Äntligen fick jag träna lite hoppning. Indra har tävlat så hon får vila. Det är så roligt. Hon älskar verkligen att hoppa. Blivit mycket lugnare. Bara en gång som hon hetsade upp sig o steppar iväg innan hon får starta... Vi hoppade stigsprång. Det har jag inte gjort innan. Fick testa rida med öronsnäcka. Jättebra att höra vad tränaren sa direkt i örat. Jag som är lite halvdöv har ju inte hört ibland, men nu så. Då hörs allt. Direkt återkoppling var kanon att få. Att få en instruktion direkt på banhoppningen. Taxera, öka, inte bli för lång isv o kunna rida till direkt. Banan satt kanon.