Sv: Hundsittande och andra fellägen
För 6 år sedan hade vi ett felläge. Märren kastade sig på golvet och bara bokstavligt talat skrek. Så fort hon klev upp så gick jag in och kände på henne, kunde inte känna någonting.
Ringde vet som hade jour och tre mil till oss. För att ha legat i sängen så var hon het på pedalen för 25 min senare rullade hon in på gården. Att batteriet i mobilen dog efter att jag hunnit säga att det var jag och att jag har en fölning som går åt helvete så är jag lite imponerad.
I väntan på vet så försökte jag ha stoet ståendes för att fölet inte skulle kilas fast hårdare än nödvändigt i bäckenet. De sista fem minuterna innan vet kom så såg jag längre inte några fosterrörelser och nu var jag inriktad på att rädda märren som började svullna.
Vet gick in och lyckades efter en del letande lokalisera svansen, Pillade fram den sen fick hon in och fiskade upp ett bakben i taget. Sen fanns inte riktigt tid att vänta på värkar då stoet var ganska slut så den drogs ut.
Inga livstecken, men vi slungade den och rensade upp slem och fostervatten och den fick sedan HLR och gick igång.
Mest roligt var att så fort den drog första andetaget och ryckte i ögonlocken så säger vet: Första gången i min veterinära karriär som ett föl klarat detta felläge, sen satte hon sig i bilen och åkte hem!
Nappade den lilla som sedermera fick namn efter vet. Allt frid och fröjd.
Har efter det haft några fellägen med i huvudsak frambenskrångel: Ena benet över huvudet. Undanslaget framben samt där båda ligger lika och låst positionen på bäckenkanten. Dessa har jag rättat själv.
Ifjol orkade inte en förstföderska krysta tillräckligt och fölungen hade en hel del fostervatten i andningsvägarna, men något direkt felläge var det inte. Men hon satt ganska hårt och jag drog allt vad jag orkade. Märren var medtagen och klev inte upp på nästan en timme, så fölis var uppe och letade mat innan morsan var med på noterna.
I natt fick jag en förlossningsskada där vulva skadades, tackolov inte upp mot rectum utan ena blygdläppen blev illa tilltygad. Vet ville inte sy den nu utan den får självläka och vi gör sedan en plastikoperation om någon månad eftersom hon svullnade så fort och mycket.
Annat skumt före förlossning på vår ena märr är att hon har blödningar under dräktigheten. Så pass mycket att benen blir kletiga och att det syns i boxen och ibland på täcket. I år blöder hon litet. Förra året var jag i princip säker på att hon skulle kasta, för hon blödde varje dag. Förlossningen gick komplikationsfritt och hoppas på det i år också....
Gira