Hundar i kollektivtrafiken

Bison

Trådstartare
Har funderat lite över hur folk tänker kring det och då ffa över osäkra/rädda/aggressiva hundar.

Jag och Ruben åker ofta tåg, både pendel och regionaltåg. Han bryr sig inte om varken djur eller människor och sover eller vilar under resan.

Igår skulle vi åka en längre sträcka. Går ombord och sätter oss på våra platser mitt emot en tjej med en annan liten hund. En fyra grupp med ett bord emellan.
Jag hälsar och säger att jag har en hund med. Ägaren blir genast nervös och stressad.
Ruben hinner knappt lägga sig på filten innan den andra gör utfall och försöker klättra över bordet 😒
Ägaren har någon vattenspruta, sprutar på hunden och mordhåller den. Stabilt värre, Ruben ligger tyst kvar och undrar mest vad som händer.

Bäst att plötsligt dyker det upp någon Ceasar Milan wannabe som säger åt mig att jag gör fel som klappar på min hund istället för att korrigera.
Say what? Ska jag korrigera min hund som är helt tyst och ligger still när en annan gör utfall?

Nu släpade människan bort sin hund och satte sig på en fällstol vid vestibulen istället där den hade lite käcka skällutbrott.

Jag förstår inte varför man utsätter sig själv, sin hund och andra för detta.
Det är ofta trångt i kollektivtrafiken, det kommer med största sannolikhet vara andra människor och ofta andra hundar med på tåget.

Hur tänker ni och hur gör ni som har hundar som inte fungerar med andra?
 
Jag tänker att man nog inte sätter sig på ett trångt tåg/buss med en "jobbig" hund om man inte måste. Och måste man så måste man och då får man anpassa sig efter det och sitta så enskilt som det går, ha liten hund i bur/väska eller sätta på munkorg. Men skäller den för mycket eller på annat sätt beter sig alltför illa tycker jag att tågvärden ska be personen lämna tåget/bussen.
 
Jag tänker att man nog inte sätter sig på ett trångt tåg/buss med en "jobbig" hund om man inte måste. Och måste man så måste man och då får man anpassa sig efter det och sitta så enskilt som det går, ha liten hund i bur/väska eller sätta på munkorg. Men skäller den för mycket eller på annat sätt beter sig alltför illa tycker jag att tågvärden ska be personen lämna tåget/bussen.

Jag jobbar som tågvärd, har inte behövt be någon gå av än som tur är. Men det förekommer en del gruff mellan hundar och ofta är det någon som får stå ute i vestibulen med sin hund.

Vissa har sina i burar, tycker det är en utmärkt idé om hunden behöver lite eget space.
 
Jag tycker jag råkar ut för det hela tiden :( Mina hundar somnar så fort de kommer på ett tåg, jag har en i bur vid fötterna och den andra i knäet och sen får de turas om att vara uppe. Har varit med om att hundar på sätet framför försökt gå på hunden i buren på golvet (tar aldrig 4-sätet utan alltid ett säte "på rad"), även att de försökt göra utfall genom mellanrummet mellan ryggstöden framför mot min hund i knäet. Folk som kommer in lägger sin hund i mittgången med ett stort ben att tugga på. En hund som gjorde utfall hela vägen från Nynäshamn till Visby på Gotlandsfärjan. Jag funderar med om hur de tänker när de tar med en resovan osäker hund på längre resa.

Jag tror att de helt enkelt inte vet bättre. De vet inte att man kan träna sin hund på den typen av situationer och är helt enkelt inte förberedda nog på situationen.
 
Alltså det är ju svårt. Helst skulle jag inte åka med Ammo, men jag har ju inget val eftersom jag inte har körkort liksom.

Han är iofs inte osäker men han gillar inte andra hanhundar, så han kan ju gruffa lite i början (han brukar ge sig rätt snabbt) men jag brukar inte ha problem att få honom att sluta - det är mest att han gärna är lite övertänd i början på resan.

Personligen blir jag mer irriterad på de som låter sina hundar trampa runt som de vill i kupen typ, eller som lämnar dem när de går till bistron eller toan. Helt galet.
Att hundarna kan reagera på varandra känner jag liksom att man får leva med däremot, så länge folk gör så gott de kan så brukar jag inte hetsa upp mig.
 
Alltså det är ju svårt. Helst skulle jag inte åka med Ammo, men jag har ju inget val eftersom jag inte har körkort liksom.

Han är iofs inte osäker men han gillar inte andra hanhundar, så han kan ju gruffa lite i början (han brukar ge sig rätt snabbt) men jag brukar inte ha problem att få honom att sluta - det är mest att han gärna är lite övertänd i början på resan.

Personligen blir jag mer irriterad på de som låter sina hundar trampa runt som de vill i kupen typ, eller som lämnar dem när de går till bistron eller toan. Helt galet.
Att hundarna kan reagera på varandra känner jag liksom att man får leva med däremot, så länge folk gör så gott de kan så brukar jag inte hetsa upp mig.

Jag har Ruben i knät om det är mycket folk eller på filt på sätet bredvid om det är lugnt.
Jag lämnar honom själv och går på toa, om det inte finns andra hundar där. Om det gör det så tar jag med honom.
Han rör sig inte ur fläcken men jag litar inte på andra.
 
Jag har Ruben i knät om det är mycket folk eller på filt på sätet bredvid om det är lugnt.
Jag lämnar honom själv och går på toa, om det inte finns andra hundar där. Om det gör det så tar jag med honom.
Han rör sig inte ur fläcken men jag litar inte på andra.
Ja alltså är man ensam i kupen skiter jag i vilket ;) Jag tänkte mest när det är andra hundar där.

Ammo ligger på golvet mellan mina ben om det är fullt, annars på golvet längs med båda sittplatserna sas.
 
Ja alltså är man ensam i kupen skiter jag i vilket ;) Jag tänkte mest när det är andra hundar där.

Ammo ligger på golvet mellan mina ben om det är fullt, annars på golvet längs med båda sittplatserna sas.

Ja, jag ville mest förtydliga. Hade blivit rätt nervös om någon lämnat en hund och bara gått om det är fler hundar där :nailbiting:
 
Jag hade en hund som inte funkade att åka tåg med till en början. Inte så världsvan omplacering. Jag åkte till en början ståendes i vestibulen. När han var trygg där så började jag sätta mig vid hundsätena om det inte var andra där. Så småningom blev han tryggare och tryggare. Sista gången vi åkte tåg tsm så var det en stor schäfer, min schäferkorsning, en liten bjäffsig historia och en katt i ett fyrsäte. Största problemet var platsbristen.
 
Ja, jag ville mest förtydliga. Hade blivit rätt nervös om någon lämnat en hund och bara gått om det är fler hundar där :nailbiting:
Mmm, jag blir med nervös när lille fluffis börjar trampa omkring i jakten på matte/husse.
"Roligast" var fö den gången personen framför hade en hund som gjorde utfall mot andra hundar, till slut lackar Ammo ur och börjar morra åt den. Då vänder han sig om och fräser till mig att jag ska få tyst på min hund för att hans blev upprörd?! :confused::banghead::arghh:
 
Mmm, jag blir med nervös när lille fluffis börjar trampa omkring i jakten på matte/husse.
"Roligast" var fö den gången personen framför hade en hund som gjorde utfall mot andra hundar, till slut lackar Ammo ur och börjar morra åt den. Då vänder han sig om och fräser till mig att jag ska få tyst på min hund för att hans blev upprörd?! :confused::banghead::arghh:

Åh, underbart. I stil med stjärnan igår. Korrigera din hund istället för att klappa!
Älska människor 😑
 
Jag hade en hund som inte funkade att åka tåg med till en början. Inte så världsvan omplacering. Jag åkte till en början ståendes i vestibulen. När han var trygg där så började jag sätta mig vid hundsätena om det inte var andra där. Så småningom blev han tryggare och tryggare. Sista gången vi åkte tåg tsm så var det en stor schäfer, min schäferkorsning, en liten bjäffsig historia och en katt i ett fyrsäte. Största problemet var platsbristen.

Men det är ju en jättebra metod. Du tog ju ansvar och gav din hund en bra upplevelse. Inte riktigt vad personen igår gjorde....
 
Någonting masochistiskt i mig vill åka tåg med min gränslösa folkkära panterklump till unghund. Hon skulle ha världens bästa åktur, jag skulle svettas, be om ursäkt, trassla ut henne ur säten, från folk. Men nä, jag tror jag struntar i det.

Åh, samma här, med min Indigo - han älskar alla hundar och alla människor och förmodligen skulle han uppskatta en tågresa väldigt mycket medan jag skulle bli genomsvettig över att försöka hålla honom lugn. Jag vet hur det brukar vara när vi kommer till djursjukhusets väntrum... hejdlöst spännande varje gång tycker han, trots att vi varit där säkert 30-40 gånger under de senaste tre åren. Han är en sån hund som uppskattar såna miljöer, vilket iofs är väldigt tacksamt, men ibland lite jobbigt för mig. ;)
 
Kan inte låta bli att tänka på en resa, utan hund men i djurkupé, där en hund för väsen och matte inte får hejd på den. När han som klipper biljetterna (ingen aning om vilken titelkarn hade, det där har ju varierat över tid) går förbi böjer sig han ner och säger lite daltande till hunden att han inte ska låta så illa, varpå hunden lägger sig ner och viftar på svansen istället. Är så roligt att se de där som har det lilla extra i kontakten med djuren.
 
Jag har åkt tåg med flera olika hundar, och då snackar vi 12 timmar resa med SJ. Det har jag även gjort med min första saluki som hade mycket svårt för andra hundar. Det löste sig enkelt trots allt. Vi hade oftast sittplatser som var att vi stirrade in i stolsryggen framför, dvs inget sånt där "fyra platser med bord". Då låg min tant ihoprullad på stolen in mot väggen och jag satt utanför. Skulle någon passera med hund så höll jag i henne, i de fall hon alls märkte något. Ofta sov hon.

Om vi blev placerade så att andra hundar skulle vara nära, sådana som hon inte ville vara nära, då bytte jag platser. Trots att jag åkte mycket med henne så var jag aldrig med om att det var omöjligt att byta plats. Jag såg också till att åka på icke-populära tider för att minska risken för att behöva åka med andra hundar.

Vid kortare resor (pendeltåg, SL), då stod vi alltid vid dörrarna. Det gör å andra sidan de flesta som åker med hund här. Oavsett vad hundarna tycker om andra hundar så verkar alla som åker pendeltåg faktiskt ha en tanke om att inte stå på samma ställe som andra hundar. Tänk om alla hade lika sunt hundtänk ute på promenader! Det hade varit hur skönt som helst.

Och på frågan om varför vi åkte långt?
Tja. Jag bodde i Sthlm men pluggade först utanför Gbg och sedan uppe i Piteå. Jag hade inte körkort och ingen att samåka med. Tåg var det enda sättet för mig att åka längre sträckor. Vi fick lösa det helt enkelt.
 
Jag har åkt tåg med flera olika hundar, och då snackar vi 12 timmar resa med SJ. Det har jag även gjort med min första saluki som hade mycket svårt för andra hundar. Det löste sig enkelt trots allt. Vi hade oftast sittplatser som var att vi stirrade in i stolsryggen framför, dvs inget sånt där "fyra platser med bord". Då låg min tant ihoprullad på stolen in mot väggen och jag satt utanför. Skulle någon passera med hund så höll jag i henne, i de fall hon alls märkte något. Ofta sov hon.

Om vi blev placerade så att andra hundar skulle vara nära, sådana som hon inte ville vara nära, då bytte jag platser. Trots att jag åkte mycket med henne så var jag aldrig med om att det var omöjligt att byta plats. Jag såg också till att åka på icke-populära tider för att minska risken för att behöva åka med andra hundar.

Vid kortare resor (pendeltåg, SL), då stod vi alltid vid dörrarna. Det gör å andra sidan de flesta som åker med hund här. Oavsett vad hundarna tycker om andra hundar så verkar alla som åker pendeltåg faktiskt ha en tanke om att inte stå på samma ställe som andra hundar. Tänk om alla hade lika sunt hundtänk ute på promenader! Det hade varit hur skönt som helst.

Och på frågan om varför vi åkte långt?
Tja. Jag bodde i Sthlm men pluggade först utanför Gbg och sedan uppe i Piteå. Jag hade inte körkort och ingen att samåka med. Tåg var det enda sättet för mig att åka längre sträckor. Vi fick lösa det helt enkelt.

Åker vi pendeltåg är det en hel vagn där djur är tillåtet så där är det aldrig några bekymmer.

På reguonaltåget jag åker finns det 8 platser, två stycken fyragrupper med bord. Är inte så mycket annat att välja på förutom att stå i vestibulen för de som har hundar som inte kan bete sig.
 
Åker vi pendeltåg är det en hel vagn där djur är tillåtet så där är det aldrig några bekymmer.

På reguonaltåget jag åker finns det 8 platser, två stycken fyragrupper med bord. Är inte så mycket annat att välja på förutom att stå i vestibulen för de som har hundar som inte kan bete sig.
Det här med att djukupen ligger mitt i tåget/brevid bistron på typ alla tåg (förutom snabbtågen till gbg tror jag) är ju ett intressant fenomen med.
Det gör det ju inte lugnare liksom..
 
Det här med att djukupen ligger mitt i tåget/brevid bistron på typ alla tåg (förutom snabbtågen till gbg tror jag) är ju ett intressant fenomen med.
Det gör det ju inte lugnare liksom..
Men eller hur?
Jag har också så svårt att förstå när det bara finns fyra/åtta säten som är djurplatser och dessa är i grupp med bort emellan. Alltså två hundar i mellanstorlek och uppåt som inte känner varandra på den lilla platsen känns som en minst sagt dum idé och som upplagt för problem.

Svansson avskyr att åka tåg och framförallt buss så vi undviker det så långt det är möjligt. Men jag är himla glad i att det går att sitta på golvet/på fällbara säten där typ cyklar och barnvagnar åker (antar att det är det som är vestibulen?) på Öresundstågen eftersom det är hopplöst att få honom att komma till ro när en sitter vid ett bord eller på sådana vanliga säten.
 
Det här med att djukupen ligger mitt i tåget/brevid bistron på typ alla tåg (förutom snabbtågen till gbg tror jag) är ju ett intressant fenomen med.
Det gör det ju inte lugnare liksom..

Det är lite märkligt.
På x40, dubbeldäckaren ligger den längst bak eller längst fram beronde på riktning.

På våra tåg ligger den precis innanför dörrarna i vagn två. Har ambulerande servering eller från pentryt i vagn ett.
Att den ligger där beror på att det är rullstolsplatser åt andra hållet i den vagnen.

I den andra fordonstypen ligger den precis vid bistron. Samma där, rullstolplaser på andra sidan.
Det är svårt att få till det på ett bra vis i våra tåg eftersom vi bara har två dörrar och vill undvika att man behöver ta djuren genom tåget.

Ska åka snälltåget nästa helg. Blir intressant hur de ser ut med djurplatserna där. Har bara åkt med i loket innan.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Vi passar ibland en äldre hund (11 år troligen korsning bichon havanais och terrier av något slag) som alltid haft svårt att vara ensam...
Svar
2
· Visningar
370
Hundträning Så, jag har aldrig lämnat mina hundar ensamma i bilen förutom en enda gång på 5-10 minuter. Jag vet ju inte hur dom var när jag var...
Svar
16
· Visningar
1 152
Senast: Lillefrun
·
Hundträning Något luddig trådstart kanske men jag har ett problem med att min ena hund har gjort utfall mot barn i koppel. Med utfall menar jag att...
2
Svar
38
· Visningar
4 929
Senast: Liran
·
Övr. Hund Hej! Jag behöver er kloka hjälp i frågan om vår lilla franska bulldogg ska omplaceras eller i värsta fall avlivas. Hon är bara 2 år...
2
Svar
37
· Visningar
5 192
Senast: Hermelin
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Atletix
  • Oklar sårskada?! Hjälp
  • Världscupen 2024/2025

Omröstningar

Tillbaka
Upp