Hur ska man tänka vid ponnyköp till barn

[Blyger]

Stämmer in i kören stor b/liten c. Många ponnys bär ju upp längre ryttare bra också

 

[karamelldrottningen]

Jag hade kollat på c och d-ponnys framförallt

 

[Elo]

Jag hade kollat på c och d-ponnys framförallt

Vill man ut och tävla lite är det dock hemskt tråkigt att behöva tävla mot snart 18åringar som 11-12 åring. Även om man bara tävlar 'på skoj'.

 

[karamelldrottningen]

Vill man ut och tävla lite är det dock hemskt tråkigt att behöva tävla mot snart 18åringar som 11-12 åring. Även om man bara tävlar 'på skoj'.

Tänkte mer att det är smidigt kunna rida ponnyn själv vid behov

 

[Islandshästryttare]

Låter på ditt inlägg som att individen ändå är det viktigaste. Kanske behöver ni inte helt låsa fast er vid B- eller C-ponny just nu. Börja med att leta B-ponny om det är en lämpligare storlek. Hittar ni inte rätt individ bredda sökandet till att även titta på C-ponnyer. Kanske kan vara en strategi @BernT

 

[Askur2017]

Vi hittade världens bästa gotlandsruss som första egna ponny till vår dotter Ett 15-årigt sto som gått på en liten privat ridskola med mycket uteritter. Hon var van vid att ha barn runt sig, stark och frisk i kroppen och i en för dottern, bra storlek.

Jag är 163 och väger under 50 kg så jag red henne en del. Det var nyttigt för både ponnyn och dottern att ponnyn reds igenom av mig då och då, många övningar blev lättare för dottern att lära sig när de var befästa av mig på ett korrekt sätt först. Så jag rekommenderar en storlek som tillåter att det finns möjlighet för dig (eller någon annan rutinerad) att rida ponnyn regelbundet.

Hoppas ni hittar rätt till slut! Vi har massor att tacka detta lilla russ för

 

[Ajda]

Vi köpte en c ponny till dottern när hon var 11 år och 138cm lång.
Vi är urdåliga på att sälja hästar och ville inte bara ha hästen i 2 år, som det skulle bli om vi valde en b ponny. Ångrar det inte. Det jag i så fall ångrar är att vi inte köpte en b ponny tidigare.

 

[MiniLi]

Tänker som flera andra att det är klokt att välja ponny som är i lagom storlek nu. Tycker du resonerar klokt kring att prioritera att det känns lagom och tryggt för barnet. Sen vet man ju inte hur barnet kommer växa så svårt att sia kring hur många år de får tillsammans, men du skrev ju att det finns yngre kusin som kanske vill ta över när det väl är dags och då låter det ju ändå som en himla bra plan.

 

[Sirap]

Jag tror att det är viktigt ändå att inte stirra sig för blind på storleken. Tycker att det viktigaste till barn är att ponnyn är trevlig att hantera, trygg och välutbildad. Då växer barnets självförtroende snabbt, de lär sig av ponnyn och det blir väldigt roligt!

 

[Zoya]

Min dotter var nästan 11 när vi började titta på ponny. Insåg ganska snabbt att B-ponny var uteslutet för hon var redan i princip för lång för en sådan så vi tittade uteslutet på C-ponnyer som var precis lagom då.
Vi köpte till slut en C-ponny på 137 cm men bara några månader senare lyckades jag häva köpet då ponnyn visade sig ha spatt. Insåg där och då att även en C-ponny skulle dottern växa ur relativt snabbt så jag tittade parallellt även på D-ponnyer. Vi ville ju kunna ha kvar ponnyn länge.
Av en slump visade sig rätt häst vara en maxad D-ponny och även om han kanske var lite stor i början så växte hon väldigt snabbt i honom. Dottern fyller 19 i år och har fortfarande kvar samma ponny som fortfarande är precis lagom för henne
På bilden är D-ponnyn nyinköpt och dottern då nästan 11 ½ år

 

[Stergo]

Vill man ut och tävla lite är det dock hemskt tråkigt att behöva tävla mot snart 18åringar som 11-12 åring. Även om man bara tävlar 'på skoj'.

Fast när jag tävlade B-ponny i dressyr på lokal och regional nivå så var det undantagsvis som det fanns tillräckligt många B & C-ponnier om det inte var lagklasser. Och på regional nivå så hände det inte ens, utan det var jag på mitt 120 cm russ och D-ponnyerna

 

[BernT]

Tänker som flera andra att det är klokt att välja ponny som är i lagom storlek nu. Tycker du resonerar klokt kring att prioritera att det känns lagom och tryggt för barnet. Sen vet man ju inte hur barnet kommer växa så svårt att sia kring hur många år de får tillsammans, men du skrev ju att det finns yngre kusin som kanske vill ta över när det väl är dags och då låter det ju ändå som en himla bra plan.

Har inte riktigt förankrat den idén hos min syster än Men det hade varit en superbra lösning för då behöver vi inte sälja ponnyn om den är gammal utan kan bara ha den kvar inom familjen och det känns tryggt.

 

[BernT]

Jag tror att det är viktigt ändå att inte stirra sig för blind på storleken. Tycker att det viktigaste till barn är att ponnyn är trevlig att hantera, trygg och välutbildad. Då växer barnets självförtroende snabbt, de lär sig av ponnyn och det blir väldigt roligt!

Ja precis inte köpa nån outbildad 4-åring för att den är billigast. Min man (dotterns pappa alltså) ska också kunna hantera den eftersom jag reser en del med jobbet och han är inte hästvan och föredrar mindre ponnys haha.

 

[MiniLi]

Har inte riktigt förankrat den idén hos min syster än Men det hade varit en superbra lösning för då behöver vi inte sälja ponnyn om den är gammal utan kan bara ha den kvar inom familjen och det känns tryggt.

Äsch, du hinner förankra det innan barnet växt ur ponnyn

 

[Magnum]

Jag hörde för många år sen att
Ponnyer ska man växande och inte i.

Tycker det ligger lite i det, även om den ementionella biten är med och bidrar.


Ser jag till mig själv så hade jag aldrig en ponny passande storlek. De var för stora (och jag kunde aldrig tex vara med på småtävlingar eller annat roligt) eller för svåra. En stor sorg.
Jag hade gärna och hellre haft en ponny i min storlek. Även om jag lärde mig massor ändå såklart.

Men
Beroende på ponnyn kan den ju vara lite för stor, om den är väldigt schysst samtidigt.

 

[Halvstrumpan]

Hade kollat på en stor C eller D-ponny samt liten storhäst, men inte B. Är barnet född 15 så lär barnet växa ur en B alldeles för fort. Huvudsaken är att hästen är snäll, trygg och inte bufflig men i den åldern tycker jag att man som vuxen ska vara med hela tiden ändå.

 

[Stergo]

Hade kollat på en stor C eller D-ponny samt liten storhäst, men inte B. Är barnet född 15 så lär barnet växa ur en B alldeles för fort. Huvudsaken är att hästen är snäll, trygg och inte bufflig men i den åldern tycker jag att man som vuxen ska vara med hela tiden ändå.

Fast storhäst är verkligen nej! Jag gick över helt på storhäst när jag var 13 pga yttre omständigheter. Och det är faktiskt delvis en sorg för mig. De första åren var inte alls roliga, utan lite läskiga. Stora rörelser, mycket känslighet och ponnybus fanns inte ens på kartan. Tävlingsmiljöerna blev också mycket mindre förlåtande.

 

[Halvstrumpan]

Fast storhäst är verkligen nej! Jag gick över helt på storhäst när jag var 13 pga yttre omständigheter. Och det är faktiskt delvis en sorg för mig. De första åren var inte alls roliga, utan lite läskiga. Stora rörelser, mycket känslighet och ponnybus fanns inte ens på kartan. Tävlingsmiljöerna blev också mycket mindre förlåtande.

Ja, det är ju helt individuellt det där. Jag förstår att vissa upplever det som en stor skillnad samt lite läskigt. Man får nog provrida och känna sig fram vad som passar.

 

[miumiu]

Fast storhäst är verkligen nej! Jag gick över helt på storhäst när jag var 13 pga yttre omständigheter. Och det är faktiskt delvis en sorg för mig. De första åren var inte alls roliga, utan lite läskiga. Stora rörelser, mycket känslighet och ponnybus fanns inte ens på kartan. Tävlingsmiljöerna blev också mycket mindre förlåtande.

Jag missade ponnytiden helt och hållet då jag började på ridskola som bara hade storhästar vid 11 års ålder . Eller ok dom hade en D-ponny. Men det gick fint att lära sig rida ändå! Min sköthäst var 1.75 i mankhöjd och vad kan jag ha varit, 1.50 kanske? Men vet att många tycker att det blir onödigt svårt precis i början och det kanske det blir, men jag har ju liksom ingenting att jämföra med

 

[Reville]

Nu är vårt barn yngre, men jag köpte en äldre, supertrygg läromästare, stor B-ponny att lära sig på. Den är lite ”Skalman” sådär, men är också världens snällaste, och jag ser hellre att barnet känner sig trygg än känner sig rädd, särskilt så här i början av hästlivet.