Rialavargen
Trådstartare
Hur är det egentligen ställt med svensk hästavel?
-Har hört lite för många gånger att ston som skadas eller inte fungerar av olika anledningar som rid eller körhäst ofta får till uppgift i livet som avelssto???? Det är väl inget fel att avla på en icke ridbar häst( förutsatt att orsaken till att hon inte rids är medfödd) , men det är väl bättre att man hittar de mest lämpade stona för avel, oavsett skada.
-Tidigare läste jag även här på buke att man skulle ta och betäcka ett sto ( när en säljare inte fick sitt sto sålt) för att det då skulle vara lättare att få henne såld, som avelssto??? Att födas som föl för att mamma ska bli såld vet jag inte om det är rätt anledning för att bygga en fin avelsbas i Sverige, oavsett om det är renrasiga avkommor eller part breed.
Jag hade en tro och förhoppning att avel var mer begrundat än så? Jag trodde att avel handlade om att man tittade på olika individer och det mest lämpade stoet gick till avel. Den med bäst förutsättningar att ge avkomma som blir hållbar för sin gebit, samt med mentala kvalitéer som marknaden efterfrågar, är det sto som får den fina uppgift att föra sina gener vidare? När man väl bestämt sig för ett sto, så letade man hingst som skulle komplitera stoets svagheter och styrkor och vise versa. Det var vad jag trodde om avel.
Om man nu tar föl som man själv ska behålla så är det väl okej att avla utifrån sitt eget tycke och smak, men tar man föl för att sedemera sälja det måste man väl hitta kombinationer av föräldradjuren som "marknaden" efterfrågar, och inte se sin egen fördel i att stoet ska bli avelssto.
Vad har ni för tankar i frågan?
-Har hört lite för många gånger att ston som skadas eller inte fungerar av olika anledningar som rid eller körhäst ofta får till uppgift i livet som avelssto???? Det är väl inget fel att avla på en icke ridbar häst( förutsatt att orsaken till att hon inte rids är medfödd) , men det är väl bättre att man hittar de mest lämpade stona för avel, oavsett skada.
-Tidigare läste jag även här på buke att man skulle ta och betäcka ett sto ( när en säljare inte fick sitt sto sålt) för att det då skulle vara lättare att få henne såld, som avelssto??? Att födas som föl för att mamma ska bli såld vet jag inte om det är rätt anledning för att bygga en fin avelsbas i Sverige, oavsett om det är renrasiga avkommor eller part breed.
Jag hade en tro och förhoppning att avel var mer begrundat än så? Jag trodde att avel handlade om att man tittade på olika individer och det mest lämpade stoet gick till avel. Den med bäst förutsättningar att ge avkomma som blir hållbar för sin gebit, samt med mentala kvalitéer som marknaden efterfrågar, är det sto som får den fina uppgift att föra sina gener vidare? När man väl bestämt sig för ett sto, så letade man hingst som skulle komplitera stoets svagheter och styrkor och vise versa. Det var vad jag trodde om avel.
Om man nu tar föl som man själv ska behålla så är det väl okej att avla utifrån sitt eget tycke och smak, men tar man föl för att sedemera sälja det måste man väl hitta kombinationer av föräldradjuren som "marknaden" efterfrågar, och inte se sin egen fördel i att stoet ska bli avelssto.
Vad har ni för tankar i frågan?