Hur hittade du din häst?

[Andromedae]

Hur och var hittade du din häst? Hur många hästar var du tvungen att titta på innan du hittade rätt? Om du har köpt fler hästar och det blivit fel, hur visade det sig?

Jag står inför den angenäma sitsen att hyfsat snart kunna börja leta efter egen häst igen. Min första häst var en travare som jag fick gratis, så jag behövde aldrig gå igenom den där fasen då man faktiskt letar efter häst. Nu när jag tittar på annonser (efter en annan typ av häst med mer ridbarhet) känner jag att jag har noll koll. Hur ska man kunna veta vad som är en trevlig hobbyhäst?

Så, bred fråga - hur hittade du din häst?

 

[Lalinea]

Lade ut köpesannons på hästnet och var och provred några stycken. Hade fastnat för en stor unghäst som jag tror var welsh cob och halvblod och något mer. Väldigt trevlig och fin.
Sedan dök en vit skönhet upp på blocket och jag är så svag för skimmlar så jag ringde direkt och åkte och provade och bestämde mig samma kväll.
Båda hästarna var lika mysiga och vad jag sökte efter så jag valde efter utseendet :S

 

[Lalinea]

Jag tycker en trevlig hobbyhäst ska vara enkel. Snäll att hantera och kunna finna sig i lite varierad ridning.

 

[Dressyrtjejen_97]

Jag jobbade extra i ett stort inack.stall där jag hade varit medryttare åt en tjejs häst, men där stallchefen nu hade brutit armen. (Tjejen och stallchefen hade förövrigt rätt bra kontakt, därav att jag fick jobberbjudandet från första början). I jobbet ingick att jag fick rida en av deras hästar som hamnat lite "vid sidan av", då de hade flera hästar men inte riktigt tid att satsa helhjärtat på alla tillslut. Så läkte chefens arm, men jag och hästen fungerade så bra ihop. Så jag fick frågan om jag ville bli fodervärd. Svaret blev klockrent ja. Detta var i mitten av april 2015. Även i rollen som fodervärd gick det väldigt bra, jag och hästen klickade verkligen jättebra, vi tränade och började tävla så smått. Så efter 1 år och 8 månader som fodervärd, julen 2016, fick jag frågan om jag ville köpa hästen. Det var den i särklass dyraste julklappen jag någonsin gett mig själv, men också den som gjort mig i särklass lyckligast.
I övermorgon har vi hängt ihop i exakt 3 år och 1 månad, och i snart 1 ½ år har jag varit ägare. Ägare till världens bästa "Herr Häst" ("H.H").

---

Hur en bra hobbyhäst ska vara är väldigt subjektivt anser jag. För att ändå försöka vara lite generell, skulle jag säga att den bör vara väl grundutbildad i de olika grenarna, och enkel i hanteringen.

 

[fraggelzebra]

Jag återvände till min favoritras, fjordhästen, efter några år med halvblod. Valde ut en uppfödare som hade vad jag sökte (insuttet ungsto). Åkte dit, träffade ungstona och föll som en fura för det ena.

 

[Seabaz]

Jag var 15 och sommarjobbade på ett stuteri med ridlägerverksamhet. Stuteriet hade den sommaren strax över 100 hästar och jag red olika hästar varje dag samt att vi hade runt 8 3-åringar att sitta/rida in under några veckor.
Jag kunde välja och vraka. Valet föll på en av 3-åringarna och jag ägde honom i 13 (skade och sjukdomsfria) år innan han blev sjuk i vad vi tror var cancer och avlivades för några år sedan nu.

 

[Seabaz]

Den andre la jag ut en önskas låna sällskapsponny-annons och fick bara 1 svar om en 10-månaders korsningshingst. Uppfödaren ville dock inte ha den tillbaka

Den sålde jag senare men köpte tillbaka, sålde den igen när den stora avlivades och han lever med världens bästa familj än idag!

 

[DarkInNight]

Kallblodet var häst nr 2 jag var och tittade på köpte med hjärtat och så här i efterhand skulle jag tänkt mer rationellt.

Shettisen var nr 3 vi kollade på. Hon köpte jag mer med förnuftet och det var ett bra köp

 

[kem]

Jag funderade i genom vad jag ville ha, vad som var krav, och tittade sen på annonser med lämpliga hästar. Provade 4-5 hästar tror jag, fastnade för en och tummade då på ett par punkter jag hade på listan.

Saker jag tittade på var ålder, att hästen var minst grundriden, storlek, pris och lätt i hanteringen. Beroende på hur mycket erfarenhet du har och vad du vill göra med hästen behöver du vara mer eller mindre noga.

 

[Kiwifrukt]

Tre av mina hästar har jag hittat genom bekanta. Nuvarande ägdes av stallägaren. Har hittat några foderhästar på annons, men där har det antingen inte funkat med hästen i det långa loppet, eller så har det inte funkat med ägaren. Shettisen hittade jag också på annons, fodervärd först och köpte honom efter åtta månader.

Förutom shettisen har alla bara råkat komma i min väg. Jag har egentligen inte letat häst alls då.

 

[Wingates]

Arbetade i ett salustall i omgångar under flera år. Hon föder även upp palominos så hon hade en hingst hemma som jag var förtjust i.
Sa på skämt en gång att "Ska du sälja honom någon gång så tar jag honom", och en dag hörde hon av sig och frågade om jag ville ha honom på livstidsfoder. Absolut sa jag och vi fick typ 8 mån ihop innan han plötsligt dog.
Uppfödaren tyckte synd om oss som var hästlösa så hon skickade ner en 3åring för inridning och han blev kvar. Det var 2011

 

[Hippocampus]

Jag var på jakt efter en läromästare, annonserade som köpes-annons på hästnet. När jag kom hem hade jag lagt handpenning på ett 3 veckors föl

 

[Fiorano]

Har haft lite olika hästar genom åren och det har varit lite olika hur jag hittat dom.
Barb; satte ut annons att jag sökte ponny att låna för utbildning och matchning mot ungponnychampionat. Fick flera svar och till slut stod det mellan tre ponnier som alla verkade lika bra. En föll bort för att den hade föl vid sidan och jag kunde inte få den förrän efter ett par månader. Sen valde jag den ponny med trevligast ägare även om hon egentligen var för liten. Men jag skulle ju inte köpa, så det spelade ingen roll . Men så visade det sig att Barb var min hjärtas häst, så efter tre år tillsammans fick jag köpa henne och nu har jag haft henne i sju år .
Juno; Ville ha en till häst och sökte unghäst, var väldigt inne på welsh cob men så fick jag reda på att Barbs helbror skulle säljas. Köpte honom osedd som treårig hingst med mål att visa honom framöver. Tyvärr blev inget som planerat med Juno och han fick somna in efter jag haft honom i tre år.
Indra; Hittade henne på hästnet i en rätt usel annons med ful bild. Men hon hade toppenstam så valde att åka och titta på henne. Hon var också för liten egentligen, men köpte för att jag verkligen ville ge den superfina ponnyn en riktig chans att bli så bra som jag kände på mig att hon kunde bli. Tyvärr visade det sig att hon hade en gammal traumaskada i en framkota. Valde att sälja henne till en familj som dels ville avla på henne och sen se om det ska gå att få henne att fungera. Hittade verkligen en superköpare som ger henne all tid och kärlek i världen .
Burb; Detta är i efterhand mitt märkligaste köp. En riktig överslagshandling kan en nog säga. Mitt i att Indra skulle åka till sin nya ägare fick Barb fång och ponnyn jag skulle köpt blev såld till en annan. Visste att Burb-som är Barbs mamma skulle säljas och lite lagom oövervägt köpte jag henne. Osedd. Burb har också haft fång en gång så kände väl mest att det var smidigt med två hästar som har samma behov. Men en 13 år gammal ponny som bara gått sporadiskt i skogen i sitt liv var väl egentligen inte alls vad jag skulle ha. Ibland tänker jag att jag skulle köpt nåt mer talangfullt, men så förvånar hon mig med att utvecklas och med sin supervänliga personlighet och då känner jag att det nog blev rätt iaf

Om jag skulle köpa häst idag hade jag använt kontakter och letat annonser. Men jag är en sopa och ser potential i det mesta .

 

[Blandrastik]

Lite samma som @kem Började med en önskelista. På min stod: Sto, 4-6år, svensktillverkad, grundriden, Bra huvud, inte så spattig. BRA stam, trevliga till bra gångarter. Prislapp 100-150.
I ärlighetens namn trodde jag att jag skulle kunna få nåt "mer ridet" för de pengarna. Men mer ridet innebar ofta importerat och det har jag tidigare dåliga erfarenheter av. Ungefär, låter det för billigt för att vara sant, så är det antagligen för billigt.
Jag åkte runt, tittade, filmade och visade min tränare. I torsdags skrev jag papper på en häst som nästan uppfyller mina önskemål.
Hon är fem, svensktillverkad, efter De Niro, väldigt cool för att vara så ung och oerfaren. Trevliga till riktigt bra gångarter. Det som fallerar var hennes utbildningsnivå. Men jag har resonerat att det är det som lättast går att åtgärda. Prislappen inom mina gränser. (Sen är hon guuudasnygg )

 

[mazariin]

Häst nr 1: Min kompis hade en 13-årig finnhästvalack som hon behövde sätta ut på foder för ett halvår. Jag tog honom med tanken att lämna tillbaka till hösten då jag skulle börja studera. Men han blev kvar. Köpte loss honom efter något år som fodervärd. Världens bästa första häst! En riktig klippa. Fick hastigt ta bort honom i ett kolikanfall när han var 19 år gammal. Vi fick sex fina år tillsammans.

Häst nr 2: Började söka en ny häst ganska snabbt efter att jag varit tvungen att avliva den förra. Ville ha en läromästare till dressyren, finnhäst och helst valack. Provade några olika men föll för en 11-åring som tävlat LA under ett par säsonger. Han gav rätt ridkänsla och fick följa med hem! Hittills mitt mest rationella hästköp. Har fungerat som en riktig läromästare för mig och tagit mig ut på tävlingsbanorna. Han har varit min i snart tre år nu.

Häst nr 3: Köptes med hjärtat.. Behövde en sällskapshäst och skogsmullekompis. Hade siktat in mig på en finnhäst till som skulle passa ihop med min andra och funka på lösdrift. Kom hem med en 9-årig spanjor. Verkligen ingen skogsmullehäst, fullständigt projekt i dressyren och med sommareksem till på köpet. Men han är mitt hjärtas häst, så det får vara värt det!

 

[akj<3]

Jag har hittat båda mina ponnyer via hästnet, fast den andra hittade jag även på ett instagram-konto. Min första hade jag bara i ett halvår. Hon var tolv år när vi köpte henne, och hade hoppat en hel del med förra ägaren. Vi köpte henne av en privatägare. En månad efter att vi köpt henne så tyckte vi att hon var ovanligt stel i vänster sida så vi åkte till veterinären för att kolla upp det. Det visade sig att hon hade spatt i vänster bakben. Hon behandlades med metacam, vilket inte fungerade, så vi försökte även med kortisonspruta och ledde henne i tre veckor innan vi fick börja testa trava henne, men det funkade inte heller. Hon hade kunnat funka som promenadhäst men vi kände att det inte var rättvist mot henne då hon var en aktiv ponny som ville röra på sig dagligen. Så ett halvår efter att vi köpt henne blev vi tvungna att ta bort henne. Min andra ponny är bara 6 år, henne köpte vi nyligen. Vi köpte henne av en uppfödare som föder upp omkring 1 föl per år. Eftersom att vi har varit med om det vi varit med om så röntgade vi både rygg och ben. Hon gick igenom UA. Mitt tips är att röntga hästen vid besiktning om den är lite äldre samt har hoppat en hel del innan. Visar hästen på böjprov så kanske man borde låta bli att köpa den, eller möjligen röntga ifall det är något stort. Detta är dock bara vad jag tycker! Lycka till med hästköpet!

 

[Egonson_]

Två på Hästnet och en på Facebook via uppfödarens sida där. Köpte båda förra året och det är de första hästarna jag köper på annons.
Den fjärde som tyvärr inte finns kvar köpte jag av en bekant som föl.

Övriga hästar jag haft har jag köpt av vänner faktiskt, eller haft på foder då.

 

[nullo-modo]

Min första hittade jag en annons på stallet, hade ringt på 2 innan och provred henne 2 gånger, hade henne i 15 år.

Den andra är en egen uppfödning.

Ponnyn jag hade fick jag när en ridskola som jag skode på ringde och frågade om jag ville ha henne, tog hem henne samma dag.

Senaste var kravet ett fullblodssto med intressant härstamning, hittade en annons på hastnet om en billig valack där annonsen även innehållande "fler hästar i 2 till 3 årsåldern finns till salu", åkte och kollade och där fanns min tjej.
Var ända annonsen jag hörde av mig på.

 

[Görel]

När jag återupptog ridningen 1999 hittade jag snabbt ett sto på ridskolan som jag funkade med. Hon hade egentligen både fle stam och fel inriktning men det var alltid givande att umgås med henne och jag mådde till slut inte bra av att se henne hanteras av andra som inte förstod sig på henne.
Så jag frågade om jag fick köpa henne, det var 15 år sedan, hon lever fortfarande 28 år gammal, och jag har inte ångrat mig en enda dag.

Som kuriosa kan jag berätta att jag ända sedan tidiga tonår ringat in de hästar bland Ridsports annonser som jag hade velat titta på om jag skulle köpa häst. Eftersom jag är en hamster har jag kvar tidningarna. För några år sedan bläddrade jag igenom några gamla årgångar, och såg att jag hade ringat in uppfödarens säljesannons på henne Drömmar kan bli sanna!

Vad gäller hur man ska hitta häst häst tänker jag att man får tänka ut vad man vill ha ut av sitt hästägande och vad man inte kan kompromissa med. I mitt eget fall är jag intresserad av halvblodsavel så kön och ras gick inte att ändra på. Däremot hade hon inte gröna papper, båda föräldrarna var inte svenskfödda, hon var inte dressyrinriktad. Och ändå blev hon drömhästen som gör mig glad varje gång jag ser henne.

 

[Lillgrådis]

Dante (fuxen på bilden) köpte jag som tvååring för fjorton år sedan nu. Hade haft ett kortare uppehåll i hästägandet och hade en vision av att jag även som heltidsarbetande gårdsägare skulle lyckas med att träna och tävla dressyr upp till i alla fall medelsvår klass och kanske lite hoppning som jag gjort med den förra hästen. Därför skaffades en häst som egentligen nog hade haft sådana förutsättningar. Jag tror att jag hittade honom på Hästnet eller motsvarande. Seriös uppfödare, god härstamning, fin exteriör etc. Nogsamt veterinärbesiktigad, så småningom treårstestad och allt enligt regelboken för en blivande tävlingshäst till att börja med.

Sedan kom Livet emellan. Sjuka föräldrar, en sommar med fång, heltidsarbete som ibland är mer än heltid, ett distansförhållande, besvärliga och tidsödande inackorderingar och en mängd saker att fixa på gården. Så något tävlande blev det egentligen aldrig tid eller ork till, och inte mycket till kontinuerlig träning heller utan mest skogsmullande.

Den något yngre Ziggy var mer av ett spontanköp på vinst och förlust. Inackorderingarna var jag trött på och behövde en sällskapshäst, gotlandsrusset var över 30 år och fick tas bort när tänderna tog slut. Hade diverse idéer i alla möjliga riktningar på vad det skulle vara för sällskapshäst. Men så plötsligt låg det en ettårs fullstammad halvblodshingst ute på Blocket för 18000. Ja vad fasen. Ska man ändå ha en häst till, så varför inte en som kommer att gå att rida på. Så en snabb tur för att kolla på honom gåendes i en hage, ok, han ser hel och normal ut, jag tar honom.

Det har blivit jättelyckat det med. Inte för att jag hinner varken träna eller tävla honom heller på något seriöst sätt, men för att han är en härlig kompis som är rolig att rida och som alltid gör en glad.