hur kom ni i kontakt med AR?

L

Lina_kj

e lite nyfiken på akademisk ridning. undrar hur ni kom i kontakt med AR å hur ni gick vidare...
 
Sv: hur kom ni i kontakt med AR?

Tror jag fick syn på någon tidningsartikel från början. Det lät intressant och jag började leta läsning. Läste allt jag fick tag på och nästa steg var att leta jag tränare.
Jag hittade en suverän tränare som lotsar mig och hästen vidare.
Jag läser fortfarande allt som är av intresse.
 
Sv: hur kom ni i kontakt med AR?

Kom av en händelse i kontakt med Ewa jälmbrabt, främst för att jag hört att hon höll på med kallblodstravare:love:. Och ja sen var jag fast!:D
 
Sv: hur kom ni i kontakt med AR?

Jag satt mycket här på bukechatten, eller stalletchatten, som den hette på den tiden 96-97 och pratade med många trevliga hästmänniskor. Flera hade då börjat nosa på AR, via artiklar, gammal ridlitteratur och allas vår mustaschprydde vän "BB"-s idéer och genom andra kontakter på nätet. Jag tyckte att det var intressant och fortsatte att läsa och snoka även sen det gamla chatgänget spreds för vindarna.

2001 köpte jag min häst och på vårkanten 2003, flyttade jag henne till stallet där jag står nu. Och då fick jag bra kontakt med stallgrannen och fick rida i hennes paddock. En dag undrade hon om jag var intresserad av att rida på en AR-kurs för **, som var just en av chatkompisarna ett par år tidigare. Givetvis ville jag det. Och på den vägen är det, än idag.

Några kurser per år och i övrigt använder jag AR i dressyrarbetet "hemma" i paddocken och varvar med skogsturer och ett och annat inhopp på någon ridlektion på ridskolan, då jag tar damen med mig.
 
Sv: hur kom ni i kontakt med AR?

Saxar (med några småändringar från en tidigare tråd som jag försökte starta, men inte fick så mycket respons på :angel:;):D
http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=756242

Jag har en varmblodstravare som jag fritidsrider med. Jag försökte tidigare emellanåt att rida för "vanliga engelska" tränare, men med alla så slutade det bara i katastrof med en superspänd och nervös häst som varken orkade eller förstod vad hon skulle göra. Hon vill gärna vara till lags men blir orolig om hon inte förstår. Dessutom är hon överrörlig så hon hade inte så mycket stabilitet i kroppen och har alltid haft problem med ryggen. Det värsta var när en tränare skulle rida henne (och skulle visa "var skåpet ska stå" :crazy:). Då slog det fullständigt slint och hästen var som en zombie, både fysiskt och mentalt, i ett par månader efter det :eek: . Då gav jag nästan upp med ridningen för tränare och red bara ut i skogen.

Men så var min hästmassör på kurs i AR och hon fastnade direkt. AR är ju nyttigt för alla hästar, men skulle vara extra bra som sjukgymnastik för min häst. Hon berättade lite om grundprinciperna och visade lite böjning stillastående och i skritt på volt. Jag hakade väl inte på så direkt, men fröet började gro och växte sig allt starkare. Såsmåningom var jag med som fotfolk på kurser och köpte BBs böcker, och började träna en gång i månaden för tränare för snart två år sedan. Det räddade oss! Hon blir bara bättre och bättre med stabilare kropp, starkare överlinje och bättre balans och korrdination. Och hon är nu snart 25 år(!), så det är aldrig för sent att börja med AR!

Det som tilltalar mig så med AR är att "dressyren är till för hästen, hästen är inte till för dressyren". Äntligen kunde jag rida för en tränare som inte hackade ner på oss bara för att jag har en travare. Att vi blir accepterade för dem vi är, med våra styrkor och svagheter. Att ingenting är dåligt, bara att det kan förbättras. Att det får gå i vår takt. Ingen press att träna in en rörelse för att den ingår i ett dressyrprogram, utan istället följa ett logiskt uppbyggt system anpassat för individen och som stärker hästen och ger den ett (förhoppningsvis) sundare liv.

Hu har jag även köpt en lusitano på 20 månader, det ska bli spännande att se vad framtiden bär med sig på den fronten!
 
Sv: hur kom ni i kontakt med AR?

Jag började gymnasiet och blev vän med Stine(flyger här på buke, och som tar alla mina kort när jag rider) Hon red AR då och jag red Engelsk dressyr. Jag kunde inte få min häst att slappna av och han gillade inte den Engelska dressyren.
Så efter det blev jag intresserad av NHE(halsringsridning ungefär) och sen efter det, efter 3 år bestämde jag mig. En kväll ringde jag stine och sa att jag vill börja rida AR och se om Bingo blev mjuk i ryggen.

Några månader senare stog jag på Hällekis säteri och skulle praktisera på ett Ar ställe och det blev till min glädje hela tio månader. Han är mjuk i ryggen och jag är helnöjd nu ett år efter att jag började praktisera:)
 
Sv: hur kom ni i kontakt med AR?

Jag såg att Markus Holst hade kurser här i närheten och blev lite nyfiken hade ju chattat med honom här på Stallet som det hette på den tiden så jag var lite nyfiken på vem han var och vad han gjorde. Kontaktade tjejen som höll i det hela som det visade sej att jag var lite bekant med. Vi pratade lite och bestämde att jag skulle komma som fotfolk. Sen hade dom ett återbud och undrade om jag var intresserad att rida. Hjälp tänkte jag min häst var inte så mkt riden (unghäst) och kan trilskas rejält om hon är på det humöret, ja ja tänkte jag så där första gången får man säkert bara skritta och det ska vi nog klara av.

Hade även precis köpt en nordis men henne hade vi inte börjat rida på ännu.

Sagt och gjort jag hoppade med och min häst bar sej förskräckligt åt men det var så postiv anda i hela kursen så jag blev inte alls avskräckt att fortsätta, tvärt om.

Nu har jag en fast ridplats men jag rider med nordisen än så länge den andra får försöka komma till rätta med sitt humör här hemma. :angel:

Det är jättekul och ett jättetrevligt gäng så jag är väldigt glad att jag hakade på det här och ridningen är så himla trevlig och passar mej perfekt.:banana:
 
Sv: hur kom ni i kontakt med AR?

För min del handlade det om att jag vantrivdes med ridsättet på de ridskolor jag ridit på. Jag var övertygad om att det var fel sätt, och hade en dressyrbekant som jag trodde hade bättre ridning. Det var idel kilon i handen och bank med benen så att jag fick ont i hela kroppen av ridlektionerna. (Jag får väldigt lätt spänningsvärk i axlar och rygg.)
Sen hittade jag Buke när jag sökte efter information om häst på internet. Läste på Dressyr, sedan såg jag Barockforumet och började läsa där och undrade vad det var för ena knäppgökar som påstod att tävlingseliten inte red bra! De vann ju för sjutton medaljer - nog måste de rida bra!? Eller..?
Jag började fundera själv, och läsa mer på Barock, sedan kom jag i kontakt med en AR-utövare (Sissu här på Buke) i närheten av mig. Jag fick komma till Sissu och rida hennes Haflinger Stormy en gång. Det var fumliga försök, och jag hade noll koll på allt kändes det som, men jag förstod hur lätt det kunde vara att få hästen att svara på små hälper. Sedan provade jag lite i smyg på en av ridskolans hästar det jag fått lära mig av Sissu och det funkade så bra, så jag sade upp mitt medlemskap på ridskolan och på den vägen är det. :)
 
Sv: hur kom ni i kontakt med AR?

Det skulle vara roligt att se bild på när ni tränade Engelsk dressyr, finns det?

Ts: En tjej i mitt stall red AR, och jag följde med henne på ett par kurser. Sedan gjorde jag praktik hos en AR-tränare, och fastnade.
 
Sv: hur kom ni i kontakt med AR?

Jag hade tävlat dressyr i ett par år, men alltid varit svag för Spanska Ridskolan i Wien och deras typ av ridning. Runt -97 började jag läsa och experimentera ganska mycket, Hempfling var ju poppis då och så upptäckte jag Sylvia Loch och genom henne den klassiska och iberiska ridtraditionen.

-99 åkte jag och en kompis som fotfolk på en Bent-kurs, sen lyckades jag få rida för honom också. Han hade en bra teoribildning runt ridningen, och en metod som till en viss gräns gav rätt bra resultat hemma, även om den inte var komplett. Jag fick hjälp med sitsen av Claire Lilley och sjukgymnasten hemma, och sen gick det bättre. Fick så småningom rida regelbundet för Bent, men kände inte att vi riktigt kom någon vart. Vid det laget hade jag börjat rida för min nuvarande tränare, som är gediget klassiskt skolad sedan barnsben. Efter fyra år tar vi fortfarande stora kliv framåt varje gång! :bow:

Det jag har främst kvar från AR nu för tiden är systematiken i ridningen, jag tycker fortfarande att alla ryttare någon gång borde försöka vara med på Bents grundläggande teori (i alla fall som den var på "min tid") för det är riktigt nyttigt för allmänbildningen. Jag var aldrig med i förböjarligan eller bland dem som trodde att stången kunde skapa framåt-neråtsökning. Däremot har jag slutat med undertempot, börjat rida lätt, och tagit skänkelvikningen till nåder (och lärt mig älska den).

En sak som verkligen fick mig att ta avstånd från AR var hur riddarskapet utvecklades. Det var en väldigt bra idé i teorin...
 
Sv: hur kom ni i kontakt med AR?

För tio år sedan så hängde jag på torgets "Hästvård" (nuvarande Ryttartorget) och där var det en medlem som före oss alla andra via en mycket tidig BB-elev hade nosat rätt på det här med AR. Som hon fick slåss för sina åsikter..! Jag red då "vanlig" dressyr hos en ganska så "tysk" ryttare och upplevde att det fungerade hyffsat, i alla fall på träningarna.

Några år senare så blev jag tillsammans med min nuvarande sambo som då just hade avslutat en längre praktiktid hos en AR-instruktör. Vid den tiden hade jag lämnat min "tyska" tränare då jag insett att hans träning i alla fall inte gick att applicera fullt ut på mig och min häst. Istället tränade jag dressyr och hoppning för två duktiga tränare med filosofier som inte kolliderade så mycket med AR-tankar.

Minns att jag hemma hos ovan nämnda instruktör fick se en av BBs utbildningsvideos och hur sur och övertygad jag var om att hans sluta från marken var ett inövat cirkustrick.. Det som är så svårt att göra sluta och så vrider han lite på sina axlar och hästen gör sluta av sig själv?! Men så testade själv med min garanterat icke cirkustränade häst och insåg att det faktiskt fungerade.. och började fundera på vad det var mer i AR-filosifon som kanske skulle fungera..

Med hjälp av min sambo och sju års besök på kurser och clinics och träffar till fots och till häst så har jag sedan utforskat vad AR kan göra för mig och min häst. Min häst har mycket motor och lägger sig gärna på bettet. Hon har ett ganska stort register när det gäller förmåga att bära och att skjuta på, men använder helst sin påskjutskraft. Bärkraften har AR hjälpt mig att hitta och utveckla.

Jag tjusas av den grundläggande teorin om varför man gör saker och ting - vilket ju inte behöver vara AR-specifikt förstås, men i mitt fall så hade syfte och sammanhang tidigare bara flutit omkring. Sedan tjusas jag av öppenheten (alla ekipage är värda att tas på allvar) av den individuella och specifika målsättningen (alla behöver inte stöpas i en form; tre OK galoppsprång hos en häst kan vara en större presation än perfekt piaff hos en annan. Det är inte TR som sätter upp målen för mig och min häst utan det är jag själv!) och atmosfären (en skvätt historik och estetik är alltid trivsamt! Och på kurser och träffar kryllar det med avslappnat och trevligt folk!).

Sedan finns det förstås mycket som inte tjusar mig, som t ex när människor vill frälsa och/eller platta till andra i sitt syfte att sprida AR över hela unviersum.. eller i alla fall på sin klubb.
 
Sv: hur kom ni i kontakt med AR?

Jodå jag har massa bilder... jag har några på fotogalleriet här på buke... fast jag skäms rätt mycket för dom jag ska nog ta bort dom snart:D
 
Sv: hur kom ni i kontakt med AR?

Som många andra här, funkade inte den engelska ridningen för varken mig eller häst.

Hittade buke & hittade A/R forumet & börjde läsa.
Efter ett par månader hittade jag en clinic alldeles i min närhet, åkte dit & kikade dag ett som fotfolk.
Dag 2 fick jag en ridplats då en ryttare hoppade av pga skadad häst.

Jag blev frälst.

Sen har jag ridit enligt den klassiska läran. Det är ca 4 år sedan nu Av lite olika & olyckliga omstädigheter är detta är min 3:e häst.
Häst nr. 1 fungerade inte kemin alls med. Hon såldes & har det nu superbra.
Häst nr 2 fick avlivas pga svåra pålagringar sen tidigare bravader innan jag han kom i mina ägor. Hade han i 1 år innan dom upptäcktes. :cry:
Nuvarande häst nr:3 är det först nu jag kommit någon vart i utbildningen. Har haft han i snart 2½ år. :love:
 

Liknande trådar

Hundträning https://blogg.agria.se/fredriksteen/2013/06/07/jag-kan-inte-se-nagon-skillnad-i-vem-som-ar-snallast-eller-varst/ Kom över denna text...
Svar
13
· Visningar
1 421
Senast: dobbis
·
IT & mobiler Går det att komma i kontakt med Telia utan att ringa dem? Jag avskyr att prata i telefon men hittar inga alternativa kontaktvägar och...
2 3
Svar
50
· Visningar
2 284
Senast: Hedinn
·
Ridning hej alla. skulle behöva lite tips. det är så att min häst kanske har headshaking syndrom 🤔 å ja har blivit råd att testa olika...
Svar
13
· Visningar
1 216
Senast: Tossa90
·
Kropp & Själ Vilken konstig upplevelse jag precis hade. Jag var ute på gården, städade och tvättade inne i bilen. Ganska monotont, så tankarna gick...
Svar
3
· Visningar
545
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Border collie?
  • Är dagens hundägare eller hundar problemet?
  • Täcke...

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp