Hur hittade du din häst?

[Unafraid]

Jag skulle köpa en häst i typ augusti. I mars öppnade jag HästNet och såg en häst på förstasidan. Sa till min kompis; " jag köper den här".
Jag skulle bara kolla på hästar i Norrland, för jag ville kunna privrida.

Dagen efter jag sett hästen i fråga så försökte jag hitta den igen.. den var billig och såg snäll ut

Letade länge och hittade den till slut. Den stod i Skåne, inte så aktuellt för mig att privrida. Skrev till den enda personen jag visste bodde i Skåne, jag följde hennes blogg. (Och gör fortfarande, fem år senare). Jo, hon kunde privrida åt mig, typ 3-4 dagar senare.

Ringde på hästen och sa det. Fick svaret "det går bra, men vill någon annan köpa så säljer jag till dom"
"Jamen då köper jag den!"

Inte att rekommendera, då det visade sig att det var en ökänd hästhandlare som gömde sig bakom en annan tjejs namn, fick en häst som var fyra år, fast det stod fem år i annonsen.. så fick jag inget pass heller så gör inte som jag gjorde

 

[sthu]

Mina hästar har hittat mig. Jag har aldrig aktivt letat efter en häst, en dag har de bara varit där.

Ferguson skulle jag bara rida in över vintern, som blev till över sommaren, som blev till... Helt plötsligt var han min. Ägaren ville inte ha tillbaka honom och jag köpte.

Noreena stod i samma stall som jag, blev halt och skulle säljas. En kompis köpte och vi flyttade allihopa ut på landet. En dag frågade jag om jag fick rida och samma sak där, helt plötsligt var hästen min för en billig penning (men oj vad blod, svett och tårar hon har kostat!).

Skulle jag aktivt leta hobbyhäst idag skulle jag leta efter något lagom stort (d ponny förmodligen), lugnt och sansat, med lagom mycket motor och inga eksem (båda nuvarande hästarna har eksem, aldrig mer!). Förmodligen skulle jag vilja prova så många som möjligt men känner jag mig själv skulle jag komma hem med nån bortglömd halvt tokig ponny som inte gjort ett vettigt jobb i sitt liv.

 

[Rouise]

Alla tre mina hästar var välbekanta långt innan jag köpte dem.

Kallblodet har funnits i mitt liv sedan han föddes, jag hjälpte till i ett travstall och där föddes han, när ägaren skulle skära ner på antalet hästar så erbjöds jag köpa antingen honom då 4år eller hans storebror. valet föll på min Odin, han är idag 9 år.


Båda ponnyerna stod på den travskola där jag först gick som elev, sedan jobbade extra vid och till sist jobbade heltid vid. Russet och jag har känt varandra i 16 år nu, jag har ägt han i 6år. Shettisen och jag har 11 år tillsammans, henne köpte jag för 3 år sedan. Båda två köptes enbart för att jag inte kunde med att se dem hamna hos nån annan, jag har ju vuxit upp med dem kan man säga. idag är dom pigga pensionärer på 21 och 24 år.

 

[Amanda_F]

Jag åkte först till Skåne där två bekanta letat upp sju hästar till mig att provrida. Sen åkte jag dit med min tränare för att testa två av dem igen. Den ena var för spänd och den andra halt, sen fick vi tag i en tredje att provrida som jag försökte få hem på prov efter att jag hört att han var svår. Det blev en andra vända nedåt landet, en häst på prov och sen efter häst 15 och 16 (varav några nära mig) gick jag in på min favorithästbutik och beklagade mig. Jag sa att om de visste någon som var till salu som matchade mina krav och inte var på annons så fick de gärna tipsa om mig. Då fick jag reda på att Caspian fanns. Och på den vägen är det.

 

[DressageNerd]

Den trillade ur stoet en dag Så fick man ta det som kom, för det var för sent att ångra sig.

 

[mollyphlox]

Hur och var hittade du din häst? Hur många hästar var du tvungen att titta på innan du hittade rätt? Om du har köpt fler hästar och det blivit fel, hur visade det sig?

Jag står inför den angenäma sitsen att hyfsat snart kunna börja leta efter egen häst igen. Min första häst var en travare som jag fick gratis, så jag behövde aldrig gå igenom den där fasen då man faktiskt letar efter häst. Nu när jag tittar på annonser (efter en annan typ av häst med mer ridbarhet) känner jag att jag har noll koll. Hur ska man kunna veta vad som är en trevlig hobbyhäst?

Så, bred fråga - hur hittade du din häst?

Innan jag köpte min första häst så letade jag rätt länge, provade en del hästar men hittade inte riktigt någon som passade mig. I efterhand borde jag har gått tillväga på ett helt annat sätt, men det är lätt att säga såhär ett par år senare.

Min första häst köptes från en hästhandlare. Vi skulle egentligen åka för att kolla en helt annan häst, men då vi var halvvägs fick jag meddelande av säljaren att just den hästen blivit såld kvällen innan. Lagom surt när man har sisådär 1,5 timmes enkelresa. Så vi åkte dit för att kolla på vilka andra hästar som fanns. Provade en halvblodsvalack, gick helt okej men har insett att vi tyvärr var för blåögda och borde ha sett lite detaljer som inte riktigt stämde med det vi ville ha. Var trots allt lite less på att leta häst så hastigt och lustigt blev det köp. Fick så småningom veta en massa detaljer som hästen som säljaren ”glömt” att berätta. Insåg så småningom att jag och hästen inte passade ihop. Försökte reda ut det med tränarhjälp men beslöt att sälja, hade hästen i ett år innan han såldes. Såldes till ett trevligt par som verkligen gillar honom, och vi håller kontakten. Har hälsat på hästen en gång och det var roligt att se att han mår bra.

Andra hästen (min nuvarande) är en fjordvalack som jag köpte av en bekant. Känner uppfödaren sedan tidigare och hade haft ögonen på just den här hästen ett tag. Sen råkade en kompis få fjordingen på tillridning inför försäljning och frågade om jag var intresserad av att komma och provrida. Har alltid gillat fjordingar och den här visste jag i princip hela historien bakom. Provred en vinglig, endast grundriden liten skrutt men det fanns något där som jag tyckte om. Det blev köp ett par dagar senare och det har jag inte ångrat.

Jag hade tänkt vara hästlös ett tag mellan häst 1och häst 2, men det gick sådär. Från försäljning av häst 1 tills häst 2 stod i stallet gick det 1,5 vecka..

 

[Elisha]

Mina tre nuvarande hittade jag på olika sett;
Den ena hittade jag när jag jobbade i Norge där den hästen stod (ridskola). Tog den med mig hem. 8 år sen i år. Den andra köpte jag via annons på Hästnet. Den tredje svarade på min annons på hästnet.

Tidigare hästar jag jag hittat via kontakter och en på hästnet.
Med mina nuvarande hästar kollade jag inte på nån annan än dessa vid köptillfällena. Med hästen jag hade innan kollade jag på endel, med det var oinridna unghästar så det var mycket som skulle stämma med hantering och hästhållning. Med min första häst och med min första ponny kollade jag på ett par till i samma stall.

 

[Fideli]

Jag är verkligen urkass på att köpa häst...
Har alltid tänkt att det ska bli roligt att leta häst, provrida och vara kräsen och till slut välja ut "den bästa". Men i verkligheten har det sett ur så här:

Häst nr 1: Läste visserligen några annonser, ringde faktiskt på en annons och ställde några frågor, sedan sade min syster att hennes bästa kompis skulle sälja sin häst "och den är jättesöt!" Ok, jag köper den då. Jag hade alltså inte ens sett hästen på bild... Men jag fick ha henne på prov, så jag hade ju möjlighet att lämna tillbaka om det inte skulle funka. Hade henne bara ett år pga häst nr 2 som plötsligt kom in i mitt liv. Men hon var en perfekt första-häst, lugn, cool, obekymrad, tålig, frisk. Hon blev 28 år och jag tror aldrig hon var halt i hela sitt liv!

Häst nr 2 (den på profilbilden): En arbetskompis frågade om jag visste någon som ville köpa häst, hennes pappa, travtränare, hade en kallblodstravare på 4 år, som blev halt så fort de körde snabbjobb med den, men ridning kunde den kanske hålla till. Hittade de ingen köpare inom ett par veckor skulle den avlivas. En annan kompis hade pratat om att köpa häst, så vi åkte dit och tittade. Det fanns ingen sadel och min kompis ville inte hoppa upp barbacka på en helt främmande häst, så jag fick hoppa upp först och testa. Tog en tur i skogen, eftersom de inte hade ridbana, hästen var supermysig och efter ett tag vågade kompisen hoppa upp och testa också. När vi kom tillbaka frågade vi hur mycket ridtränad hästen var, det visade sig att det här var första gången någon suttit på honom... Kompisen ville inte ha en oinriden häst, så hon tog istället över min häst och jag köpte den här. Tänkte bara rida in honom och sedan sälja, så han inte skulle bli avlivad. Hade honom i 16 år, tills han fick tas bort pga pålagringar i kotorna, lärde mig otroligt mycket under den tiden. Fantastisk och underbar häst!

Häst nr 3: Skulle inte ha någon ny häst riktig än, men kollade på Hästnet lite sporadiskt och plötsligt dök drömhästen upp; oinriden 3-årig svart PRE till ett löjligt lågt pris (pga "skuggor" på röntgen). Det fanns en bild och en kort videosnutt som visade när hästen sprang i hagen. Mailade och frågade lite mer om den, fick till svar att den redan var såld. Tre veckor senare kontaktar säljaren mig och säger att köparen krånglat, vet inte när hen kan få stallplats, vill inte betala eller lägga handpenning förrän stallplats är fixad osv, så säljaren avbryter försäljningen. Frågar om jag fortfarande är intresserad, "JA! Jag köper honom!", jag sätter in handpenning samma dag och hämtar hästen helgen efter. Nu har jag haft honom i 7 år och även om han inte är riktigt vad jag förväntat mig (lite skvättig, PRE ska ju vara orädda och modiga...), så är han fantastiskt rolig att rida, jag sitter oftast med ett stort fånleende när jag rider, som en överlycklig 5-åring på ponnyridning ungefär...

Så jag har verkligen gjort allt fel vid alla mina hästköp, men ändå har de blivit väldigt lyckade! Men jag längtar fortfarande efter att få leta häst; kolla annonser, åka och titta och provrida. Och kanske göra veterinär-besiktning?

 

[Elo]

Tant blev utdömd för ridning i typ november. (inget direkt akut, utan framförallt en del ålderskrämpor) och jag började så smått titta på hästnet. Jag var ganska klar med vad jag ville ha. En mindre häst (150-160cm) gärna sto, gärna svensk, så känslig som Tant var, fast med mer gång och lite lättare i hantering. Mindre stenhård i skallen.

Hittade ett litet svart sto som stod i närheten i typ januari. Tidigare än jag tänkt, men ok. Provred och hästen var mycket av det jag ville, dock fick jag tumma på svenskheten (tyskimporterad hannoveranare) samt att hästen inte var inhoppad. Fick ett bra pris också, då hästen inte var tävlad och "för liten" för vad de flesta dressyrryttare ville ha.

Föll ganska pladask, prövade en annan häst pliktskyldigast, men var liksom såld.

 

[parellikusken]

Jag letade på annonser efter en kallblodstravare, som tur var bodde jag då i kallblodsmeckat så fanns många annonser ute dessa hästar. Jag visste vad jag ville ha för typ av häst, en lugn och stabil häst som jag både kunde rida och köra, en perfekt hobbyhäst alltså.
Jag var först och kollade på en häst, hon kändes rolig och framåt, men med tanke på att det var mitt i sommaren och varmt så insåg jag att hon nog skulle bli för pigg för mig på vintern.
Åkte dagen efter och tittade på hästen jag köpte. Han var trevlig och mysig, gick knappt framåt i ridningen dock. Men jag ville ha en lugn häst..
Han hade dessutom fantastiskt fina ägare som också var de som hade fött upp honom och haft honom i travträning, vilket gjorde att jag fick en mycket grundtrygg häst som visste att han var älskad. Det har jag verkligen uppskattat.

Köpet gick igenom efter en besiktning och efter att jag på ägarens påbjudan haft honom på prov en månad. Fortfarande lika nöjd med honom åtta år senare.

 

[Thrillie]

Häst 1: Hade en annan häst på foder för ev. senare köp som jag inte riktigt passade ihop med. Stallet vi stod i var uppdelat i två, där andra halvan var ett försäljningsstall så jag såg nya hästar där hela tiden.
En dag stod en häst i en av boxarna där och jag bara Skojade med hästhandlaren och sa något i stil med att "men, varför har du min häst i den där boxen?" Så frågade handlaren om jag ville provrida, så det gjorde jag dagen efter och det gick jättedåligt, så självklart köpte jag hästen (Det var inget fel på hästen, bara för svår för mig helt enkelt)
Visade sig dock vara en underbar häst, och tack vare bra stallkamrater blev det bra tillslut

Hästen som jag har nu: Provred några hästar som jag hittat på annons på hästnet, men tyckte ingen riktigt passade.
La ut en köpesannons och fick massor av svar. Många slutade dock svara, kunde inte hitta ledig tid för provridning osv.
Hade bestämt mig för att inte åka mer än 10 mil om jag inte hade sett film (pga att man ofta blir besviken och hästen inte alls är som ägaren beskrivit den). Men bestämde mig ändå för att åka och kolla på en häst som jag bara sett bild och fått en kort beskrivning av, hade ändå inget speciellt för mig den helgen. Och det kändes rätt så fort jag satte mig i sadeln

 

[Raderad medlem 142593]

Jag har tappat räkningen på hur många hästar jag provred faktiskt. Jag var helt övertygad om att jag denna gång skulle ha ett halvblod mellan 6 och 14 år som jag kunde träna och tävla lite i dressyr med. Men det blev visst en tinker-fjordkorsning på fyra år. Hittade hästen genom kontakter
Mina två tidigare hästar hittade jag via HästNet.se, dem fanns på annons. Innan jag hittade dessa hade jag provridit en häst innan, så det var redan på andra försöket jag hittade rätt på den tiden

 

[Problematisk]

Ponnyn hittade jag i stallet Var medryttare på honom redan.
Hästen hittade jag på hästnet. Hade provat tre innan om jag minns rätt, och så ringt, kollat på filmer osv på väldigt många fler.

Tidigare hästar har jag bland annat hittat hos hästhandlare. En av dem i närheten, åkte dit och bara kollade vad hen hade hemma. Den andra hade jag ringt om ett par andra ponnyer, som blev sålda, sen ringde hästhandlaren upp efter några dagar och hade en ny ponny på väg hem som skulle passa mig. Och det gjorde den

 

[ameo]

I september i år är det 35 år sen jag blev hästägare första gången och ganska många hästar har passerat mig sen dess.
Första hästen (nåja, D-ponny om man ska vara noga...) var min sköthäst på ridskolan, som vi köpte loss.
Nästa häst blev jag pålurad av en hästhandlare - orutinerad som jag var gick jag på hennes fintar.
Hästen efter det "ramlade över mig", var inte all planerat att jag skulle köpa häst då, hade varken pengar eller stallplats... Men var och hjälpte en kompis att rida hennes häst och blev tillfrågad om jag inte kunde rida några varv även på en annan häst där i stallet, som ägaren var rädd för. Och den lyckades jag köpa väldigt billigt - mitt hittills bästa hästköp!
Sen har det även fortsatt mest varit hästar som på olika sätt "ramlat över mig". Jag har ärvt en efter en vän, vars sista vilja var att jag skulle ta hand om hästen. Jag har bytt till mig några ponnyer och jag har fött upp ett helt gäng.
Nuvarande promenad-drake hittade jag förvisso på annons, men det var en gammal bekant till mig (som faktiskt var "miniskötare" på D-ponnyn jag köpte först, medan den gick på ridskolan) som ägde den och när hon fick höra att jag var intresserad så ringde hon återbud till alla andra inbokade spekulanter...

Så, jag har egentligen aldrig "letat häst" på allvar.

 

[supersonic]

Vi skulle ha något erfaren och lite medelålders som hela familjen kunde rida och hantera.
Syrran och jag lusläste alla annonser vi kom över men det var lite dött på den fronten just då (mitt i sommaren). Inte många annonser var med bild heller och vi ringde faktiskt på någon men som blivit såld redan. Under tiden vi letade var det en annons som stack ut tack vare bilden. På den syntes en liten, tanig brun häst med otroligt vackra ögon. Men den var en travare som endast var sutten på i skritt och trav och därför var den inte aktuell för oss. Ändå återkom vi till den här annonsen hela tiden och till slut åkte vi och tittade på den. Två dagar senare stod han i vårt stall, vi föll pladask allihop När jag tog min examen övertog jag ägarskapet och i år har vi hängt ihop i 13 år och det känns fortfarande lika rätt

 

[sorbifolia]

Min första häst var en lång historia, kanske får göra ett eget dagboksinlägg någon dag ang. det. Men jag var 12 år och hästen 1 första gång vi träffades, jag blev "kär" och 3 år senare fick jag äntligen köpa henne.

Häst nr 2 köptes in då nr 1 började bli gammal och inte kunde ridast aktivt längre. Då ville jag ha en ung häst som jag kunde ha kvar länge, som var begåvad nog att tävla höga klasser och med bra stam så jag kunde avla efter ridkarriären. Hittade drömhästen som uppfyllde alla dessa punkter för en bra pris, resten av historien finns i tråden om bisarra provridningar...

Häst nr 3 skulle jag ha en vuxen valack, då maken hade en valack, mitt sto var lite väl "stoigt" och jag var lite trött på att utbilda unghästar. Kollade annonser, hästhandlare m.m. och provred typ 10 hästar (inkl några ston) innan jag bestämde mig för en trevlig 7-åring som tävlat LA hopp/dressyr med bra resultat. Hade mycket kul med denna innan jag tröttnade på tråkiga valacker..

Häst nr 4 hittades på ett salustall i Danmark, vilket jag sagt tidigare att jag aldrig skulle köpa häst från, och kommer nog aldrig göra igen. Men hittade inga hästar jag ville ha i vare sig Norge eller Sverige just då (trots månaders letande), så jag tänkte "aja, jag chansar". (Den provridningen var möjligtvis ännu mer bissar, finns även den beskriven i ovannämnda tråd...) Denna gång ville jag ha ett nytt sto med bra stam och som jag kunde rida och tävla och ha kul med. Fick en helt underbar häst men som tyvärr haft mycket problem i ridningen.

Nr 5 har jag fött upp själv, avkomma efter nr 2 och samma pappa som häst nr 3. Han blev precis som jag önskat mig, förutom fel kön och 5 cm mindre än jag velat ha... men perfekt i övrigt!

 

[Bison]

De flesta är köpta på annons.

Den senaste köpte jag av en vän som jobbar med en fälttävlansryttare i skåne.
Hon visade film när han fortfarande stod på Irland och tyckte han kunde passa.
Jag blev först besviken när det var en fux
Han kom till Sverige och kompisen blev mer övertygad om att han skulle passa mig.
Efter ett par veckor åkte jag ner och stannade i tre dagar och red honom varje dag. Sen var jag fast.
Tre månader har gått nu sen han kom hem. Går från klarhet till klarhet, en underbar häst på alla sätt, trots att han är fux

 

[nightcrawler]

En bekant visste att vi letade häst och ringde och berättade att en annan bekant hade en häst till salu. Hon låg egentligen över budgeten och jag var inställd på ridtravare då jag inte ville han nån dyr häst ifall jag skulle tappa intresset. Men det vi bestämde oss för henne. Det klicka inte direkt men jag hade en magkänsla som sa att den hästen kommer vi att köpa. Båda mina föräldrar blev väldigt förtjusta i den egensinniga svarta lilla hästen. Sen dröjde det inte länge innan hon blev min bästa vän. I sommar är det 20 år sen. Hon är 26 år nu.

Den andra hittade vi i hagen en morgon Egen tillverkning. Ovanstående häst är mamma.

 

[caradan]

Nuvarande hittades 2 av dom på hästnet, ena med en väldigt enkel annons där det bara stod sto med föl och den andra mer seriös annons.
Den 3e hade jag lagt ut en sökes annons på fb mm och fick då svar från en och vi messa från och tillbaka en tid innan vi fick tummen ur och åka och kolla (2h bort) och allt stämde till 100% med vad jag sökte.

Tidigare så var det via kontakter och tidningar men det var ju typ på 1800 talet.

 

[Magnum]

För typ femton år sen hade jag ett litet upphåll när familjens häst avlivades.
Sökte något att rida på nä jag blev för rastlös.

Så hittade jag min häst på annons medryttare/halvfoder här på Bukefalos faktiskt
Medryttare blev fodervärd blev ägare. Det var dryga fjorton år sen! Vi kamperar ihop än.



Min andra häst,
fick ett sms av pappa som fått frågan av gammal arbetskamrat som bodde granne med en familj som behövde bli av med sina hästar.
Arbetskamraten visste att jag hade häst, pappa visste ju jag letade sällskapshäst.
Ägaren fick en bra känsla av mej och hästarna blev mina.
Den ena är kvar som ridhäst och den andra fick en sista sommar.