Det enda som funkar är att "nollställa" sig själv. Jättenyttigt när man lärt sig det -jag försöker alltid hitta den känslan innan jag ska upp på nya hästar, eller hästar som jag ska rida åt någon annan för att de är lite luriga. Typ kamouflera nervositet
Det tar tid, men börjar man inte kommer man ju aldrig dit heller.
Det är bara sjukt viktigt att tänka på hur stor roll man själv spelar, andas 10ggr extra när hästen går igång och sedan rida de stoora och lugna vägarna. Och som sagt, inte 100 nya galoppfattningar -då går de bara och väntar, och tar varenda liten grej som en kanske-eventuellt-en-galoppfattning... Utan galopp; galoppera och jobba med det. Sedan kanske du inte ens ska gå från galopp till travjobb utan lägg galoppen senare i passet, och när du galopperat åt ena hållet så kan du skrittjobba en stund, gå över till travjobb och sedan galoppen åt detta hållet -därefter är det skritt och passet är avslutat.
Detta för att lära hästen att det händer inget som är så superspännande, utan vi vill att den ska coola ner sig.