Hur ska jag tänka med gammal vän?

[Pyttestor]

Luddig rubrik, men visste inte hur jag skulle skriva.

Tänk er följande scenario : Du har en vän sedan 20 år tillbaka, ni har tidigare i livet umgåtts intensivt och delat intresse i allt.
Senaste åren har du dock känt en förändring komma smygande. Du blir inte längre tillfrågad inför händelser eller evenemang, du känner dig rätt och slätt utbytt, som att du inte passar in i personens liv längre. Man har sakta fasats ut och känner sig både sårad och förvirrad.
Hur hade ni hanterat en sådan situation?
Prata med personen är tyvärr omöjligt då personen i fråga alltid blir väldigt defensiv vid varje tillfälle och det aldrig kommer något vettigt ur det utan jag får backa och vara ledsen i det tysta.
Hur hade ni tänkt? Personen är som sagt någon som varit familj för dig tidigare.

 

[Luff]

Hur mår vännen? Ny relation?

 

[parellikusken]

Jag hade blivit sårad och ledsen.
Men jag hade accepterat läget och bearbetat det istället för att konfronterat vännen, speciellt om vännen inte går så lätt att prata med.

 

[Ramona]

Sådana där förändringar brukar inte komma utan anledning. Det är ju dock inte säkert att den där anledningen är ens eget fel utan kanske helt ligger hos den andre.

Vill man inte ta diskussionen på ett moget sätt så får man börja leta andra kompisar. Någonstans måste man ju kunna vara ärlig mot sina vänner. Kan man inte prata med någon som förut varit som familj är det nog dags att ifrågasätta sina kommunikativa färdigheter eller vad man egentligen hade för relation.

 

[Modest]

Jag hade gått vidare i livet efter att ha sörjt en stund om jag behövde det.

 

[Emtherlia]

Jag hade faktiskt en väldigt liknande situation alldeles nyligen! Jag kände mig nedprioriterad och jag slutade försöka helt enkelt och jag slutade dela med mig av mitt liv för att jag kände att hon ändå inte brydde sig/hade inte tid för mig/försökte fasa ut mig. Vem vill inte fatta en hint liksom?

Kompisen hörde av sig till mig efter ett tag och ville kolla läget och då valde jag att vara helt ärlig och säga som det var, att jag kände att vi knappt var vänner längre och att jag alltid kände att hon nekade om jag frågade om vi skulle hitta på något.

Det slutade med att vi skrev många långa meddelanden fram- och tillbaka (trevliga och inte anklagande utan bara hur vi såg på saken) och det visade sig att vi sett på situationen otroligt olika. Jag förstod hennes sida och såg att hon faktiskt hade försökt prioritera vissa delar i vår vänskap men inte hunnit med andra.

Med facit i hand borde jag tagit upp hur jag kände tidigare men det är lätt att vara efterklok (och vem vill vara efterhängsen?). Iaf så löste vi det och idag känns det bra igen.

Long story short: prata med vännen, oavsett så är det bättre att veta.

 

[Sleepy]

Du har en vän sedan 20 år tillbaka, ni har tidigare i livet umgåtts intensivt och delat intresse i allt.
Senaste åren har du dock känt en förändring komma smygande.

Människor hinner utvecklas och förändras en hel del på den tiden. Det kan vara så att ni inte matchar på samma sätt längre.

 

[nullo-modo]

Har en vän som jag har känt i 20+år nu. Först var vi riktigt tajta sedan mer normalt för att sedan glida isär när vi var på olika platser i livet för att 5 år senare börja umgås igen.

 

[nullo-modo]

Har en vän som jag har känt i 20+år nu. Först var vi riktigt tajta sedan mer normalt för att sedan glida isär när vi var på olika platser i livet för att 5 år senare börja umgås igen.

Så sörja en stund om det känns bra och sedan gå vidare.

 

[Grazing]

Luddig rubrik, men visste inte hur jag skulle skriva.

Tänk er följande scenario : Du har en vän sedan 20 år tillbaka, ni har tidigare i livet umgåtts intensivt och delat intresse i allt.
Senaste åren har du dock känt en förändring komma smygande. Du blir inte längre tillfrågad inför händelser eller evenemang, du känner dig rätt och slätt utbytt, som att du inte passar in i personens liv längre. Man har sakta fasats ut och känner sig både sårad och förvirrad.
Hur hade ni hanterat en sådan situation?
Prata med personen är tyvärr omöjligt då personen i fråga alltid blir väldigt defensiv vid varje tillfälle och det aldrig kommer något vettigt ur det utan jag får backa och vara ledsen i det tysta.
Hur hade ni tänkt? Personen är som sagt någon som varit familj för dig tidigare.

Folk förändras, gör ett försök att få en bättre kontakt igen kanske och nappar inte personen så släpp det och gå vidare. Kan ju vara så att personen faktiskt har en tuff period och inte mår särskilt bra och därför är svårare att prata med.

 

[lytesout95]

Jag har en gammal vän som började ghosta mig, efter 3-4 kontaktförsök per sms/messenger utspridda på lika många månader gav jag upp.

 

[ameo]

Jag gillar inte att vara efterhängsen. Om en vän börjar undvika att svara på kontaktförsök och aldrig heller hör av sig själv, så är min strategi att låta vänskapen rinna ut i sanden. I flera fall har det varit en sorg att tappa kontakten med den aktuella vännen, men om jag inte är mer intressant för hen än att vänskapen tar slut om jag (också) slutar höra av mig så är det nog inte meningen att vi ska ha kontakt.