mian1
Trådstartare
Tillfälligt har vi gett upp homeopatmedicinen. Två av preparaten vi provat har hjälpt ett tag och när medicinen sedan ska tas bort har hon fått rejäla återfall och när medicinen satts in igen verkar den inte fungera mer. Nu får hon kortison för allas vår skull och förmodligen kommer vi att fortsätta med det livet ut. Tråkigt, men även om kortisonet förkortar hennes liv så är det bättre med ett kli-fritt liv somär kort än ett långt lidande. Nu har vi nåt enstaka nervöst kli, men inget mer tuggande på tassarna och inget mer hysteriskt kliande.
Förut var hon ju så rädd, det är hon fortfarande fast inte lika mycket. Först överraskade hon oss på en fotbollsmatch med att vilja gosa med främmande människor. Vifta på svansen och själv söka kontakt med dem. Det gör hon nu även hemma när vi får besök. Förut sprang hon och gömde sig.
Nu har hon tuffat till sig mot andra hundar. Förut var hon helt stel och ville fly om hon hörde andra hundar skälla, slängde sig i strupen på andra hundar när hon kände sig trängd, helt utan att visa med kroppsspråk eller på annat sätt att hon ville bli lämnad ifred.
I förrgår var vi hos en granne med hund och hälsade på. Den basset-ätande JackRusseln är nu helt ofarlig och att hälsa på hemma hos någon annan, i en annans hunds revir var inte alls skrämmande utan riktigt roligt. I dag har vi passat en annan grannes hanhund och Doris sprang själv och hälsade då han kom och sedan har hon kunnat gå på promenad brevid honom utan att pipa eller få panik. När vi kom hem gick hon självmant och lade sig brevid honom på verandan fast hon hade kunnat gå in eller ut i trädgården om hon ville.
Hon kliar sig inte och hon vågar en massa saker! Doris är SÅ duktig och jag är så glad!!!
Förut var hon ju så rädd, det är hon fortfarande fast inte lika mycket. Först överraskade hon oss på en fotbollsmatch med att vilja gosa med främmande människor. Vifta på svansen och själv söka kontakt med dem. Det gör hon nu även hemma när vi får besök. Förut sprang hon och gömde sig.
Nu har hon tuffat till sig mot andra hundar. Förut var hon helt stel och ville fly om hon hörde andra hundar skälla, slängde sig i strupen på andra hundar när hon kände sig trängd, helt utan att visa med kroppsspråk eller på annat sätt att hon ville bli lämnad ifred.
I förrgår var vi hos en granne med hund och hälsade på. Den basset-ätande JackRusseln är nu helt ofarlig och att hälsa på hemma hos någon annan, i en annans hunds revir var inte alls skrämmande utan riktigt roligt. I dag har vi passat en annan grannes hanhund och Doris sprang själv och hälsade då han kom och sedan har hon kunnat gå på promenad brevid honom utan att pipa eller få panik. När vi kom hem gick hon självmant och lade sig brevid honom på verandan fast hon hade kunnat gå in eller ut i trädgården om hon ville.
Hon kliar sig inte och hon vågar en massa saker! Doris är SÅ duktig och jag är så glad!!!
