Hur undviker man sjukskrivning?

[Malibu_Stacy]

Jag är i kontakt med företagshälsovården sedan några månader tillbaka, och har gått till en psykolog där fyra gånger nu. Efter senaste samtalet igår stod det klart att hon anser att jag antingen behöver en sjukskrivning på "några veckor" alternativt byta jobb, men helst både och. Problemet är att jag dels på papperet har ett drömjobb (för mig), och att jag dels snarare misstänker att en sjukskrivning skulle öka stressnivån. Det är en riktigt dålig tidpunkt för sjukskrivning då mitt projekt befinner sig vid en kritisk punkt och det närmar sig arbetstopp för mina andra verksamheter (som jag sköter själv och är ensam ansvarig för). Det hör även till att jag bara är visstidsanställd, med en förhoppning om att bli tillsvidare. Arbetet bygger mycket på relationer och långsiktighet vilket också gör att jag tvekar inför en sjukskrivning just i detta läge - om någon "klantar till något" medan jag är borta så är det jag som får städa upp och reparera. Min arbetssituation är inte optimal och organisationen är väldigt rörig just nu vilket bidrar till stressen.

Är det någon här som också varit i valet och kvalet om sjukskrivning men lyckats undvika det på något sätt? Andra rutiner, gå ner i tid, annat som ni gjorde för att dra ner stressnivån? Alla tips är välkomna.

Jag tycker tyvärr att det är väldigt mycket fokus på vad du ska göra och ändra här i tråden, när det de facto är arbetet som behöver ändra sig. Arbetsbelastningen är för hög. Arbetsgivaren har ett stort ansvar för den psykiska arbetsmiljön. Det behöver ske akuta förändringar på dig jobb NU för att förhindra att du hamnar i en sjukskrivning. Det i kombination med stöttning från psykolog, vilket du ju redan har.
Tyvärr är min erfarenhet att arbetsgivare inte lyssnar och ändrar på något förrän sjukskrivningen är ett faktum.
Vad jag har förstått så hjälper en deltidssjukskrivning dåligt när man blivit utmattad eller gått in i väggen. Man behöver oftast initialt vara sjukskriven på heltid för att komma helt bort från stressorn och sedan trappa upp långsamt igen.

 

[Badger]

All of the above, på din fråga om de största anledningarna till stressen. Jag tror inte att jag hittat knappen för "riktig återhämtning" ännu, det verkar vara så olika saker för olika personer. Vi gör förstås även en del hemma, men det är ju inte saker som vi inte kan vänta med, så jag skulle säga att det ändå är ganska lugnt på den fronten.

Men prova läsa, det är det enda jag testat som verkligen är avstressande och fokuserande. Film går halvvägs men då kan man råka få upp telefonen om det är tråkigt. Vetenskapsprogram på TV är ganska avslappnande iofs också men de tar inte upp lika mycket hjärnkapacitet, man kan fortfarande oroa sig med en bit av hjärnan. Spela spel på telefonen är distraherande men lite stressande, sociala media är så man blir helt blank i hela hjärnan -Nej jag måste läsa ut internet/Facebook först! sedan kan jag... och man skimläser o scrollar (kan bli nästan åksjuk om jag håller på länge o en timma har slukats på bara "tio minuter") och det är inga som helst problem att avsätta en god bit av hjärnan till att oroa sig samtidigt som man slarvläser random artiklar/forum på internet.

Däremot om man inte läst på länge är det supersvårt att hålla fokus så det behöver vara något lättsamt, typ ngt med vampyrer och varulvar eller en deckare eller feelgood eller kanske populärvetenskap. Men om jag läser ett par timmar om dagen i några dagar så balanserar jag upp och får lugn och fokus tillbaka.

(Om man är rejält stressad blir jag avstressad av jumpapass dock också eller ridning. Dvs att springa ut stressen ur kroppen. Men tror andra kan bli mer stressade av det.)

 

[Trasten]

Jobbet i sig är inte särskilt krävande, problemet är arbetsbelastningen och att jag befinner mig i två olika arbetsområden (projekt + annan verksamhet). Min tjänst är ny, och man underskattade gravt vad båda delarna skulle ta i tid. Vi omfördelade en del i våras då jag hade varningstecken på stress, se svar ovan. Tyvärr är just hög arbetsbelastningen kännetecknande för många i organisationen (idéburen organisation, ej vinstdrivande).

Finns det ingen möljighet att bli sjukskriven från den andra verksamheten så du kan lägga den tiden du har på projektet.
Bäst vore kanske att ta ett allarligt snack med chefen om att helt stryka uppgifter så att det blir mer hållbart i längden. Men om det inte går och det handlar om en kortare tid kanske du kan sjukskrivas från ena delen?

 

[Badger]

Jag är i kontakt med företagshälsovården sedan några månader tillbaka, och har gått till en psykolog där fyra gånger nu. Efter senaste samtalet igår stod det klart att hon anser att jag antingen behöver en sjukskrivning på "några veckor" alternativt byta jobb, men helst både och. Problemet är att jag dels på papperet har ett drömjobb (för mig), och att jag dels snarare misstänker att en sjukskrivning skulle öka stressnivån. Det är en riktigt dålig tidpunkt för sjukskrivning då mitt projekt befinner sig vid en kritisk punkt och det närmar sig arbetstopp för mina andra verksamheter (som jag sköter själv och är ensam ansvarig för). Det hör även till att jag bara är visstidsanställd, med en förhoppning om att bli tillsvidare. Arbetet bygger mycket på relationer och långsiktighet vilket också gör att jag tvekar inför en sjukskrivning just i detta läge - om någon "klantar till något" medan jag är borta så är det jag som får städa upp och reparera. Min arbetssituation är inte optimal och organisationen är väldigt rörig just nu vilket bidrar till stressen.

Är det någon här som också varit i valet och kvalet om sjukskrivning men lyckats undvika det på något sätt? Andra rutiner, gå ner i tid, annat som ni gjorde för att dra ner stressnivån? Alla tips är välkomna.

Jo och i övrigt håller jag med personen som skrev att det är chefens jobb att prioritera. Du kan gå till hen med uppgifterna som behöver göras och säga att jag har tid att göra antingen det här eller det här, vilket ska bort. Och om hen vill ha det andra gjort får hen göra det själv eller anställa någon.

(dock är väl det lättare när man har en tillsvidare)

 

[Fruentimber]

Exakt precis så har jag det. Läkare vill sjukskriva, hälsovårdare ber mig ta ledigt. Jag har inte resurser till att klara en sjukskrivning (jag hade stressat ännu mera och sedan haft dubbelt med jobb då jag kommer tillbaka).

Jag gjorde under den värsta perioden så att jag tog en dag ledigt i veckan. Sen försökte jag kolla in en passlig tid att ta en vecka ledigt. Mycket hjälp av psykolog.

Nu blev det så att jag bestämt mig för stt byta jobb för att komma undan stressen.


Men för att överleva det värsta är det att boka in tid för sig själv. Riktigt fundera på vad som ger dig återhämtning.
Minimera alla onödiga måsten och borden.

Då du har lite mer resurser får du ta och fundera på vad som känns bäst för framtiden.

Jag vet hur det känns, tyvärr. Andas, skäm bort dig själv. Hitta sånt som ger energi och gör det.

Ja, det är ju det jag starkt misstänker - att det blir dubbelt så stressigt när jag kommer tillbaka om jag sjukskrivs i detta läge. God idé med en dag ledigt, jag lägger själv upp min arbetstid och när jag jobbar så det skulle kunna vara görbart. Ska boka tid för hårklipp, ögonbrynsfix och nya naglar ögonaböj!

Rent krasst så är det chefens ansvar att prioritera, inte ditt (under förutsättning att du lyfter problemet med chefen och det tolkar jag det som du gjort). Du kan tala om vad som upplevs rimligt att hinna med, och tänk då på att det blir mindre och mindre ju närmare utmattning du är, sen får chefen avgöra vad som kan skalas bort/läggas på någon annan eller invitation bättre tider. Det är inte du som ska täcka upp gör om ni har för få resurser. Att prioritera innebär inte att bara göra en lista med i vilken ordning saker ska göras, det kan också innebära att stryka saker.

Angående att jobba deltid så gör jag numer det permanent. Har gått ned till 80 %, är ledig en dag i veckan och den är anledningen till att jag inte studsat tillbaka in i väggen fler gånger. Jag hinner och orkar göra de sakerna utanför jobbet som ger mig glädje och energi. I morgon ska jag träna för Niina

Ja, det har jag gjort, men jag går ganska försiktigt fram tror jag vilket ju smäller tillbaka till mig själv. Det är inte en helt enkel avvägning som visstidsanställd, när organisationen är som den är och man samtidigt vill vara kvar (dock inte i samma form som nu). Dessa samtal om min arbetsbelastning har ju dock pågått sedan i våras, så medvetna är de ju. Helst skulle jag vilja stryka projektet helt, men det är nog lättare sagt än gjort.

Gör det du kan för att underlätta hemma. Finns ju tjänster som städhjälp, hemkörning av mat från affären beroende på vart man bor,, vissa levererar hem färdiga matlådor som är lite lyxigare som bara är att värma, lämna in tvätten på kemtvätt och liknande. Vilken eller vilka tjänster du eventuellt vill beställa är ju upp till dig såklart @Fruentimber men det finns ju massa saker man kan göra för att underlätta livet i stressiga perioder. Kan också vara skönt att boka en massage, ta en halvdag eller heldag på spa och liknande.

Sen ska man såklart inte underskatta riskerna med att vara på väg in i ohälsa på grund av stress är det illa så är det klart bättre att ta en sjukskrivning nu än att gå in i väggen då kan det ta flera år att komma tillbaka. Så behöver du en sjukskrivning så ta det medan den fortfarande kan bli kort.

Vi bor tyvärr för långt ut på landet för sådana tjänster (förutom hemstäd) men det är bra tips! En dag på spa skulle inte sitta illa!

Lyssna på kroppen - se varningssignalerna innan de blinkar så starkt att de inte går att missa.

Jag var nyexaminerad och drog i högsta växeln. Arbetslagledare, chefsutbildning och en problematisk arbetsmiljö. Jag krascha, hårt. Tog alldeles för stort ansvar och jobbet blev min högsta prioritet.
I december förra året började kroppen signalera - svagt. I mars börja kroppen skrika, jag fick sådana kroppsliga symtom som gjorde att jag blev sjukskriven en vecka. Körde på, bet ihop. ”Det blir bättre snart”.
I oktober tog min kropp slut. Yrsel, kräkningar, sömnsvårigheter, dåligt närminne, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning och nedstämdhet.

Jag är sjukskriven för utmattningssyndrom nu.
Jag skulle ha lyssnat på kroppen och sökt vård tidigare.
Börjar du fundera i de banorna du gör - då är något fel. Försök hitta orsakerna och ta hjälp, i tid.

Det här är första "riktiga" jobbet sen min examen så jag känner igen det du skriver. Hoppas att du tillfrisknar och finner vila under din sjukskrivning!

 

[Fruentimber]

Sjukskrev mig inte när arbetsbelastningen under flera år varit för hög. Kom inte ihåg vad jag gjort dagen innan, trots att jag kunde läsa det i kalendern. Svarta hål i minnet. Började tänka långsamt, sov dåligt. Gjorde fel. Kom för sent till kunder. Sjukskrev mig inte heller när jag bröt ihop i gråt och inte kunde köra till jobbet. Tog ledigt den dagen.

Jag har så många gånger ångrat att jag inte sjukskrev mig. Mitt mående gick ut över mitt arbete (min chef tyckte jag gjorde det bra nog…).

Jag lyckades byta jobb till sist (i en liten bransch). Det är lätt att vara efterklok, men jag borde slutat långt innan eller sjukskrivit mig.

Usch, låter tungt. Liknande symtom hade jag i våras, blandade ihop möten, dagar och tider (jag är ett kontrollfreak, så det är verkligen inte likt mig!).

Jag gick också in i väggen med en jäkla smäll. Jag har nog inte många minnen kvar efter de första tre-sex månaderna efter det. Det är det absolut "dummaste" jag har gjort. Jag förstod dock inte alls vad som var på väg att hända. Mitt råd till alla andra är att undvika att krascha. Du kommer annars riskera permanenta skador. INTE värt det. Jag hade tur att mitt jobb gick i konkurs när jag kommit upp i 50%. Så jag fick rehabilitera mig på världens bästa sommarjobb och sen plugga i tre år. Efter det var det inte längre några problem att jobba heltid, men jag orkar inte i närheten av lika mycket längre. Det är nog sex år sen nu.

Tur i oturen då, med andra ord. Har också funderat på att plugga vidare istället men jag har pluggat så många år nu, hade hoppats på att kunna vara några år i arbetslivet innan jag försöker mig på en master igen.

Jag tycker tyvärr att det är väldigt mycket fokus på vad du ska göra och ändra här i tråden, när det de facto är arbetet som behöver ändra sig. Arbetsbelastningen är för hög. Arbetsgivaren har ett stort ansvar för den psykiska arbetsmiljön. Det behöver ske akuta förändringar på dig jobb NU för att förhindra att du hamnar i en sjukskrivning. Det i kombination med stöttning från psykolog, vilket du ju redan har.
Tyvärr är min erfarenhet att arbetsgivare inte lyssnar och ändrar på något förrän sjukskrivningen är ett faktum.
Vad jag har förstått så hjälper en deltidssjukskrivning dåligt när man blivit utmattad eller gått in i väggen. Man behöver oftast initialt vara sjukskriven på heltid för att komma helt bort från stressorn och sedan trappa upp långsamt igen.

Jag får väl skylla mig själv som ber om tips om vad jag själv kan göra för att minska stressen. Men du har givetvis helt rätt i att det egentligen inte är mitt bord vad gäller arbetsbelastningen.

 

[Fruentimber]

Finns det ingen möljighet att bli sjukskriven från den andra verksamheten så du kan lägga den tiden du har på projektet.
Bäst vore kanske att ta ett allarligt snack med chefen om att helt stryka uppgifter så att det blir mer hållbart i längden. Men om det inte går och det handlar om en kortare tid kanske du kan sjukskrivas från ena delen?

Det riskerar gå ut för mycket över mina andra verksamheter. Projektet avslutas i juni nästa år, men verksamheterna är "fasta" och fortsätter även efter det. Fick jag välja skulle jag stryka projektet helt, men det verkar som att man inte tror på att mina andra verksamheter uppnår en heltidstjänst trots att jag tycker att jag visat på att det faktiskt gör det.

Jo och i övrigt håller jag med personen som skrev att det är chefens jobb att prioritera. Du kan gå till hen med uppgifterna som behöver göras och säga att jag har tid att göra antingen det här eller det här, vilket ska bort. Och om hen vill ha det andra gjort får hen göra det själv eller anställa någon.

(dock är väl det lättare när man har en tillsvidare)

Ja, det är väl mycket där skon klämmer, det finns ju en ojämn maktbalans som visstidsanställd där man är mer försiktig än övriga att säga ifrån.

 

[Pilot]

Jag tror inte psykologen rekommenderar att vara sjukskriven lättvindigt och med tanke på vad du skriver om företaget/ organisationen så är det inte troligt att de gör de förändringar som behövs.
De verkar vara medvetna om att det är ett problem och inte tar det på allvar, för då hade en bra chef sätt till att göra förändringar. Att ha en sjukskriven anställd kostar trots allt mycket pengar.

Jag tror att för din del kommer det kännas värre inför att bli sjukskriven än att komma ut på andra sidan. Jag tror ingen har varit sjukskriven som efteråt har sagt att det var totalt meningslöst, utan snarare att det var i rättan tid.

Jag tycker det är svårt att ta detta i skrift för jag känner att jag hade kunnat förmedla hur jag tänker bättre i ett samtal.

Men jag tror faktiskt att du gör dig själv en otjänst att inte ta dina varningssignaler på allvar, även om jag såklart förstår att du har anledningar till att du vill försöka klara av arbetet trots allt.

 

[Pilot]

....

Ja, det är väl mycket där skon klämmer, det finns ju en ojämn maktbalans som visstidsanställd där man är mer försiktig än övriga att säga ifrån.

Det är företaget medveten om och klart att de gör det de kan för att dra nytta av.

 

[farin]

... det verkar som att man inte tror på att mina andra verksamheter uppnår en heltidstjänst ...

Det här tycker jag låter som den springande punkten. Uppfattar du att din chef alltså tycker att de arbetsuppgifter du har är rimliga att hinna på en heltid? I så fall tänker jag att ni behöver ha en tydligare dialog, kanske med hjälp av företagshälsovården, i vad som är en rimlig belastning. Och vad skulle vara rimligt på deltid i så fall?

Har ni helt olika uppfattning får du nog tyvärr inse att det inte är arbetsplatsen för dig. Chefer och organisationer brukar tyvärr vara svåra att få att ändra sig, jag ser oftare en bemanning utifrån ekonomi än en bemanning utifrån uppdrag

 

[Sassy]

Ja, det är ju det jag starkt misstänker - att det blir dubbelt så stressigt när jag kommer tillbaka om jag sjukskrivs i detta läge. God idé med en dag ledigt, jag lägger själv upp min arbetstid och när jag jobbar så det skulle kunna vara görbart. Ska boka tid för hårklipp, ögonbrynsfix och nya naglar ögonaböj!

Ja, det har jag gjort, men jag går ganska försiktigt fram tror jag vilket ju smäller tillbaka till mig själv. Det är inte en helt enkel avvägning som visstidsanställd, när organisationen är som den är och man samtidigt vill vara kvar (dock inte i samma form som nu). Dessa samtal om min arbetsbelastning har ju dock pågått sedan i våras, så medvetna är de ju. Helst skulle jag vilja stryka projektet helt, men det är nog lättare sagt än gjort.

Vi bor tyvärr för långt ut på landet för sådana tjänster (förutom hemstäd) men det är bra tips! En dag på spa skulle inte sitta illa!

Det här är första "riktiga" jobbet sen min examen så jag känner igen det du skriver. Hoppas att du tillfrisknar och finner vila under din sjukskrivning!

Om det är till någon tröst så kan jag säga att jag blev sjukskriven under en visstidsanställning på mitt första "riktiga" jobb efter utbildning. Min tjänst blev ersatt av 2,5 heltid, och jag blev fastanställd medan jag fortfarande var heltidssjukskriven. Arbetsplatsen har alla de typiska problemen med medarbetare som brinner för uppdraget och underbemanning för uppgiften, men just att jag blev sjuk hanterades bra ändå.

 

[golit]

Jag är i kontakt med företagshälsovården sedan några månader tillbaka, och har gått till en psykolog där fyra gånger nu. Efter senaste samtalet igår stod det klart att hon anser att jag antingen behöver en sjukskrivning på "några veckor" alternativt byta jobb, men helst både och. Problemet är att jag dels på papperet har ett drömjobb (för mig), och att jag dels snarare misstänker att en sjukskrivning skulle öka stressnivån. Det är en riktigt dålig tidpunkt för sjukskrivning då mitt projekt befinner sig vid en kritisk punkt och det närmar sig arbetstopp för mina andra verksamheter (som jag sköter själv och är ensam ansvarig för). Det hör även till att jag bara är visstidsanställd, med en förhoppning om att bli tillsvidare. Arbetet bygger mycket på relationer och långsiktighet vilket också gör att jag tvekar inför en sjukskrivning just i detta läge - om någon "klantar till något" medan jag är borta så är det jag som får städa upp och reparera. Min arbetssituation är inte optimal och organisationen är väldigt rörig just nu vilket bidrar till stressen.

Är det någon här som också varit i valet och kvalet om sjukskrivning men lyckats undvika det på något sätt? Andra rutiner, gå ner i tid, annat som ni gjorde för att dra ner stressnivån? Alla tips är välkomna.

1 Jag kan bara påverka det jag kan påverka.

2 Jag kan inte ändra på andra, bara på mig själv.

3 Går det så går det.

 

[nullo-modo]

Gör det som är bra för dej. Ingen kommer tacka dej för att du jobbar tills du blir sjukskriven.

Det är inte ditt ansvar att lösa problemen om du blir sjukskriven utan det är chefen som sätt till att du har fått för mycket att göra. Det är chefens problem om det inte finns en backup om du blir sjuk och dom vet att dom lägger mycket stor mental stress och press på dej genom att inte ge dej en tillsvidare anställning.

Agera och tänk på samma sätt som om det var en annan sjukdom det handlat om.

 

[CaisaCax]

Ett allmänt tips till alla oss som behöver sänka stressnivån. Jag försöker lägga mig ner och lyssna på ett avsnitt varje dag. Ju oftare jag gör det desto bättre fungerar det. Om jag vaknar på natten kan jag upprepa vissa fraser i mitt huvud och då blir jag lugn och somnar om. Dr Ursula James är professor i hypnoterapi.

https://open.spotify.com/show/5g1fCKO0y2jf1JMbFv2DBg?si=rnRxTkP_SpOXgDMZ73CXkg

 

[Wysiwyg]

Har precis själv varit sjukskriven för utmattning/stress/depression. Ville verkligen inte heller vara sjukskriven för ”alla andra klarade det ju” och jag visste att det skulle bli struligt på jobbet med scheman osv. Träffade en så himla klok gammal läkare på vårdcentralen och han sjukskrev mig direkt en kortare tid, snabb uppföljning och sen förlängning.

Först några dagar in på sjukskrivningen märkte jag hur det var ställt med mig. Jag klarade knappt av att äta middag med en kompis eller att läsa ett recept eller att gå i två butiker i rad för jag blev så trött och det kändes som att hela hjärnan surrade. Min diskmaskin levererades samma vecka och bara efter ”stressen” att samordna med leverantören sov jag i flera timmar.

För mig har det räckt med kortare heltidssjukskrivning. Nu är jag åter på jobbet med lite uppgifter som är minst stressiga och extrapassen är borttagna ett tag framöver. Jag är mer trött och mer känslig för stress och belastning än tidigare men det är som natt och dag före vs efter sjukskrivning.

Jag är så glad att jag lät läkaren på vårdcentralen sjukskriva mig och det har blivit så mycket bättre. Jobbet löser sig alltid. Och löser det sig inte för att någon blir sjukskriven är det ingen arbetsplats i alla fall jag hade velat vara på. Man ska hålla och trivas i längden!