Jag har en Helig Birma som är 8 år. Hon både heter och ÄR en Diva. Väldigt mycket divalater har hon. Nästan så att hon ibland tror att hon får domdera hemma och vi har ibland, faktiskt, diskussioner om det.
Oftast är hon rädd för besökare och går och gömmer sig en stund innan hon smyger fram, men ibland väljer hon vilka hon gillar och då gillar hon de massor!
Jag säger då till dessa gäster, speciellt de som tex sover över, att om katten blir för jobbig eller för närgången så är det bara att schasa bort henne.
Då får jag alltid till svar: " Men näää...det kan man ju inte göra, hon är ju sååå söööt!" eller "Halledudanedå så pluttinuttig liten tjej, dig kan man ju inte putta bort heller!" osv..
Medan jag säger: "Hon är en KATT som INTE ska styra hemmet, så jo...det går alldeles ypperligt att lyfta bort henne om hon är för närgången.
Missförstå mig rätt nu, jag älskar att mysa med min katt. Hon sover tätt intill mig eller på mig eller mellan mina fötter och så fort jag sitter i soffan så hoppar hon upp i knät på mig och lägger sig till rätta och ibland bara ligger vi på golvet och myser ikapp. Så kärlek får hon massor av. Jag tycker bara inte att katten ska domdera helt enkelt. Hon ska heller inte behandlas som om hon är gjord av glas. Så Man FÅR säga ifrån till katten och man FÅR schasa bort henne om hon blir för närgången. Men hur får jag folk att fatta det?? (när hon är såååå söööööt!!!)
Här är Divan, den älskade, underbara Divan.
Oftast är hon rädd för besökare och går och gömmer sig en stund innan hon smyger fram, men ibland väljer hon vilka hon gillar och då gillar hon de massor!
Jag säger då till dessa gäster, speciellt de som tex sover över, att om katten blir för jobbig eller för närgången så är det bara att schasa bort henne.
Då får jag alltid till svar: " Men näää...det kan man ju inte göra, hon är ju sååå söööt!" eller "Halledudanedå så pluttinuttig liten tjej, dig kan man ju inte putta bort heller!" osv..
Medan jag säger: "Hon är en KATT som INTE ska styra hemmet, så jo...det går alldeles ypperligt att lyfta bort henne om hon är för närgången.
Missförstå mig rätt nu, jag älskar att mysa med min katt. Hon sover tätt intill mig eller på mig eller mellan mina fötter och så fort jag sitter i soffan så hoppar hon upp i knät på mig och lägger sig till rätta och ibland bara ligger vi på golvet och myser ikapp. Så kärlek får hon massor av. Jag tycker bara inte att katten ska domdera helt enkelt. Hon ska heller inte behandlas som om hon är gjord av glas. Så Man FÅR säga ifrån till katten och man FÅR schasa bort henne om hon blir för närgången. Men hur får jag folk att fatta det?? (när hon är såååå söööööt!!!)
Här är Divan, den älskade, underbara Divan.