, har något lägre jaktdrift, men fortfarande en massa (de är ju slädhundar och det är ju jaktdriften som används där), har lite svårare för andra hundar och inte såsom husky som oftast älskar alla, och är mer reserverade mot människor än husky- som älskar alla. Det är vad jag förstår inte en lika "lätt" ras som husky, och passar ännu mindre som "familjehund" då den helt enkelt inte trivs inne eller nära människor på samma vis.

Jag hade katt när jag köpte spionen. gammal katt, och tänkte att i stort sett alla hundar kan lära sig, så säger ju folk! Nu vet jag ju att folk här på buke tycker att jag är dum i huvudet och i det här fallet håller jag med. Hunden var nästan 10 månader, van vid andra hundar och barn, helt ouppfostrad och med traumatisk bakgrund, men vänligheten själv. Däremot såg jag direkt att trots att katten var hundvan, kunde säga ifrån, inte sprang osv så var det inte lek från hundens sida, det var samma uttryck och intensitet i rummet som hos dobermannen med smådjursliv på sina tassar. Vi beslutade att separera dem och inte ta någon risk. Ville inte göra av med katten, han var så gammal, och kort senare somnade han faktiskt in. Katten själv var mer hund än katt, skiträdd för andra katter och trygg med hundar så ville vara nära spionen givetvis. Jag lärde mig då att inte lyssna på alla som säger att "alla hundar kan lära sig acceptera katter, man får ju tillrättavisa dem". Jag skaffade innekatt när smådjursdödande dobermannen somnade in och då hade jag tre andra kvar. Vuxna hundar och en vuxen katt skaffades och introducerades. inga som helst problem. Katten älskade hundarna, kunde bli visst missnöje ibland när katten blev för intensiv i sitt tvättande av ansikten när de låg och vilade, men aldrig några tendenser till jaga eller bete sig som ett rovdjur mot den. Som mest att katten sågs som en dryg lillebror när den höll på ibland. Med spionen var det alltså en enorm skillnad i hela attityden. Har man inte sett den tror jag inte man förstår.

Det är som du beskriveer att jakten slås på och då är de i en helt annan värld, jag har haft flera olika raser, däribland vorsteh och pointer, brukshundar samt blandraser med jaktraser, deras jakt har varit hanterbar, även om de liksom velat jaga har det gått att bryta, de har fortfarande betett sig som hundar, om du förstår hur jag menar, svårt att beskriva. Spionen blir helt annorlunda. När han såg hästar i en hage första gången, gudars skymning, det gick en rysning genom min kropp, för jag såg förvandlingen på honom. Har man sett varg jaga och hund ser man skillnaden, han var mer lik vargen än en hund i det läget. Och så är det fortfarande, hållning och allt. Och förstås, går inte att bryta.

Här i staden finns vildkaniner. innan jag visste vilket område först så reagerade han som din hund, totalt hysterisk och vrålade, drog, skällde och betedde sig fullständigt galen när vi gick åt det hållet. Jag fattade inget. Varför bete sig så åt det hållet men inte åt andra?? Så såg jag en dag kaninerna och han var nära att klippa en också, sanslöst kvickt. Jag är fortfarande starkare och jag är ju beredd, läser ju honom genom hans kroppsspråk och hur han beter sig, så än har han inte fått chansen, men när de orädda kaninerna skuttar ut mitt framför har det varit nära.

Vi får inte ha utekatter här enligt hyresvärden, vilket jag tyckte var skönt när jag flyttade hit (vet att det inte håller, men en regel), såg ytterst få också. Tyvärr har några grannar släppt ut sina katter, varav en nära mig, två tillfällen har det varit nära. Har alltid kort koppel på området- inte av denna anledning utan av respekt för alla, kontroll på hunden helt enkelt, ingen ska tro något annat. Kommer man runt ett hörn ska man inte mötas av en hund i långt koppel även om min är en snäll varelse. Men de gångerna det har varit nära har varit när katten suttit i en buske, ej hundrädd, och bara traskat rakt ut när vi kommer eller när han luktade i en buske utanför området och typ snubblade över en katt djupt nere i det långa gräset. Katter kan hoppa högt, lärde vi oss. Inga skador på katten någon av gångerna, jag har genast reagerat så inget hänt. Trodde en gång att han lärt sig respektera katter när vi gick förbi en katt som lugnt satt kvar när han skällde på den och istället för att bli rädd resten den sig upp tog steg mot honom och "morrade" på katters vis. Han tystnade och gick runt mig på andra sidan, går numera bakom ryggen på andra sidan varje gång vi går förbi den infarten där den satt så. Däremot en tid senare när samma katt spatserade förbi helt orädd och han såg ut att minnas hur den betett sig och nästan backade in i mitt ben istället för att kasta sig efter den, så gjorde den "misstaget" att sätta sig ner med ryggen emot... då förändrades spionens attityd i samma stund. Då ville han klippa den. Jag visste ju det så han kom ju ingenstans, katten rörde inte ens ett öra, men jag insåg att inget kommer få honom att vänja sig, han bidar bara sin tid till djuret har ett svagt ögonblick i sådana fall.

Jag vet vad jag har i kopplet och vad han är kapabel till och tillåter inte jakt alls, inte ens av fåglar, har aldrig honom lös utanför inhägnat område och ser ingen mening med att ens träna det just pga det här, enbart det här. Största andelen av huskyägare säger att man inte kan ha en husky lös, jag ser ingen mening med att testa på det heller och orsaka skador för att försöka bevisa att just MIN individ är det udda exemplaret av rasen. Vill man ha hunden lös finns andra raser.

 

[Enya]

Jag vet mängder med huskies som kommit in i hem med katt som valp o ja första året har de gått bra, sen gör katten något som väckte jakten o pang så va de färdigt med de. Jag vet en husky som funkat med katter MEN hon va inte rastypisk alls, alla andra jag vet hålls separerade från katter o andra smådjur. Vet även en husky som tog familjens egna get eller om de va ett får för att grinden inte va stängd ordentlig så jag personligen rekommenderar inte husky om man vill ha en hund som samspelar trevligt med katt eller andra smådjur då de tyvärr ofta slutar på ett sätt.

Superhärliga hundar men dom e inte så lämpade runt smådjur o de e inte värt o ta risken i mina ögon

I Skåne ropades rätt ofta varg en period när får dödades. Oftast hade det varit en husky i farten och inte en varg. Det finns många huskysar i Skåne faktiskt. Där jag bodde ropades det till och med varg och las ut en bild på en svart och vit varg. Svart kropp, vita ben, yvig, svart svans med vit spets, svarta öron med vit insida, vit nos och bringa... Du har en sådan varg precis som jag Jag skrattade högt rakt ut när jag läste det och la ut en bild och skrev att min varg ligger fint här inne. Det var solklart en husky

 

[Vovve]

I Skåne ropades rätt ofta varg en period när får dödades. Oftast hade det varit en husky i farten och inte en varg. Det finns många huskysar i Skåne faktiskt. Där jag bodde ropades det till och med varg och las ut en bild på en svart och vit varg. Svart kropp, vita ben, yvig, svart svans med vit spets, svarta öron med vit insida, vit nos och bringa... Du har en sådan varg precis som jag Jag skrattade högt rakt ut när jag läste det och la ut en bild och skrev att min varg ligger fint här inne. Det var solklart en husky

Haha ja alltså jag har fått höra att jag har en varg i kopplet många gånger… De o björnhund har jag fått höra att min stora e

 

[Enya]

De jobbigaste med mina e när 2 åriga grabben står o skriker så man kan tro att han blir flådd levrande för att han inte får jaga vad han nu vill jaga Jag har fått många blickar från folk som med all rätt efter att ha hört hans skrik tror att jag misshandlad honom…Att jag står i andra änden av kopplet två meter bort o bara suckar de kan man inte tro när man hör honom bli frustrerad

Nu skriker inte spionen så mycket längre, han har blivit äldre så kanske beror på det, och lärt sig att här hos mig får man gå i skogen så mycket man vill. Men tidigare vrålade han som en stucken gris så fort vi var ute. Folk vande sig rätt fort men ja, de tittade först för att se så jag inte slog honom, någon frågade till och med och jag förklarade att han inte var van vid att gå i skogen och vi var på väg dit så han var bara glad, hade inte alls ont....

 

[Enya]

Haha ja alltså jag har fått höra att jag har en varg i kopplet många gånger… De o björnhund har jag fått höra att min stora e

Japp, han går under varg och varghunden här också Hans bästa kompis blev dessutom omskriven som just varg i tidningen också Han har ju lite vargfärger dessutom.

 

[Enya]

Så skönt att du inte förminskar den där risken! Husky och smådjur borde inte ens vara något att diskutera. I min omgivning har det varit tre incidenter som jag på ett eller annat sätt varit med om då huskies drar igång på småhundar (en var min, vi hann undan). För ett par månader var det däremot en ägare med liten hund som inte gjorde det, den fick sätta livet till.

Det här gäller välhållna huskies som lever precis så som huskies vill. Men fullständigt galna när jaktinstinkten slår till.

Hemskt att vara med om sådana saker! Stackars den som hade hund som inte klarade sig! Måste vara oerhört traumatiskt.

Min har inga problem med hundar, oavsett storlek, generellt, men det finns några som han bara inte kan med. Träffade en sådan i söndags. Han som inte brukar reagera på hundar flippade helt ut faktiskt. Det är små hundar, aldrig stora, de flesta småhundar går ju bra, men så finns det någon enstaka som det inte fungerar med. inte ens någon grannes alla fyra skrikande chihuahua har han problem med, bemödar dem inte ens med en blick numera, tidigare lite pip och gnäll och ville leka, men det får han inte så nu får de inte ens en blick utan sköter sitt. De däremot skäller så de skriker. Kvinnan brukade gå omvägar, men har förstått att han inte bryr sig och går förbi nu istället och de har lugnat sig en hel del. Känns ändå kul att hon känner att hon inte behöver vara rädd utan istället kan träna sina hundar på min, det har gått framåt för dem just för att han inte bryr sig om dem.

Vad det är med de han inte kan med vet jag inte, ibland behöver den andra inte säga något ens. Men generellt är han trygg med hundar, bara inte andra djur.

 

[Vovve]

Nu skriker inte spionen så mycket längre, han har blivit äldre så kanske beror på det, och lärt sig att här hos mig får man gå i skogen så mycket man vill. Men tidigare vrålade han som en stucken gris så fort vi var ute. Folk vande sig rätt fort men ja, de tittade först för att se så jag inte slog honom, någon frågade till och med och jag förklarade att han inte var van vid att gå i skogen och vi var på väg dit så han var bara glad, hade inte alls ont....

Min skriker nåt fruktansvärt när han blir frustrerad o inte får jaga… Han skriker om han ser vilt utanför fönstret, han skriker om han ser nåt vilt utanför bilen o i koppel om han blir frustrerad Tack o lov så har jag hittat ett sätt som funkar för o lugna ner han lite snabbare än tidigar när han börjar skrika

 

[Lyan]

Det jag har hört att skillnaden på husky och malamute är, trots att båda är urhundar och otroligt lika typ, är att malamute är ännu mer självständiga i sitt sätt att vara än husky, har något lägre jaktdrift, men fortfarande en massa (de är ju slädhundar och det är ju jaktdriften som används där), har lite svårare för andra hundar och inte såsom husky som oftast älskar alla, och är mer reserverade mot människor än husky- som älskar alla. Det är vad jag förstår inte en lika "lätt" ras som husky, och passar ännu mindre som "familjehund" då den helt enkelt inte trivs inne eller nära människor på samma vis.

Jag hade katt när jag köpte spionen. gammal katt, och tänkte att i stort sett alla hundar kan lära sig, så säger ju folk! Nu vet jag ju att folk här på buke tycker att jag är dum i huvudet och i det här fallet håller jag med. Hunden var nästan 10 månader, van vid andra hundar och barn, helt ouppfostrad och med traumatisk bakgrund, men vänligheten själv. Däremot såg jag direkt att trots att katten var hundvan, kunde säga ifrån, inte sprang osv så var det inte lek från hundens sida, det var samma uttryck och intensitet i rummet som hos dobermannen med smådjursliv på sina tassar. Vi beslutade att separera dem och inte ta någon risk. Ville inte göra av med katten, han var så gammal, och kort senare somnade han faktiskt in. Katten själv var mer hund än katt, skiträdd för andra katter och trygg med hundar så ville vara nära spionen givetvis. Jag lärde mig då att inte lyssna på alla som säger att "alla hundar kan lära sig acceptera katter, man får ju tillrättavisa dem". Jag skaffade innekatt när smådjursdödande dobermannen somnade in och då hade jag tre andra kvar. Vuxna hundar och en vuxen katt skaffades och introducerades. inga som helst problem. Katten älskade hundarna, kunde bli visst missnöje ibland när katten blev för intensiv i sitt tvättande av ansikten när de låg och vilade, men aldrig några tendenser till jaga eller bete sig som ett rovdjur mot den. Som mest att katten sågs som en dryg lillebror när den höll på ibland. Med spionen var det alltså en enorm skillnad i hela attityden. Har man inte sett den tror jag inte man förstår.

Det är som du beskriveer att jakten slås på och då är de i en helt annan värld, jag har haft flera olika raser, däribland vorsteh och pointer, brukshundar samt blandraser med jaktraser, deras jakt har varit hanterbar, även om de liksom velat jaga har det gått att bryta, de har fortfarande betett sig som hundar, om du förstår hur jag menar, svårt att beskriva. Spionen blir helt annorlunda. När han såg hästar i en hage första gången, gudars skymning, det gick en rysning genom min kropp, för jag såg förvandlingen på honom. Har man sett varg jaga och hund ser man skillnaden, han var mer lik vargen än en hund i det läget. Och så är det fortfarande, hållning och allt. Och förstås, går inte att bryta.

Här i staden finns vildkaniner. innan jag visste vilket område först så reagerade han som din hund, totalt hysterisk och vrålade, drog, skällde och betedde sig fullständigt galen när vi gick åt det hållet. Jag fattade inget. Varför bete sig så åt det hållet men inte åt andra?? Så såg jag en dag kaninerna och han var nära att klippa en också, sanslöst kvickt. Jag är fortfarande starkare och jag är ju beredd, läser ju honom genom hans kroppsspråk och hur han beter sig, så än har han inte fått chansen, men när de orädda kaninerna skuttar ut mitt framför har det varit nära.

Vi får inte ha utekatter här enligt hyresvärden, vilket jag tyckte var skönt när jag flyttade hit (vet att det inte håller, men en regel), såg ytterst få också. Tyvärr har några grannar släppt ut sina katter, varav en nära mig, två tillfällen har det varit nära. Har alltid kort koppel på området- inte av denna anledning utan av respekt för alla, kontroll på hunden helt enkelt, ingen ska tro något annat. Kommer man runt ett hörn ska man inte mötas av en hund i långt koppel även om min är en snäll varelse. Men de gångerna det har varit nära har varit när katten suttit i en buske, ej hundrädd, och bara traskat rakt ut när vi kommer eller när han luktade i en buske utanför området och typ snubblade över en katt djupt nere i det långa gräset. Katter kan hoppa högt, lärde vi oss. Inga skador på katten någon av gångerna, jag har genast reagerat så inget hänt. Trodde en gång att han lärt sig respektera katter när vi gick förbi en katt som lugnt satt kvar när han skällde på den och istället för att bli rädd resten den sig upp tog steg mot honom och "morrade" på katters vis. Han tystnade och gick runt mig på andra sidan, går numera bakom ryggen på andra sidan varje gång vi går förbi den infarten där den satt så. Däremot en tid senare när samma katt spatserade förbi helt orädd och han såg ut att minnas hur den betett sig och nästan backade in i mitt ben istället för att kasta sig efter den, så gjorde den "misstaget" att sätta sig ner med ryggen emot... då förändrades spionens attityd i samma stund. Då ville han klippa den. Jag visste ju det så han kom ju ingenstans, katten rörde inte ens ett öra, men jag insåg att inget kommer få honom att vänja sig, han bidar bara sin tid till djuret har ett svagt ögonblick i sådana fall.

Jag vet vad jag har i kopplet och vad han är kapabel till och tillåter inte jakt alls, inte ens av fåglar, har aldrig honom lös utanför inhägnat område och ser ingen mening med att ens träna det just pga det här, enbart det här. Största andelen av huskyägare säger att man inte kan ha en husky lös, jag ser ingen mening med att testa på det heller och orsaka skador för att försöka bevisa att just MIN individ är det udda exemplaret av rasen. Vill man ha hunden lös finns andra raser.

Jag valde att sista tiden ha munkorg på min pudel när vi var ute just pga för många och orädda katter. Han var så satans snabb så hade det kommit en katt som jag inte hade sett i tid så hade det varit kört. Han dödade aldrig någon katt, men det var bara för att han aldrig lyckades få tag på någon utom en av våra som blev av med en rejäl tuss päls. Smådjur hade han tyvärr flera på sitt samvete trots stor försiktighet

 

[Enya]

Min skriker nåt fruktansvärt när han blir frustrerad o inte får jaga… Han skriker om han ser vilt utanför fönstret, han skriker om han ser nåt vilt utanför bilen o i koppel om han blir frustrerad Tack o lov så har jag hittat ett sätt som funkar för o lugna ner han lite snabbare än tidigar när han börjar skrika

Vilket sätt är det? Här fungerade inget, han var totalt onåbar. alla träningsmetoder som folk rekommenderade var helt värdelösa, inget fungerade. Jag bara fortsatte gå, i min takt medan han drog och slet och skrek och till slut lugnade han ner sig när han förstod att han kom fram, skogen var kvar och att det inte hjälpte att slita omkring, jag gick inte fortare. Bara att ignorera honom-annars blev det värre.

 

[Vovve]

Jag valde att sista tiden ha munkorg på min pudel när vi var ute just pga för många och orädda katter. Han var så satans snabb så hade det kommit en katt som jag inte hade sett i tid så hade det varit kört. Han dödade aldrig någon katt, men det var bara för att han aldrig lyckades få tag på någon utom en av våra som blev av med en rejäl tuss päls. Smådjur hade han tyvärr flera på sitt samvete trots stor försiktighet

Jag har munkorg på mina framförallt inne i stan där de e mycket katter, här hemma har jag sällan munkorg dock har ena grannen katter som vi försöker skrämma bort från vårat i hopp om att dom ska lära sej att de e obehagligt o va här så dom inte kommer in i trädgården när den e inhägnad sen.