Jag rider ett sexårigt fullblodssto, som för ca tre veckor sen behandlades på HBGs djursjukhus för låsningar i ryggen. När vi åkte hem fick vi order om att rida henne på rakt spår, två gånger om dagen i skritt och trav, ca 15-20 min per gång, så det är vad vi har gjort sen dess.
Problemet är dock att vi har dåliga uteridningsmöjligheter, spec. då jag bara kan rida i 10 min, och sedan vända, så det handlar om fram och tillbaka på två asfalsvägar alt. en grusväg.
Jag rider inte ut ensam på henne, då hon är ganska orutinerad (gått som avelssto de senaste två åren), och med mycket energi, så vill jag inte vara ensam med henne om vi skulle möta en traktor.
Jag har därför ridit henne mycket i en gräshage, som delvis går parallellt med vägen. De första veckorna gick det bra, me nu börjar både jag och hästen tröttna på programmet. Hästen är trafiksäker, med undantag för överrasknignsmoment och traktorer/lastbilar. Den senaste veckan har hon dock börjat hitta på saker, som att skygga/hoppa upp i ´luften, då vi rider längs med vägen och "möter" en bil. Även galopp förekommer. Hittintills har det inte varit något som jag har haft svårt att kontrollera, jag har suttit ganska stadigt, och vi har kunnat fortsätta, ev. något spändare ett tag efter¨t.
Jag funderar dock på hur jag ska få henne att lägga av med detta. Jag är 100 % säker på att hon inte är rädd, utan det handlar säkert om att hon är uttråkad av att bara skritta och trava rakt fram. Försöker stimulera henne, men övergångar räcker inte riktigt. Vill inte acceptera för mkt "skit", så jag skulle gärna vilja höra hur ni skulle hanterat problemet? Ledare brevid? Leda själv? Möta, möta, möta bilar, och blockera med skänkel o se till att hon går fram? Låta det vara?
Vi ska snart upp till återbesök, och får förhoppningsvis ett roligare schema då, men om detta är början till ett större problem, känns det som om jag likväl kan ta "striden" nu.
Tankar?
Problemet är dock att vi har dåliga uteridningsmöjligheter, spec. då jag bara kan rida i 10 min, och sedan vända, så det handlar om fram och tillbaka på två asfalsvägar alt. en grusväg.
Jag rider inte ut ensam på henne, då hon är ganska orutinerad (gått som avelssto de senaste två åren), och med mycket energi, så vill jag inte vara ensam med henne om vi skulle möta en traktor.
Jag har därför ridit henne mycket i en gräshage, som delvis går parallellt med vägen. De första veckorna gick det bra, me nu börjar både jag och hästen tröttna på programmet. Hästen är trafiksäker, med undantag för överrasknignsmoment och traktorer/lastbilar. Den senaste veckan har hon dock börjat hitta på saker, som att skygga/hoppa upp i ´luften, då vi rider längs med vägen och "möter" en bil. Även galopp förekommer. Hittintills har det inte varit något som jag har haft svårt att kontrollera, jag har suttit ganska stadigt, och vi har kunnat fortsätta, ev. något spändare ett tag efter¨t.
Jag funderar dock på hur jag ska få henne att lägga av med detta. Jag är 100 % säker på att hon inte är rädd, utan det handlar säkert om att hon är uttråkad av att bara skritta och trava rakt fram. Försöker stimulera henne, men övergångar räcker inte riktigt. Vill inte acceptera för mkt "skit", så jag skulle gärna vilja höra hur ni skulle hanterat problemet? Ledare brevid? Leda själv? Möta, möta, möta bilar, och blockera med skänkel o se till att hon går fram? Låta det vara?
Vi ska snart upp till återbesök, och får förhoppningsvis ett roligare schema då, men om detta är början till ett större problem, känns det som om jag likväl kan ta "striden" nu.
Tankar?