Hund som äter allt

Jag kan inte låta bli att spekulera, lånar tråden lite halvt.

Varför vill vissa hundar äta värmeljus och rödfärg?
Det borde ju finnas en anledning.
 
Jag kan inte låta bli att spekulera, lånar tråden lite halvt.

Varför vill vissa hundar äta värmeljus och rödfärg?
Det borde ju finnas en anledning.

Jag vet inte, men jag har också funderat på det.
Jag kan tänka mig att det kanske kan grunda sig i något slags hetsbeteende och blir en överslagshandling?

Ivan äter ju "allt", i alla fall allt som räknas som föda/livsmedel/har ett näringsinnehåll. Han äter inte plåt och betong liksom, men gärna clementiner. I går åt han mango och smörgåsgurka :angel:
 
Jag kan inte låta bli att spekulera, lånar tråden lite halvt.

Varför vill vissa hundar äta värmeljus och rödfärg?
Det borde ju finnas en anledning.
Har funderat på samma sak. Kan förstå att hundar "smakar" på saker som luktar intressant, men att dem faktiskt försöker äta det är ju något annat. De flesta djur har ju en självbevarelsedrift att inte äta konstiga saker för att det kan vara farligt, och jag har svårt att tro att värmeljus, målarfärg och andra konstgjorda material faktiskt smakar som om dem är ätbara och goda.
 
Fast just rödfärg vet jag många djur som vill äta. Linolja och vetemjöl är ju inte så konstigt ;)
 
Fast just rödfärg vet jag många djur som vill äta. Linolja och vetemjöl är ju inte så konstigt ;)
Okej.
Men värmeljus? Fett också i och för sig, fast man kan ju fundera. Känns lite som ett "ticks" nästan hysteriskt beteende, eller så innehåller helt enkelt produkterna nåt som lockar hunden. Som när min åt gräsgödning, innehåller tydligen benmjöl, så smaskens.
 
Min åt ett helt stearinljus som liten. Bajsade ut det sen. Gott, antagligen. Själv åt jag upp ett helt Lypsyl i motsvarande människoålder.

Jag har kört med Nej. Säger jag Nej eller "det räcker" så betyder det "sluta med det du gör nu genast". Alltid. Fast det är kanske svårare om man har en hund som ska apportera. Min gjorde det aldrig.

Jag tror alltså på ett starkt brytkommando. Men så hade jag ju en Boxer också, och de är nog en ras för sig.
 
Okej.
Men värmeljus? Fett också i och för sig, fast man kan ju fundera. Känns lite som ett "ticks" nästan hysteriskt beteende, eller så innehåller helt enkelt produkterna nåt som lockar hunden. Som när min åt gräsgödning, innehåller tydligen benmjöl, så smaskens.
Fåglar äter ju ljus, så så konstigt är det väl inte.

Men min äldsta har ätit rakblad, det är väl kanske inte att rekommendera... Antar att de slank ner när hon inventerade papperskorgen på toaletten, men viss sortering hade inte skadat.

Sen tror jag också att eftersom vi avlar på deras drifter så har hundarna så lätt för att slå över. Jag har aldrig hört om en pekignes eller tibetansk spaniel som käkat falu rödfärg eller värmeljus...
 
Ett tips om man har en hund som äter ljus kan vara att köpa ljus med vax istället för stearinljus. Dessa finns tex på Partylite. De innehåller inga gifter överhuvudtaget och kan ätas om man nu skulle vilja det. Det finns doftfria med om man inte vill ha med doft :)

Något att tänka på om man har en glupsk hund. Det enda farliga är nog den lilla metallplattan som veken är fäst i, men värmeljus har ju betydligt mer metall runt sig så det känns som att risken är mindre även där.
 
Min har nog käkat en hel förpackning värmeljus vid det här laget... Inkl aluminiumkopp.
Behöver jag säga att vi inte har så mycket värmeljus längre? :p
 
Men min äldsta har ätit rakblad, det är väl kanske inte att rekommendera... Antar att de slank ner när hon inventerade papperskorgen på toaletten, men viss sortering hade inte skadat.

Min sorterade noga! Åt rakblad, brytblad, skruv, spik och glas... Inte särskilt förtjust i mat dock... :banghead:

Även hundar kan väl ha pica dock? Många går ju igenom en fas när de stoppar i sig lite vad som helst (det gör ju vi med ofta), men en del är totalt maniska hela livet - som tyvärr ofta blir kort just därför. Hos dem verkar det ju vara någon form av mani, inte bara vanlig glupskhet/nyfikenhet...
 
Min unghund åt en groda i höstas. Tror knappt den var död. Han svalde den hel när han insåg hur nära honom jag var. Han var rejält kass i magen ett tag, Min vet tyckte elakt att han fick skylla sig själv när han mådde kass. Jag höll med henne och hoppades att han lärt sig något. Några dagar senare, precis ok i magen igen, åt han en halv skata. Död. Så en liten förbättring i alla fall.
:meh:
 
Jag vet inte, men jag har också funderat på det.
Jag kan tänka mig att det kanske kan grunda sig i något slags hetsbeteende och blir en överslagshandling?
<snip>

Det ar vad jag har funderat pa ocksa.
Min Lilla har standigt brottom genom livet och kastar sig mellan olika aktiviteter och handlar det inte om aktiviteter maste hon bita och tugga pa nagot. Ar det hon tuggar pa lagon stort svaljs det ... och om det ar strumpor, papper eller annat som gar att forma brukar hon kunna pressa ner hur stora grejer som helst. Hon ater garna metall, sand, bajs (fran grasatare ar det givet, liksom katter forstass) bade eget och Mandy's men vanligtvis inte fran andra hundar. (Undrar om hon inte gillar vad de ater?:p) Med andra ord ... hon ater allt hon ser.
Hon har tillbringat ett par dagar pa sjukhus nar hon kraktes blod efter att hon atit nagot som fastnat. Formodligen papper och sand som blev som en cement klump i magen.

Jag anvander mig av tva ord for att fa henne att slappa/byta. Vi har kort byteshandel tills jag kraks, ett tag korde vi med bollar och leksaker (tur att hon gillar leksaker) 5-6 ganger per dag ... det funkar ibland. Sager jag "boll ordet" (bring!) nar jag forvantar mig att hon kommer och slapper vad hon har i min hand funkar det oftare an om jag bara ber henne att slappa.
Ser jag just nar hon tanker hugga (bajset, metallen, cement klumpen, etc) fungerar det nastan alltid om jag 'morrar' dovt om hon inte lyssnar pa att slappa eller komma med det (funkar dock inte pa papper) men det far henne att bli super angslig. Hon blir da velcro hund 2 cm fran mig ett bra tag, eller atminstone tills hon hittar nagot nytt att ata som hon vet att jag inte gillar nar det hela upprepas igen.
Hon tittar pa mig och KASTAR sig over det hon vill svalja ner sa fort hon ser att jag ser henne. Om jag gor en 'effort' att sta med ryggen mot henne (spegel ar en fantastisk uppfinning) sa hon inte vet att jag ser ater hon bara upp det lite lungnare. Ar det mat, ben, godis, eller annat lyder hon och slapper vid en vanlig tillsagelse ... hon vet ju att hon far tillbaka det.:banghead:
 
Jag börjar inse att jag hade tur med min, som inte alls var så fixerad vid att plocka upp saker. Det var nog därför apporteringen aldrig funkade, oavsett hur mycket vi tränade. Det var skittråkigt, helt enkelt. Det var bara som valp hon åt en massa konstiga saker.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp