skuggi
Trådstartare
Vi börjar seriöst fundera på en jycke till framöver.
Har en 7-årig kastrerad hane som väl inte har den bästa mentaliteten i världshistorien.. Han har lite svårt för spänniga hundar, ffa hanar, han blir själv väldigt spänning då och offensiv ibland. Oftast är det inga problem när de väl lärt känna varann, men även då kan han vara rätt ofin om han tex får för sig att vakta något gott.
Så, frågan är vad som egentligen har störst chans att bli bra, en hane eller en tikvalp?
Jag hade initialt tänkt att en tik borde vara bättre, han har nog aldrig stört sig på en tik hittills, men vi känner kanske inte så många heller. Nu har iaf någon uppfödare sagt något om att tikar inte alls är så "lätta och trevliga" utan kan vara himla bitchiga de med... Så nu blir jag osäker.
Jag kan ju iofs tänka mig att ett gäng tikar i en kennel där de turas om att ha valpar = status ändras upp och ner rätt mycket, att det kan skapa mer spänningar än om man bara har en pojke och en flicka hemma. Så då kanske uppfödaren har andra erfarenheter än vad vanliga hundägare har?
Vår hane är kastrerad, men visst blir han väldigt intresserad av löptikar, kanske det blir ett bekymmer också?
Berätta gärna om era erfarenheter, både tik+hane och hane+hane. Vad föredrar ni och varför, fördelar och nackdelar?
Jag har väl inte tänkt avla, även om tanken är lockande så misstänker jag att det är för mycket strul i praktiken för att jag ska komma till skott och göra det isf. Så jag behöver ingen tik av den orsaken.
Har en 7-årig kastrerad hane som väl inte har den bästa mentaliteten i världshistorien.. Han har lite svårt för spänniga hundar, ffa hanar, han blir själv väldigt spänning då och offensiv ibland. Oftast är det inga problem när de väl lärt känna varann, men även då kan han vara rätt ofin om han tex får för sig att vakta något gott.
Så, frågan är vad som egentligen har störst chans att bli bra, en hane eller en tikvalp?
Jag hade initialt tänkt att en tik borde vara bättre, han har nog aldrig stört sig på en tik hittills, men vi känner kanske inte så många heller. Nu har iaf någon uppfödare sagt något om att tikar inte alls är så "lätta och trevliga" utan kan vara himla bitchiga de med... Så nu blir jag osäker.
Jag kan ju iofs tänka mig att ett gäng tikar i en kennel där de turas om att ha valpar = status ändras upp och ner rätt mycket, att det kan skapa mer spänningar än om man bara har en pojke och en flicka hemma. Så då kanske uppfödaren har andra erfarenheter än vad vanliga hundägare har?
Vår hane är kastrerad, men visst blir han väldigt intresserad av löptikar, kanske det blir ett bekymmer också?
Berätta gärna om era erfarenheter, både tik+hane och hane+hane. Vad föredrar ni och varför, fördelar och nackdelar?
Jag har väl inte tänkt avla, även om tanken är lockande så misstänker jag att det är för mycket strul i praktiken för att jag ska komma till skott och göra det isf. Så jag behöver ingen tik av den orsaken.