De dök upp igen! 
Från ingenstans satt tuppen uppe på hönsgårdsstaketet, och skrek för full hals. Jahopp tänkte jag, han lockar väl på frugan - som är uppäten- så jag tänkte nästa inte ens gå för att kolla Men gapandet lät precis som varningssriket, så jag gick iaf.. Och mycket riktigt, där låg hon på alla sina ägg igen
Nu blir nästa projekt att försöka flytta henne och hoppas på att hon köper det
Och att äggen är ok, trots att de var kalla I morse
Apropå att ha pärlhöns, så är jag fortfarande väldigt nybörjare och så har jag bara två. Jag vet inte om det är skillnad på att ha dem i flock, men jag tycker inte att det skräniga stör.. Och då kan jag ändå vara hyfsat ljudkänslig.
Vi har faktiskt inte blivit av med en enda höna sen vi skaffade dem och jag upplever att hundarna har mycket mindre fästingar än innan om vi hållit oss hemmavid
Men de är speciella djur alltså Inte alls så tama och sociala som hönsen.. I början blev det kaos om jag kom för nära, men nu verkar de ha accepterat nån form av samarbete och hänger med hönsen fram om jag går mot stallet (=kan, eller nej, jag är alldeles för vek för att kunna säga kanske.. =MAT), men de är alltid längst bort från mig..
Mina verkar faktiskt vilja in och sova i hönshuset, men de har nu i sommartid varit lite osynkade med hönsen, de vill in lite senare, vilket i sin tur krockar med läggdags för barn.. Så då sover de inne i stallet eller på hönshustaket ibland ändå
Vad skönt att höra att de mår bra och är hittade!! Jag vet hur skönt det är När man tror att något hänt och så har de dykt upp. Phu!
Tack för ditt inlägg om pärlhönorna. Kanske testar nästa år. Jag är skiträdd att de ska låta för mycket och jag vet några som slutat med dem bara för det.
Men, man kan ju inte veta förrän man testat.