Hund som äter allt

Lejonelle

Trådstartare
Min unga tik 10 mån är matglad.. minst sagt. Och stoppar allt hon ser i munnen. Eftersom hon vet att detta inte uppskattas av matte sväljer hon fort som ögat när jag närmar mig. Häromdagen t ex en använd pappersnäsduk :eek: hon hittade på promenaden. Klunk sade det. En annan dag lyckades jag med möda få henne att spotta ut ett värmeljus. Jag har provat att stärka upp att "nej" leder till belöning om man går ifrån eller spottar ut; som konsekvens kan hon nu markera frysta komockor i hagarna för att få godis (och snabbt ta en smakbit när jag vänder ryggen till). Jag är renons på idéer, är det någon som har bättre tips att dela med sig av?
 
Lär henne "släpp" eller "loss" och använd det så fort hon har något i munnen som du vill att hon ska släppa. Beröm varje släppande med godis. Så blir det en ren lydnadsgrej istället för en korrigering.
 
Jag kör en typ av skvallerträning. Öser beröm och godis över hunden när den är på väg/plockar upp nått. Då kommer de av sig och så får man chans att belöna igen. Ofta tycker jag de tappar intresset för snusk ute om man gör så istället för att göra en grej av att det är förbjudet.
 
Min unga tik 10 mån är matglad.. minst sagt. Och stoppar allt hon ser i munnen. Eftersom hon vet att detta inte uppskattas av matte sväljer hon fort som ögat när jag närmar mig. Häromdagen t ex en använd pappersnäsduk :eek: hon hittade på promenaden. Klunk sade det. En annan dag lyckades jag med möda få henne att spotta ut ett värmeljus. Jag har provat att stärka upp att "nej" leder till belöning om man går ifrån eller spottar ut; som konsekvens kan hon nu markera frysta komockor i hagarna för att få godis (och snabbt ta en smakbit när jag vänder ryggen till). Jag är renons på idéer, är det någon som har bättre tips att dela med sig av?

Ivan är likadan, hela hans liv är en enda kulinarisk resa... Är det inte rådjursbajs och blåbär så är det lösgodis, mögligt fågelbröd eller möss.

Jag orkar ärligt talat inte bry mig längre. Det går att förekomma honom och säga nej, men har han väl fått det i munnen så sväljer han direkt jag visar något intresse för det – oavsett hur mycket byteshandel vi har tränat. Han är dessutom en väldig, väldigt listig mattjuv, så det gäller att inte ha till exempel någon choklad i fickor eller handväskor. Så länge det inte är giftigt verkar han smälta rubbet i alla fall, han är inte den som magen pajar på i första taget. Och ja, vi har fått åka till veterinären och kräkas. På jourtid. Matte älskar Ivan ;)
 
Ivan är likadan...

Ja, det låter det som. Jag känner igen allt du skriver. Inklusive lusten att ge upp hela projektet. Nämnde jag att hon blev inlagd i somras efter att ha satt i sig c:a en halvliter falu rödfärg? Hon kräktes men jag vågade inte chansa på att hon fått upp tillräckligt så det blev dropp och övervak på enda nattöppna kliniken som hade tid att ta emot oss, 15 mil bort.

Och alldeles nyss kräktes lilla fröken (på handvävda mattan) upp en fullt intakt och identifierbar hundbajskorv. Förmodligen något närproducerat hon ätit i hundgården.
 
Vad gör du när du ser att hon har något i munnen? Hur regerar du?

Ja, länge försökte jag med "Få se" som är vårt kommando för byte mot godis, men numera kastar jag mig över henne och kör fingrarna ned i halsen och hoppas hinna först. Det inser jag inte är någon bra väg att gå men jag blev rädd den gången jag fick tag i ett värmeljus i sista ögonblicket.
 
Lär henne "släpp" eller "loss" och använd det så fort hon har något i munnen som du vill att hon ska släppa. Beröm varje släppande med godis. Så blir det en ren lydnadsgrej istället för en korrigering.

Jag har inte velat klicka släppande för att inte förstöra apporteringen men du har nog rätt, jag ska klicka in ett släpp-kommando inne som jag sedan kan föra över till pinnar och annat vi hittar ute. Så kanske på sikt att det kan fungera även för bajs och rutten fisk. Och detta kan vara viktigare än apporteringen.
 
Jag har inte velat klicka släppande för att inte förstöra apporteringen men du har nog rätt, jag ska klicka in ett släpp-kommando inne som jag sedan kan föra över till pinnar och annat vi hittar ute. Så kanske på sikt att det kan fungera även för bajs och rutten fisk. Och detta kan vara viktigare än apporteringen.

Kan du inte ha två kommandon på det då?
Ett "släpp"/"usch!" där hon ska spotta ut på marken, ett "loss" i kombination med nostarget där hon lämnar i handen?

Nuförtiden släpper min (och låter bli!) äckeläckelsaker (dvs typ människobajs) när jag säger "usch!".
Men jag ville inte på och fya att hon plockade typ döda möss och sådant i början eftersom det inte är särskilt olikt en död fågel... Nu är fågelträningen såpass befäst att jag ber henne sålla även utomhus.
 
Fast jag tycker att det kvittar om jag har handen framme eller ej när jag använder "släpp". Vill jag att hon ska lämna i handen så står jag ju bredvid, vill jag att hon ska släppa på avstånd så gör hon ju det.

För min del är det viktigt tex när jag är ute och rider och har hundarna med mig. Inte helt sällan ligger det överkörda kaniner längs vägen och då tycker kanske inte jag att det är så praktiskt att släpa med sig den hela vägen. Ett "släpp" så får kaninen återgå till marken.

Men visst, man kan ju ha två kommandon, jag tycker bara livet blir enklare med ett. Dessutom om man bara ska pyssla med vanlig basic apportering för lydnad, det är ju inte så mycket klydd med det.
 
Jag vill inte riskera att hon släpper en halvt levande fågel/hare någon annanstans än i just min hand, så därför har jag två skilda kommandon :)
Ett för att spotta ut på backen, ett för att lämna bra i handen. Att lämna i handen är egentligen två kommandon i sig eftersom jag kör med nostarget där.
Utsträckt handflata = dutta nosen i handen och hålla fast det man har i munnen, "Tack!" = släpp det du har i munnen i min hand.
"Usch!" = spotta ut det där vidriga på marken, fortast möjligt ;)
 
Jag kör också utbyte varianten. Nu är han visserligen inte lika glad i att stoppa saker i munnen längre men det fungerade bra under tiden som han faktiskt var det.
 
Jag har ett Loss och ett Spotta Ut. Spotta ut= används för att spotta ut vad man än håller i munnen, jag vill oftast inte ha den grejen... Min är inte så fixerad, men det är guldkommandon. Vi övade på pinnar och bollar som är lagom läckert, numer spottar hon ut en köttbulle om så önskas.
 
Gud vad jag känner igen det där och jag är helt uppgiven. Jag har ingen riktig lösning på problemet. Sedan tidig höst har jag under svampsäsongen munkorg som är tejpad på undersidan på Dafne för att hon inte ska ta livet av sig. I höstas blev hon förgiftad två gånger trots att hon oftast spottar ut när jag säger till. Den första gången vet jag inte vad hon tog (det var ingen som såg något) utan vi märkte det först när hon blev jättesjuk. Den andra gången tog hon en sidentråding. Trots behandling så blev hon dålig, men utan behandling hade hon förmodligen dött. Gaia äter bajs och det orkar jag nästan inte bry mig om så länge hon inte äter farliga saker.

Dafne håller jag på att träna med citronhalsband med varierande resultat. Ekollon har jag fått henne att sluta äta då hon numera tror att de sprutar citronvatten. Svamp är svårare eftersom inte alla svampar luktar lika och det inte riktigt känns bra att rigga situationer med giftsvamp.
 
Förlåt, förlåt, förlåt... men jag DÖR :rofl:!

Nu har jag kaffe över halva bordet, pga oväntad skrattattack :o.

Ja, det kan ju vara lite skrattretande nu efteråt när man vet att hon överlevde.. Inte så kul just då, när vi försökte uppskatta hur mycket hon fått i sig och hur mycket hon kräkts upp. Järnförgiftning kan man dö av.
 
Ja Gud ja, ekollon!!! Citronhalsband var ett bra tips. Har du ett sånt där med fjärrkontroll? Funkar det?
Just det, jag har också ett sånt, de är himla bra faktiskt. Dessutom är där tre grader, ett pip, en liten dusch och en stor dusch. De är väldigt effektiva på håll.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp