Här är en till som kämpar på med en kroniskt mag-tarmsjuk hund. Lymfocytär-plasmacytär enterit, är diagnosen han fick för ett år sedan.. Han visade aldrig några tydliga symptom, så som dålig i magen eller kräkningar. Gastro-Koloskopi visade att han gått med detta i minst ett år innan kroppen sa ifrån på allvar. Det sved att veta att han varit sjuk så länge utan att få hjälp. Sedan dess står han på hemlagad kost bestående av häst, potatis och morot. Han får även vitaminer, probiotika, oljor och mediciner. Myfenax är den medicin som håller sjukdomen i schack då han inte tål kortison eller Ciklosporin. Han är stabil nu men får lindriga skov med lite ojämna mellanrum med slemmiga avföringar.
Tyvärr hade han lite dåliga blodvärden sist, så vi har precis tagit nya prover men inte fått svar. Veterinären pratade om att vi kanske måste trappa ned medicinen ytterligare, men skoven visar att han antagligen ligger på nedre gränsen redan, för att han inte ska trilla dit och bli sjukare. Känns inte så bra, men vi får vänta på provsvar helt enkelt. Det är ett ständigt vakande över hans mående. Själv är han en guldklimp som faktiskt är glad och pigg och leker med oss och framförallt sin kullsyster som vi träffar ibland. Vi fick veterinärens tillåtelse att prova Whimzees, vegetabiliska tuggben då huvudingrediensen är potatis och det har lyft hans liv en hel del. Magen reagerar på dem, men inte mer än att han gör mer och oftare. Vi håller på att utvärdera hur många som funkar utan att han blir för påverkad. Det lutar åt två-tre i veckan.
Han går inte på hunddagis längre. Löptikar och flockdagis är inte bra för stressnivån på en magsjuk hund. Vi går inte hundkurser där man tränar i grupp. Vi tränar privat eller spårkurser där man i stort sett är ensamt ekipage ute. Tack och lov har jag en förstående arbetsgivare, så jag får arbeta halvdag på jobbet och åker hem och jobbar hemifrån på eftermiddagen. Många dagar är det hemarbete helt och hållet på grund av pandemin. Han ska också ha medicin 4 ggr/dag vilket inte heller hade funkat om jag inte kunnat jobba hemma.
Så vi har fått anpassa vårt liv efter honom, vilket man givetvis gör, men det var inte så här mitt hundägande skulle se ut denna gången. Jag skulle ju ha en frisk hund...
Tyvärr hade han lite dåliga blodvärden sist, så vi har precis tagit nya prover men inte fått svar. Veterinären pratade om att vi kanske måste trappa ned medicinen ytterligare, men skoven visar att han antagligen ligger på nedre gränsen redan, för att han inte ska trilla dit och bli sjukare. Känns inte så bra, men vi får vänta på provsvar helt enkelt. Det är ett ständigt vakande över hans mående. Själv är han en guldklimp som faktiskt är glad och pigg och leker med oss och framförallt sin kullsyster som vi träffar ibland. Vi fick veterinärens tillåtelse att prova Whimzees, vegetabiliska tuggben då huvudingrediensen är potatis och det har lyft hans liv en hel del. Magen reagerar på dem, men inte mer än att han gör mer och oftare. Vi håller på att utvärdera hur många som funkar utan att han blir för påverkad. Det lutar åt två-tre i veckan.
Han går inte på hunddagis längre. Löptikar och flockdagis är inte bra för stressnivån på en magsjuk hund. Vi går inte hundkurser där man tränar i grupp. Vi tränar privat eller spårkurser där man i stort sett är ensamt ekipage ute. Tack och lov har jag en förstående arbetsgivare, så jag får arbeta halvdag på jobbet och åker hem och jobbar hemifrån på eftermiddagen. Många dagar är det hemarbete helt och hållet på grund av pandemin. Han ska också ha medicin 4 ggr/dag vilket inte heller hade funkat om jag inte kunnat jobba hemma.
Så vi har fått anpassa vårt liv efter honom, vilket man givetvis gör, men det var inte så här mitt hundägande skulle se ut denna gången. Jag skulle ju ha en frisk hund...