RubinNovak
Trådstartare
Tiken har fyllt 6 och är en korsning mellan bc/collie/setter/schäfer.
Ska försöka få ihop bakgrundsinfo kortfattat. Bodde på landet när jag och exet köpte henne. Trots att hon inte fick mer mental stimulans än vardagslydnad och trickträning var hon helt underbart duktig. Hon gick alltid lös, funkade med katter, sprang inte fram till hundar, jagade aldrig vilt och lyssnade klockrent på fotkommando om det kom bilar eller folk på ridturer.
Efter ett år var mamma tvungen att sälja gården och vi fick flytta in till stan. Exet fick då huvudansvaret över henne och hon blev bara värre och värre då hon i princip fick 3x10 min promenader. Vi hade även varit slarviga med koppelträning då hon alltid funkat så bra lös. Så ni kan ju tänka er hur min bc-korsning blev tillslut. Efter ett tag tog jag över henne men min kunskap räckte inte till för att reda ut ett så invant stressbeteende så jag tog hjälp av en extremt duktig tränare. Efter detta började vi med spårning, uppletande och rapportering totalt 6 dagar i veckan. Även på vilodagen fick klickern åka fram för något litet. Hunden blev markant bättre även om hundagressiviteten fanns kvar.
Med åldern så har träningen minskats något och för ca ett år sedan började jag träffa en kille som bor på landet. Vi bor nu här alla 3 sedan ca 2-3 månader tillbaka. Omställningen gick bra även om hon blev lite rastlös till en början (det händer ju spännande grejjer på en promenad inne i stan). Hon kunde dra efter djur men bröt mitt i jakten när jag röt till. Dock har denhär jakten triggats upp till det värre och jag har knappt hunnit reagera. För bara 20 min sedan drog hon efter ett rådjur och var hela tiden i närheten (vit svanstipp, lätt att se) men fullständigt ignorerade mig. Detta har hänt innan. Hon har fått mycket mindre stimulering nu då älgjakten pågått i ca 2 veckor och jag känner att detta kan vara en bidragande orsak. Hon kommer självfallet gå kopplad tills vidare och jag ska försöka komma på träningar som inte kräver skogsmark. Men om denna jakt nu blivit ett beteende, hur gör jag? Och om inte annat, hur gör jag för att inte få det till ett beteende? Skvallerträning har varit guld innan (vid hundmöten), kan det vara något nu?
När hon väl kommer tillbaka är jag bara tyst, kopplar henne och går in. Om jag inte märker att hon bryter bara för att jag ropar, då får hon beröm. Men om hon bryter bara för att hon tappade bort djuret så är det absolut inget beröm, men då slutar jag också ropa när jag ser att hon börjat spåra istället för att jaga.
Input, någon? Kan det bli en halv räddning när vi återgår till träningen igen?
Ska försöka få ihop bakgrundsinfo kortfattat. Bodde på landet när jag och exet köpte henne. Trots att hon inte fick mer mental stimulans än vardagslydnad och trickträning var hon helt underbart duktig. Hon gick alltid lös, funkade med katter, sprang inte fram till hundar, jagade aldrig vilt och lyssnade klockrent på fotkommando om det kom bilar eller folk på ridturer.
Efter ett år var mamma tvungen att sälja gården och vi fick flytta in till stan. Exet fick då huvudansvaret över henne och hon blev bara värre och värre då hon i princip fick 3x10 min promenader. Vi hade även varit slarviga med koppelträning då hon alltid funkat så bra lös. Så ni kan ju tänka er hur min bc-korsning blev tillslut. Efter ett tag tog jag över henne men min kunskap räckte inte till för att reda ut ett så invant stressbeteende så jag tog hjälp av en extremt duktig tränare. Efter detta började vi med spårning, uppletande och rapportering totalt 6 dagar i veckan. Även på vilodagen fick klickern åka fram för något litet. Hunden blev markant bättre även om hundagressiviteten fanns kvar.
Med åldern så har träningen minskats något och för ca ett år sedan började jag träffa en kille som bor på landet. Vi bor nu här alla 3 sedan ca 2-3 månader tillbaka. Omställningen gick bra även om hon blev lite rastlös till en början (det händer ju spännande grejjer på en promenad inne i stan). Hon kunde dra efter djur men bröt mitt i jakten när jag röt till. Dock har denhär jakten triggats upp till det värre och jag har knappt hunnit reagera. För bara 20 min sedan drog hon efter ett rådjur och var hela tiden i närheten (vit svanstipp, lätt att se) men fullständigt ignorerade mig. Detta har hänt innan. Hon har fått mycket mindre stimulering nu då älgjakten pågått i ca 2 veckor och jag känner att detta kan vara en bidragande orsak. Hon kommer självfallet gå kopplad tills vidare och jag ska försöka komma på träningar som inte kräver skogsmark. Men om denna jakt nu blivit ett beteende, hur gör jag? Och om inte annat, hur gör jag för att inte få det till ett beteende? Skvallerträning har varit guld innan (vid hundmöten), kan det vara något nu?
När hon väl kommer tillbaka är jag bara tyst, kopplar henne och går in. Om jag inte märker att hon bryter bara för att jag ropar, då får hon beröm. Men om hon bryter bara för att hon tappade bort djuret så är det absolut inget beröm, men då slutar jag också ropa när jag ser att hon börjat spåra istället för att jaga.
Input, någon? Kan det bli en halv räddning när vi återgår till träningen igen?
