Husdrömmen som blev en mardröm

[saint__anger]

Men vad f*n... Hur mycket otur ska ni ha? Hade jag varit vidskeplig hade jag trott på hemsökelse nästan... Det borde väl ändå gå på hemförsäkringen? Vi hade ett getingbo precis vid källaringången som vi upptäckte typ en dag efter inflytt. Vips så kom de och sprayade bort två bon t.o.m, tog inte ens en dag knappt. Gratis var det också vill jag minnas.

Huset har ju historia om man säger så...forskade lite i detta och fick tag på en släkting till E.L Utterström (vars namn vi hittat på fler ställen i huset). Han måste ha vart den som byggde huset också.

Erik Ludvig Utterström bodde i fastigheten Hvilan åtminstone mellan åren 1897-1920.

Erik Ludvig gifte sig 30 april 1882 med Anna Sofia Strömvall och fick sju barn:

Anna Eugenia, född 10 juni 1877 (född utom äktenskapet)
Enok Ludvig född 30 oktober 1883 och sedermera medicine licentiat
Elis Alfred född 6 september 1886, död 19 december 1899
Erik Olof född 19 juni 1889 och sedermera löjtnant
Fanny Sofia född 11 maj 1891
Gustaf Ludvig född 6 oktober 1893, död 24 december 1899
Nils Ludvig född 10 september 1897 och sedermera banktjänsteman.

Julen 1899 var ju inte så munter om man säger så. Och stämmer årtalen personerna bodde där så dog båda i huset.

Sen har jag försökt ta reda på tidigare ägare också, personen innan säljaren har jag kontakt med och han har fått en hel del bilder. Han kommer även komma förbi och hälsa på sen
Det här huset var hans drömprojekt och han hade många planer på hur han skulle renovera upp det (huset var i bra mycket bättre skick då än nu! Snacka om att säljarna har låtit det förfalla).
Olyckligt nog skiljde han sig och han flyttade ut innan planerna hann förverkligas, ex frun stannade i huset något år efter det.

Av honom har jag fått veta att det förr i tiden bott två äldre damer där på varsin våning. Hela tomten var full med äppelträd och det fanns 12-15 olika sorter. De hade någon typ av äppelodling. Den historian fick han berättad för sig av en äldre man som tidigare bott i huset och som kom förbi på oanmält besök. Den herren lever inte idag.
Han berättade även att på 90-talet bodde en ensam man där (blev runt 65 år). Han tog livet av sig på Ålandsbåten. Har försökt söka om den händelsen men inte hittat något :/

 

[Fritidsryttare]

Huset har ju historia om man säger så...forskade lite i detta och fick tag på en släkting till E.L Utterström (vars namn vi hittat på fler ställen i huset). Han måste ha vart den som byggde huset också.

Erik Ludvig Utterström bodde i fastigheten Hvilan åtminstone mellan åren 1897-1920.

Erik Ludvig gifte sig 30 april 1882 med Anna Sofia Strömvall och fick sju barn:

Anna Eugenia, född 10 juni 1877 (född utom äktenskapet)
Enok Ludvig född 30 oktober 1883 och sedermera medicine licentiat
Elis Alfred född 6 september 1886, död 19 december 1899
Erik Olof född 19 juni 1889 och sedermera löjtnant
Fanny Sofia född 11 maj 1891
Gustaf Ludvig född 6 oktober 1893, död 24 december 1899
Nils Ludvig född 10 september 1897 och sedermera banktjänsteman.

Julen 1899 var ju inte så munter om man säger så. Och stämmer årtalen personerna bodde där så dog båda i huset.

Sen har jag försökt ta reda på tidigare ägare också, personen innan säljaren har jag kontakt med och han har fått en hel del bilder. Han kommer även komma förbi och hälsa på sen
Det här huset var hans drömprojekt och han hade många planer på hur han skulle renovera upp det (huset var i bra mycket bättre skick då än nu! Snacka om att säljarna har låtit det förfalla).
Olyckligt nog skiljde han sig och han flyttade ut innan planerna hann förverkligas, ex frun stannade i huset något år efter det.

Av honom har jag fått veta att det förr i tiden bott två äldre damer där på varsin våning. Hela tomten var full med äppelträd och det fanns 12-15 olika sorter. De hade någon typ av äppelodling. Den historian fick han berättad för sig av en äldre man som tidigare bott i huset och som kom förbi på oanmält besök. Den herren lever inte idag.
Han berättade även att på 90-talet bodde en ensam man där (blev runt 65 år). Han tog livet av sig på Ålandsbåten. Har försökt söka om den händelsen men inte hittat något :/

Vi är tredje ägarna till vårt hus bara, det byggdes -53 av de som köpte tomterna. Båda dog medan de fortfarande ägde huset, det såldes som dödsbo 2009. De ägarna beslutade sig för att skiljas förra året, och då köpte vi. Jag hade tyckt det var sjukt olustigt att gräva i ett gammalt hus historia om det dök upp obehagliga överraskningar om dess ägare, på så sätt är jag nog väldigt känslig. Hade aldrig kunnat bo här om någon t.ex. tagit livet av sig eller blivit mördad. Jag är jättesjåpig jag vet, och ser inte mig själv som en vidskeplig person annars, men sånt tycker jag är creepy!

Kul att ni fått veta lite hur huset och tomten sett ut innan dock, sånt vill jag också gärna veta. Det är mer det där med personliga historier som jag gärna besparas.

 

[saint__anger]

Vi är tredje ägarna till vårt hus bara, det byggdes -53 av de som köpte tomterna. Båda dog medan de fortfarande ägde huset, det såldes som dödsbo 2009. De ägarna beslutade sig för att skiljas förra året, och då köpte vi. Jag hade tyckt det var sjukt olustigt att gräva i ett gammalt hus historia om det dök upp obehagliga överraskningar om dess ägare, på så sätt är jag nog väldigt känslig. Hade aldrig kunnat bo här om någon t.ex. tagit livet av sig eller blivit mördad. Jag är jättesjåpig jag vet, och ser inte mig själv som en vidskeplig person annars, men sånt tycker jag är creepy!

Kul att ni fått veta lite hur huset och tomten sett ut innan dock, sånt vill jag också gärna veta. Det är mer det där med personliga historier som jag gärna besparas.

Jag brukar kunna känna av övernaturliga saker och är väl lite vidskeplig. Men har inga negativa känslor eller känner obehag av att vara själv i huset när det är mörkt. Annars kan man känna isande kyla i kroppen, håret reser sig på armarna, känna sig iaaktagen osv.
Sambon hörde en barnröst på övervåningen när han var själv ute där som sa: "där bredvid". Det var när han stod framför kommande badrummet ( gamla köket). Han stod och funderade på hur vi skulle göra med den upptäckta hussvampen och hur mycket den hade spridit sig.

Den "rösten" hade rätt. Det fanns även svamp i kattvinden bredvid. Ett rum vi inte ens tänkte riva.
Kan tillägga att sambon inte alls tror på sånt där. Han hade stått bra länge och funderat på vart rösten hade kunnat komma ifrån och hur tydligt den lät. Precis som barnet stod bredvid honom och det lät som barnet var runt 3-4 år. Han började titta ut genom fönstren för att se om något barn var ute, men kom på att klockan var över 22 på kvällen så vore inte så sannolikt.
Han var även upp på övervåningen i torpet för att kolla om vi hade glömt babyvakten i, men den var utdragen.

Om man ska spekulera i allt som hänt och om man är vidskeplig så kanske "personen/personerna" som hemsöker vill att vi ska hitta alla problem på en gång istället för att upptäcka sen?

Eller om vi ska vara logiska; vi är sjukt oturs förföljda med allt.

 

[astronaut]

Åh tack
Har godkänt dig nu. Har dock inte hunnit lägga upp alla bilder än. Tror jag kommit till runt 26-28 feb

Nu har jag pratat med min syster men tyvärr gav det inte så mycket. Gällande vattenskadan så tar ju bara försäkringsbolaget den de vet om och dyker nytt upp får man hoppas på de tar de med (men hon svor lite över det valda försäkringsbolag så antar de har snarlika regler här i Skaraborg med).

Stod det något i kontraktet om t.ex. huset skulle lämnas över städat? Var mäklaren med när ni fick nycklarna? I sådana fall gjorde mäklaren ett fel där, då hen ska se till att huset t.ex. är städat då.

Hundkisset under mattorna skulle ni kunna ta som dolt fel om det inte står någon klausul i kontraktet för "säljes i befintligt skick". Hundkisset måste säljare veta om och därför är det en känd sak för dem. Däremot får mäklaren bara reda på det som säljaren säger till dem och hade lika stor kunskap om allt som ni hade.

Önskar det gav lite mer men hoppas verkligen allt löser sig för er och huset i slutändan blir ert drömhus även om det tråkigt nog började som en riktig jävla katastrof!

 

[dobbis]

@astronaut Länsförsäkringar i Skaraborg är en dröm att ha o göra med.Huset jag sålde visade sig ha hussvamp, det löste sig på 2v totalt.

 

[athena_arabians]

Jag brukar kunna känna av övernaturliga saker och är väl lite vidskeplig. Men har inga negativa känslor eller känner obehag av att vara själv i huset när det är mörkt. Annars kan man känna isande kyla i kroppen, håret reser sig på armarna, känna sig iaaktagen osv.
Sambon hörde en barnröst på övervåningen när han var själv ute där som sa: "där bredvid". Det var när han stod framför kommande badrummet ( gamla köket). Han stod och funderade på hur vi skulle göra med den upptäckta hussvampen och hur mycket den hade spridit sig.

Den "rösten" hade rätt. Det fanns även svamp i kattvinden bredvid. Ett rum vi inte ens tänkte riva.
Kan tillägga att sambon inte alls tror på sånt där. Han hade stått bra länge och funderat på vart rösten hade kunnat komma ifrån och hur tydligt den lät. Precis som barnet stod bredvid honom och det lät som barnet var runt 3-4 år. Han började titta ut genom fönstren för att se om något barn var ute, men kom på att klockan var över 22 på kvällen så vore inte så sannolikt.
Han var även upp på övervåningen i torpet för att kolla om vi hade glömt babyvakten i, men den var utdragen.

Om man ska spekulera i allt som hänt och om man är vidskeplig så kanske "personen/personerna" som hemsöker vill att vi ska hitta alla problem på en gång istället för att upptäcka sen?

Eller om vi ska vara logiska; vi är sjukt oturs förföljda med allt.

Det är någon som vill att ni ska ha huset och bo där

Hus behöver inte vara oroliga för att det har hänt en massa där, det beror helt på personerna. Mitt hus är gammalt så nog lär det ha hänt saker här men huset är väldigt lugnt. En del hus jag varit in i har var väldigt otrevliga och jag har definitivt haft bråttom ut.

 

[Korven]

Jag är också sån som känner saker om hus. Var inne i mitt gamla stall och där behövs verkligen en riktig rensning av dåliga energier. Att det spökar där vet jag sen tidigare men nu var det riktigt olustigt.

 

[tanten]

Jag hade tyckt det var sjukt olustigt att gräva i ett gammalt hus historia om det dök upp obehagliga överraskningar om dess ägare, på så sätt är jag nog väldigt känslig. Hade aldrig kunnat bo här om någon t.ex. tagit livet av sig eller blivit mördad. Jag är jättesjåpig jag vet, och ser inte mig själv som en vidskeplig person annars, men sånt tycker jag är creepy!

För egen del har jag tyckt att det är urhäftigt att veta mer om människorna, huset och stället det byggdes på.

Det byggdes av en färjkarl som miste jobbet när det byggdes en flottbro. Därmed försvann tjänstebostaden också. Så han köpte tomten från byamännen och byggde huset 1882. Han och frun kunde inte få barn så de tog ett fosterbarn. Den pojken kom sedan att gifta sig och få sju barn. Ett av barnen kom att ta över huset med sin make. De planerade att ha det som sommarhus och eventuellt bo där som pensionärer men dog ganska tätt inpå varann av sjukdom. Deras två barn delade arvets så att sonen fick firma och dottern det här huset. Hon sålde sedermera till en alkis som varit min granne sedan jag var liten. Han hamnade i fängelse och behövde sälja när han kom ut så då kopte jag.

Huset är varmt och vänligt och alkisens slagsmål och hustrumisshandel har inte gjort ett dugg med husets själ. Jag tror detta är ett hus man är lycklig i. Runt tomten har människor gått samman i hyttlag och byalag. Det finns slagg som härstammar från både järnhytta på 1300-talet och kopparhytta som lades ner på 1600-talet. Efter det har här varit kvarn och bysåg.

Här har människor gått ihop och gjort saker gemensamt. De har slitit, skrattat, svurit och strävat. Det känns i luften här.

 

[Fritidsryttare]

För egen del har jag tyckt att det är urhäftigt att veta mer om människorna, huset och stället det byggdes på.

Det byggdes av en färjkarl som miste jobbet när det byggdes en flottbro. Därmed försvann tjänstebostaden också. Så han köpte tomten från byamännen och byggde huset 1882. Han och frun kunde inte få barn så de tog ett fosterbarn. Den pojken kom sedan att gifta sig och få sju barn. Ett av barnen kom att ta över huset med sin make. De planerade att ha det som sommarhus och eventuellt bo där som pensionärer men dog ganska tätt inpå varann av sjukdom. Deras två barn delade arvets så att sonen fick firma och dottern det här huset. Hon sålde sedermera till en alkis som varit min granne sedan jag var liten. Han hamnade i fängelse och behövde sälja när han kom ut så då kopte jag.

Huset är varmt och vänligt och alkisens slagsmål och hustrumisshandel har inte gjort ett dugg med husets själ. Jag tror detta är ett hus man är lycklig i. Runt tomten har människor gått samman i hyttlag och byalag. Det finns slagg som härstammar från både järnhytta på 1300-talet och kopparhytta som lades ner på 1600-talet. Efter det har här varit kvarn och bysåg.

Här har människor gått ihop och gjort saker gemensamt. De har slitit, skrattat, svurit och strävat. Det känns i luften här.

Och jag sålde en gård förra året där förra ägaren tog livet av sig genom att skjuta sig i huvudet. Huset är bebott idag, kanske de nya hyresgästerna vet om historien (de nya ägarna vet det säkerligen), och inte bryr sig. Jag brydde mig och hade aldrig kunnat sova ens en natt där i vuxen ålder (bodde där mina första 2 år ) då jag vet vad huset har för historia. Inte för att jag tror på spöken, men jag tyckte det var olustigt, gården ingav en otrevlig känsla. Kanske var det bara jag som kände av det.
Självklart är det trevligt att veta historien om de tidigare ägarna om huset har en "normal" historia, det var om det fanns obehagliga överraskningar som jag inte hade velat veta.

Tidigare har det bott en stor familj i huset i många år, de tyckte mycket om huset sa de iallafall och de visste också vad som hade hänt där, så antagligen är det bara jag som uppfattar det som dåligt.

 

[tanten]

Och jag sålde en gård förra året där förra ägaren tog livet av sig genom att skjuta sig i huvudet. Huset är bebott idag, kanske de nya hyresgästerna vet om historien (de nya ägarna vet det säkerligen), och inte bryr sig. Jag brydde mig och hade aldrig kunnat sova ens en natt där i vuxen ålder (bodde där mina första 2 år ) då jag vet vad huset har för historia. Inte för att jag tror på spöken, men jag tyckte det var olustigt, gården ingav en otrevlig känsla. Kanske var det bara jag som kände av det.
Självklart är det trevligt att veta historien om de tidigare ägarna om huset har en "normal" historia, det var om det fanns obehagliga överraskningar som jag inte hade velat veta.

Tidigare har det bott en stor familj i huset i många år, de tyckte mycket om huset sa de iallafall och de visste också vad som hade hänt där, så antagligen är det bara jag som uppfattar det som dåligt.

Det där är intressant.
vissa hur känns för mig som vänliga, andra som otrevliga. Jag är känslig för sånt

En god vän bor i en flygel på en gård där hennes mormor bodde förr. Mormor sa att i den stugan behövde man aldrig vara rädd. Min vän säger att hon alltid varit lycklig och trygg där.
Huset jag växte upp i och bodde med min man i - där har ingen varit lycklig. Det sitter något otäckt i det som gör människor illa.

Ett annat hus jag tillbringat mycket tid i fick en spontan kommentar av en person som var där på besök första gången. Personen såg sig om och sa -tänk ett hus där man mår bra bara av att bo. Huset har bytt ägare många många gånger men när man kliver in där drar man en djup suck av lugn och välbehag. Man får ro i själen av att gå in över tröskeln.

...och jag är antagligen knäpp

 

[Fritidsryttare]

Det där är intressant.
vissa hur känns för mig som vänliga, andra som otrevliga. Jag är känslig för sånt

En god vän bor i en flygel på en gård där hennes mormor bodde förr. Mormor sa att i den stugan behövde man aldrig vara rädd. Min vän säger att hon alltid varit lycklig och trygg där.
Huset jag växte upp i och bodde med min man i - där har ingen varit lycklig. Det sitter något otäckt i det som gör människor illa.

Ett annat hus jag tillbringat mycket tid i fick en spontan kommentar av en person som var där på besök första gången. Personen såg sig om och sa -tänk ett hus där man mår bra bara av att bo. Huset har bytt ägare många många gånger men när man kliver in där drar man en djup suck av lugn och välbehag. Man får ro i själen av att gå in över tröskeln.

...och jag är antagligen knäpp

Jag förstår vad du menar. Vårt nuvarande hus är väldigt trivsamt så, man känner aldrig oro för att det ska hända nåt... Gården däremot ryser jag av fortfarande, inget gott har någonsin kommit från den. Jag var SÅ glad när jag blev av med den, men så är jag så klart influerad av känslomässiga aspekter, jag har som sagt aldrig hört någon annan påpeka samma sak. Olika hus kanske lockar fram olika känslor av folk, men jag är nog inne på din linje och då är vi knäppa båda två.

 

[saint__anger]

Tycker inte ni är knäppa nån utav er
Huset jag växte upp i har alltid gett mig oro i kroppen och man känner sig alltid arg och nedstämd. Har fortfarande svårt att vara längre stunder hos mina föräldrar.
Pappa har flertalet gånger sett skuggan av en gammal man, klädd i kläder från typ 1800 talet gå runt utanför.
Minns att jag sett den skuggan stå i ett hörn av sovrummet och tittade på mig när jag sov.
Pappa vill inte tro på sånt och han blir skraj av det. Mamma som vill se och känna saker märker ingenting. Hur kan det komma sig att dem som inte vill/tror (pappa o sambon) ser saker??
Huset vi köpte ger mig lugn. Haha kanske är att överdriva med all oro för alla skador
Fick en stark känsla redan på visningen att jag ville ha det, huset drogs till mig. Sambon var dock inte lika övertygad. Men efter lite övertalning så höll han med mig.
Det känns jobbigt nu efter allt som hänt att jag var så drivande på att lägga bud (ingen annan budade...) och så har huset så många fel :/ Tänkt va mkt problem jag hade besparat familjen om jag inte hade vart så drivande på att det här huset skulle vi ha

 

[saint__anger]

För egen del har jag tyckt att det är urhäftigt att veta mer om människorna, huset och stället det byggdes på.

Det byggdes av en färjkarl som miste jobbet när det byggdes en flottbro. Därmed försvann tjänstebostaden också. Så han köpte tomten från byamännen och byggde huset 1882. Han och frun kunde inte få barn så de tog ett fosterbarn. Den pojken kom sedan att gifta sig och få sju barn. Ett av barnen kom att ta över huset med sin make. De planerade att ha det som sommarhus och eventuellt bo där som pensionärer men dog ganska tätt inpå varann av sjukdom. Deras två barn delade arvets så att sonen fick firma och dottern det här huset. Hon sålde sedermera till en alkis som varit min granne sedan jag var liten. Han hamnade i fängelse och behövde sälja när han kom ut så då kopte jag.

Huset är varmt och vänligt och alkisens slagsmål och hustrumisshandel har inte gjort ett dugg med husets själ. Jag tror detta är ett hus man är lycklig i. Runt tomten har människor gått samman i hyttlag och byalag. Det finns slagg som härstammar från både järnhytta på 1300-talet och kopparhytta som lades ner på 1600-talet. Efter det har här varit kvarn och bysåg.

Här har människor gått ihop och gjort saker gemensamt. De har slitit, skrattat, svurit och strävat. Det känns i luften här.

Jag tycker det är jätteintressant med husets historia. Sambon suckar över mig när jag "leker" arkeolog och skrapar fram varje lager av tapet försiktigt för att kunna spara/fota av. Har hittat massa kul. Drivor med tidningar från 1897 och frammåt, kuvert och omslagapapper med namnet E.L utterström, smidda spikar, fickplunta i glas, olika saker skrivet på väggar/bakom lister, gamla kläder som låg inkilade i glipan till dörrfodret osv osv.

Tyvärr även jag som hittat alla ställen där hussvampen var (förutom där f.bolagets byggfirma hitta)

 

[tanten]

Tänkt va mkt problem jag hade besparat familjen om jag inte hade vart så drivande på att det här huset skulle vi ha

Eller så var det huset som ville ha er?

 

[cirkus]

Det där är intressant.
vissa hur känns för mig som vänliga, andra som otrevliga. Jag är känslig för sånt

En god vän bor i en flygel på en gård där hennes mormor bodde förr. Mormor sa att i den stugan behövde man aldrig vara rädd. Min vän säger att hon alltid varit lycklig och trygg där.
Huset jag växte upp i och bodde med min man i - där har ingen varit lycklig. Det sitter något otäckt i det som gör människor illa.

Ett annat hus jag tillbringat mycket tid i fick en spontan kommentar av en person som var där på besök första gången. Personen såg sig om och sa -tänk ett hus där man mår bra bara av att bo. Huset har bytt ägare många många gånger men när man kliver in där drar man en djup suck av lugn och välbehag. Man får ro i själen av att gå in över tröskeln.

...och jag är antagligen knäpp

Näj, du är inte knäpp! Eller så är vi helt enkelt flera som är knäppa.

Vårt förra hus hade bra karma, alla som kom in i det älskade huset, många sa spontant att de ville flytta in och bo där för det kändes så *bra*. Nuvarande boende är precis likadant, det känns som ett älskat hus som är vänligt.

Sen finna andra hus med riktigt otäck karma som man mår dåligt av att kliva in genom dörren men det går liksom inte att sätta fingret på.

 

[Korven]

I mitt barndomshem, som min pappa byggde var ingen lycklig. Det spökade där och det är min syster och mamma helt övertygade om. Det hade platsat i Det okända. Sen det såldes har alla skiljt sig så det kallas för skillsmässohuset.. Nån som hade lite koll på historien sa att det var en gammal samekyrkogård pappa byggt på. Jag vet inte om det var sant men nåt fel är det.
Nu bor jag ovanför en lägenhet där en olycklig man sköt sig en nyårsdag mitt i natten. Jag bara vände mig om och somnade som inget hänt , några dar senare hittades han. Men det känns inte som det finns nåt kvar.

 

[Fritidsryttare]

I mitt barndomshem, som min pappa byggde var ingen lycklig. Det spökade där och det är min syster och mamma helt övertygade om. Det hade platsat i Det okända. Sen det såldes har alla skiljt sig så det kallas för skillsmässohuset.. Nån som hade lite koll på historien sa att det var en gammal samekyrkogård pappa byggt på. Jag vet inte om det var sant men nåt fel är det.
Nu bor jag ovanför en lägenhet där en olycklig man sköt sig en nyårsdag mitt i natten. Jag bara vände mig om och somnade som inget hänt , några dar senare hittades han. Men det känns inte som det finns nåt kvar.

Du menar att du vaknade av skottet men somnade om? Det händer mig rätt ofta om jag får ett sms eller samtal när jag sover, men ett skott? Du måste sova tungt eller ha väldigt välisolerade väggar.

 

[Korven]

Du menar att du vaknade av skottet men somnade om? Det händer mig rätt ofta om jag får ett sms eller samtal när jag sover, men ett skott? Du måste sova tungt eller ha väldigt välisolerade väggar.

Ja vi kunde ju inte i vår vildaste fantasi tänka oss att den trevlige grannen gjort nåt sånt. Inte alls välisolerat heller.

 

[saint__anger]

Tagit hem en massa parkettgolvprover och ett laminat nu. Rena djungeln att bestämma sig!
Vad ska man satsa på färgmässigt? Känns som ett ljust golv kanske inte är så bra ide

 

[saint__anger]

Sitter och skissar lite på nya köket. Knepigt att få till en bra helhet nu när vi öppnat mellan kök/vardagarum. Helt sjukt så stort det är. 11 m kök och vardagsrum. Sen som ett T ner är köket 8m. Gäller att möblera upp så det blir en bra helhet.
Det här är ju som att bygga nytt fast ännu knepigare!