Hur mycket energi/ork som nygravid?

De veckorna tränade jag, jobbade som vanligt och var ut och vandrade. Sprang lopp i v5.
Närmare vecka 10 var jag dock trött och mådde stundtals lite illa och var lite yr, även om jag kunde vara aktiv som vanligt. Hade svårt att äta vilket ju också kan påverka orken.

Det kan ju få men omöjligt att säga i förväg.
 
Jag var supertrött, men mådde i övrigt bra, var 100% sjukskriven hela grav från v. 7 (när jag upptäckte att jag var gravid) p.g.a. diabetes typ 1 och sov i princip bort den första tiden. Mådde annars väldigt bra under hela graviditeten, fick dock allvarlig havandeskapsförgiftning i v.36 och där tog graviditeten slut för min del. Dottern blir tre nu i december. :love:
 
I vecka 10 låg jag på hallgolvet och grät av utmattning efter att ha försökt byta vatten i akvariet. Hade hunnit bära fyra tioliters-hinkar med vatten innan kroppen bara vek sig. Kändes som att jag skulle dö om jag reste mig upp. Har aldrig varit så fullständigt utmattad i hela mitt liv. Sov också 12-15 timmar om dygnet mellan vecka 9-12 ungefär.

Men det är ju många som slipper må så...men det vet man ju tyvärr inte innan.
 
Jag är nygravid, v7+3. Jag lever som vanligt, jobb, hästen, tränar. Har även sprungit ett kortare lopp (tidigt) samt varit på en helgvandring. Men jag är TRÖTT. Blir utmattad snabbt, somnar flera gånger per dag trött vid 21 på kvällen och kan sova lätt 12 timmar, något som tidigare var omöjligt.

Jag orkar inte som vanligt, alls. Det är frustrerande.
 
Jag mådde illa från och med v 5-6 och så pass mycket att jag knappt kunde jobba, jag kräkte inte okontrollerat men hade ett konstant illamående som kändes som att jag var på gränsen till att kräkas hela tiden. Var också (är fortfarande) extremt trött och sov alltid någon timme på soffan på eftermiddagen. I v 10 ungefär började jag få smärtor i bäcken och rygg, blev sjukskriven i vecka 12 och har varit hemma sen dess, är i vecka 18 imorgon. Tröttheten sitter i, får planera dagarna så att jag bara gör en "ansträngande" sak om dagen annars går det inte.

Illamående är ju vanligt i hela första trimestern men det är också vanligt att man mår bra och kan fortsätta som förut. Det är helt individuellt! Men risken är väl störst att det är i de första veckorna man mår dåligt om det sker.
 
Det verkar som att flertalet påverkats åt det sämre, dvs. sämre för att orka pressa sig ordentligt. Nu är det ju dels inte säkert att jag kommer med på expeditionen, och definitivt inte säkert att jag skulle bli gravid.. men det var intressant att höra era erfarenheter. Ni får hålla tummarna för att jag antingen kommer med till Fjällräven Polar, eller blir gravid snabbt :)
 
I vecka 10 låg jag på hallgolvet och grät av utmattning efter att ha försökt byta vatten i akvariet. Hade hunnit bära fyra tioliters-hinkar med vatten innan kroppen bara vek sig. Kändes som att jag skulle dö om jag reste mig upp. Har aldrig varit så fullständigt utmattad i hela mitt liv. Sov också 12-15 timmar om dygnet mellan vecka 9-12 ungefär.

Men det är ju många som slipper må så...men det vet man ju tyvärr inte innan.
Ot men jisses, det finns slangar som byter vattnet åt dig så du kan sitta bredvid med en kopp kaffe och studera eländet. Det är en mycket bra investering :)
 
Hade inte vetat att jag var gravid de veckorna om jag inte gjort test.
Min syster tyckte att jag var så himla grinig så hon tyckte att jag skulle gå och testa mig hos BM. Hm , jag hade inte märkt nåt alls. Sen blev jag bara illamående av kaffelukten. Dricka kunde jag :). Jag jobbade med ett ganska tungt jobb men det gick bra hela graviditeten.
 
Min syster tyckte att jag var så himla grinig så hon tyckte att jag skulle gå och testa mig hos BM. Hm , jag hade inte märkt nåt alls. Sen blev jag bara illamående av kaffelukten. Dricka kunde jag :). Jag jobbade med ett ganska tungt jobb men det gick bra hela graviditeten.
Sista halvan av min graviditet var visserligen skit, sjukskriven från kontorsjobb..
Men fram till vecka 23 eller så var jag som gjord för det där med att bära barn :-)
 
Sista halvan av min graviditet var visserligen skit, sjukskriven från kontorsjobb..
Men fram till vecka 23 eller så var jag som gjord för det där med att bära barn :-)
Ja jag tyckte inte det var nåt speciellt , jag var helt frisk ända in i kaklet. Men nu som tant får jag för mina synder :D
 
När ni var nygravida, säg v. 4-10, hur mycket ork, energi och uthållighet hade ni då jämfört med i vanliga fall?

Jag hade inte speciellt mycket energi, sov runt 12h/natt och efter att ha varit vaken i två timmar höll jag på att somna igen.. :laugh:
 
Verkar som om de flesta varit trötta i början av sina graviditeter, och det är nog det vanliga. För mig var det tvärtom - kändes som om jag var dopad, orkade "allt" de första 10-12 veckorna och kände mig pigg, frisk och stark. Därefter mer "normal" igen. Enligt min barnmorska händer det att man reagerar så på tillväxthormonerna, som ju faktiskt ÄR en sorts doping (om än naturlig). Illamående kände jag av litegrann, men inte värre än att den "dopade" känslan var det övervägande. Blandat med en viss irritation över alla människor runtomkring som förväntade sig att jag skulle vara SÅÅ trött...Passade inte riktigt in i mallen, tror jag! :D
 
Jag märkte inget fram till vecka 5-6 sedan rann tröttheten över mig, orkade ingenting. Halsbränna och illamående kom någon gång då oxå, blev sjukt trött av en runda med hunden.
Dock försvann både halsbrännan och illamåendet runt vecka 10-11 men återkom till och från i vecka 36.
 
Verkar som om de flesta varit trötta i början av sina graviditeter, och det är nog det vanliga. För mig var det tvärtom - kändes som om jag var dopad, orkade "allt" de första 10-12 veckorna och kände mig pigg, frisk och stark. Därefter mer "normal" igen. Enligt min barnmorska händer det att man reagerar så på tillväxthormonerna, som ju faktiskt ÄR en sorts doping (om än naturlig). Illamående kände jag av litegrann, men inte värre än att den "dopade" känslan var det övervägande. Blandat med en viss irritation över alla människor runtomkring som förväntade sig att jag skulle vara SÅÅ trött...Passade inte riktigt in i mallen, tror jag! :D

Oh så skönt att läsa detta ska du veta! Det enda jag googlar, hör och läser är bara den enorma tröttheten man upplever som gravid, inte att det faktiskt kan vara tvärtom. Normalt sätt är jag en riktig sjusovare (hade sussat djupt just nu i normala fall..) men sen jag blev gravid känner jag mig nästan lite speedad. Vaknar tidigt, somnar sent och däremellan ska allt helst gå 190.. nu är jag i v 12 och så har det varit sen jag blev gravid - det var nog tom första symptomet (fattar jag nu). Veckan innan jag plussade var jag uppe innan frukost och skulle diska och städa, min man var helt chockad!
 
Hade jag inte tagit test så hade jag känt mig som vanligt fram till mitten av graviditeten ungefär. Misstänkte flera ggr att jag inbillat mig men när jag började känna rörelser så blev det verkligt.
 
Oh så skönt att läsa detta ska du veta! Det enda jag googlar, hör och läser är bara den enorma tröttheten man upplever som gravid, inte att det faktiskt kan vara tvärtom. Normalt sätt är jag en riktig sjusovare (hade sussat djupt just nu i normala fall..) men sen jag blev gravid känner jag mig nästan lite speedad. Vaknar tidigt, somnar sent och däremellan ska allt helst gå 190.. nu är jag i v 12 och så har det varit sen jag blev gravid - det var nog tom första symptomet (fattar jag nu). Veckan innan jag plussade var jag uppe innan frukost och skulle diska och städa, min man var helt chockad!
Haha - STARK igenkänning på det där! Jag kunde gå upp tidigt en lördagsmorgon, gå långpromenad med hunden, fixa frukost, gå till stallet och mocka och rida och vara klar klockan 11 - full av energi inför resten av dagen! :D
Nästan synd att livet återgår till det normala - tänk vad mycket man skulle få gjort om man var sådär jämt!!!
 
Nu fick ju jag tyvärr missfall i vecka 11 den första och enda gången jag har vart gravid, så jag kan bara tala för hur det var fram till dess menmen...

Jag va inte speciellt trött, litegrann mitt på dagen kanske men det kan jag å andra sidan vara annars också ;)
Mådde inte så illa så att jag spydde, men jag blev åksjuk av att åka bil - även om det va jag som körde :grin:. Sen var jag sjukt känslosam typ direkt, från första dagen. Grät t.ex för att jag "inte kände mig tillräckligt gravid" :D, var då i vecka 5.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp