LinnéaL
Trådstartare
Jag har funderat ganska mycket på hur mycket man bör starta sin häst för att den ska få rutin och prestera bra utan att den tröttnar på själva tävlandet.
Jag har ett femårigt halvblodssto som jag tagit ut på sina första starter denna vår. Allt som allt har det blivit tre starter plus en programridning. Första gången, på programridningen, var hon ganska tittig men slappnade av efter ett tag. Första tävlingen spände hon upp sig de första trettio sekunderna inne på banan men var sedan "färdig" och lugn. De övriga två gångerna har hon knappt tittat överhuvudtaget utan verkligen gått in på banan och koncentrerat sig på sin uppgift.
Det känns nästan som att hon, när hon kommer in på banan, höjer sig ett litet snäpp - säger "titta på mig" och sedan gör sitt jobb efter allra bästa förmåga. Jag är lite förvånad över att hon har varit så duktig när jag har startat. Under inridningen var hon ganska skarp och tjurig, så jag trodde nog att när vi skulle börja visa upp oss skulle hon bli istadig och tjurig. Men icke! Hon har nästan känts bättre än på framridningen när hon väl kommit in på banan.
Hur gör man för att behålla den här positiva känslan? Efter senaste starten förra helgen då hon gick så bra att jag nästan började gråta bestämde jag mig för att stryka mig från vår sista inplanerade tävling innan sommaren. Hon hade liksom gjort det hon skulle. Och miljöträna behöver hon ju uppenbarligen inte så mycket. Jag tänkte att det kanske skulle vara bättre om hon fick smälta de här tre mycket positiva tävlingsupplevelserna ett tag innan vi ger oss ut igen.
Eller vad tycker ni? Hur mycket ska man starta sin unghäst (nu är hon förvisso redan 5 år) om man vill ha en lång och rolig (och gärna framgångsrik ) tävlingskarriär tillsammans med henne? Var jag dum som strök mig?
Jag har ett femårigt halvblodssto som jag tagit ut på sina första starter denna vår. Allt som allt har det blivit tre starter plus en programridning. Första gången, på programridningen, var hon ganska tittig men slappnade av efter ett tag. Första tävlingen spände hon upp sig de första trettio sekunderna inne på banan men var sedan "färdig" och lugn. De övriga två gångerna har hon knappt tittat överhuvudtaget utan verkligen gått in på banan och koncentrerat sig på sin uppgift.
Det känns nästan som att hon, när hon kommer in på banan, höjer sig ett litet snäpp - säger "titta på mig" och sedan gör sitt jobb efter allra bästa förmåga. Jag är lite förvånad över att hon har varit så duktig när jag har startat. Under inridningen var hon ganska skarp och tjurig, så jag trodde nog att när vi skulle börja visa upp oss skulle hon bli istadig och tjurig. Men icke! Hon har nästan känts bättre än på framridningen när hon väl kommit in på banan.
Hur gör man för att behålla den här positiva känslan? Efter senaste starten förra helgen då hon gick så bra att jag nästan började gråta bestämde jag mig för att stryka mig från vår sista inplanerade tävling innan sommaren. Hon hade liksom gjort det hon skulle. Och miljöträna behöver hon ju uppenbarligen inte så mycket. Jag tänkte att det kanske skulle vara bättre om hon fick smälta de här tre mycket positiva tävlingsupplevelserna ett tag innan vi ger oss ut igen.
Eller vad tycker ni? Hur mycket ska man starta sin unghäst (nu är hon förvisso redan 5 år) om man vill ha en lång och rolig (och gärna framgångsrik ) tävlingskarriär tillsammans med henne? Var jag dum som strök mig?