Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
1,8 också, sista gången jag gjorde det. Men skulle inte våga göra det igen, speciellt inte om de gjort om matten.Det vete sjutton om jag skulle klara det idag När jag gjorde det sista gången fick jag 1,8 men då var hjärnan fräsch och hade inte nosat på väggen ett antal gånger...
När vi pluggade började de precis fasa ut texter på tyska och franska. Det var liksom tydligen menat att man om man läste historia skulle kunna plöja en text på något av de språken också. Det dök upp enstaka -vore bra om du läste den här också, titlar på tyska och franska till och med på ekonomi. Så det har ju verkligen ändrats sedan 40-talisterna läste på universitetet.Ja herregud vad jag önskar jag haft mer(bättre?) engelska tidigare i skolan, det hade underlättat så mycket nu när vi har engelsk litteratur på högskolan och jag verkar inte vara ensam om att känna så.
Om det även är så inom det svenska språket måste det verkligen vara tufft som student,
Oj ja då känns ju verkligen engelska lätt i jämförelse!När vi pluggade började de precis fasa ut texter på tyska och franska. Det var liksom tydligen menat att man om man läste historia skulle kunna plöja en text på något av de språken också. Det dök upp enstaka -vore bra om du läste den här också, titlar på tyska och franska till och med på ekonomi. Så det har ju verkligen ändrats sedan 40-talisterna läste på universitetet.
Nej men jag tror ganska många klagar på dagens föräldrar om man ser artiklar i dagspressen. Tex att nästan inga läser godnattsaga, vilket är så otroligt viktigt, för sina barn längre. Medan nära alla gjorde det på 80-talet.Fast ingen klagar väl på "dagens ungdom".
Däremot är många samstämmiga i kritiken mot skolväsendet.
Elever lämnar grundskolan med bristfälliga förmågor i ex,vis läsförståelse. De läser för lite helt enkelt
Klaga på läroplan och lärarutbildning. Inte på eleverna.
Exakt och de kämpar ju tydligen faktiskt mycket hårdare än vi gjorde, för sämre resultat. Varje kunskapsgnutta de får måste de slåss för och göra arbeten för osv. För att inte tala om betygsångesten, och att inte bara kunna rita, räkna, plugga för höga betyg utan även kunna prata prata prata. De delar fyra klasser på en uppsättning historieböcker. Medan vi kunde få läsa en bok, som vi faktiskt fick med oss hem och låna av skolan, för samma kunskap. Det är orättvistJa, jag tycker snarast synd om (många) av dagens ungdom som faktiskt inte får med sig ordentliga verktyg från skolan. Det är inte schysst att gå ut ett teoretiskt gymnasium med bra betyg och sedan få veta på universitetet att ens kunskaper inte räcker till för normal ingångsnivå.
Jo det är klart. Menade mest att det ligger inte i provets uppgift att avgöra det.Absolut men jag sticker också ut hakan lite och säger att har en ordentliga problem med högskoleprovet så kan fortsatta studier bli tuffa.
För mig var det den del som hade mest generöst med tid de gånger jag gjort högskoleprovet. Flertalet ord behövdes ingen direkt eftertanke för mig - jag tvekade på 2 ord och lyckades få rätt på dem också. Däremot var andra delar av högskoleprovet en katastrof med på tok för lite tid.Jag har bara gjort högskoleprovet en gång men minns det som att man hade väldigt kort tid på sig på orddelen. Knappt att man hann tänka alls. Det är ju väldigt stor skillnad mot här när man vid behov kan fundera på varje ord..
Nja, högskoleprovet mäter förmågan att lösa just provet, de flesta kan träna upp förmågan genom att övning. Kanske inte få alla rätt, men några tiondelar eller en halv poäng är knappast direkt svårt att höja sig genom att plugga. Och inte blir man bättre ägnad åt högskolestudier. En annan svaghet är att alla delar att olika delar av testet mäter färdigheter för olika utbildningar. En humanistisk utbildning har mycket lite nytta av de matematiska delarna av provet.Absolut men jag sticker också ut hakan lite och säger att har en ordentliga problem med högskoleprovet så kan fortsatta studier bli tuffa.
Förmågan ökar också genom utbildning och ålder dock. Tex det är ju sannolikt att du får bättre sista året i gymnasiet än första tänker jag.Nja, högskoleprovet mäter förmågan att lösa just provet, de flesta kan träna upp förmågan genom att övning. Kanske inte få alla rätt, men några tiondelar eller en halv poäng är knappast direkt svårt att höja sig genom att plugga. Och inte blir man bättre ägnad åt högskolestudier. En annan svaghet är att alla delar att olika delar av testet mäter färdigheter för olika utbildningar. En humanistisk utbildning har mycket lite nytta av de matematiska delarna av provet.
Förmågan ökar också genom utbildning och ålder dock. Tex det är ju sannolikt att du får bättre sista året i gymnasiet än första tänker jag.
Men det kanske vrids av att folk verkar plugga till det och gå kurser om det osv.
Givetvis ökar förmågan genom utbildning, men det är långt mer effektivt med utbildning på just högskoleprovet.Förmågan ökar också genom utbildning och ålder dock. Tex det är ju sannolikt att du får bättre sista året i gymnasiet än första tänker jag.
Men det kanske vrids av att folk verkar plugga till det och gå kurser om det osv.
Håller inte med dig. Goda kunskaper i matematik/logik grundar för gedigna C- och D-uppsatser i humanistiska ämnen. Många studenter förstår inte hur ett logiskt resonemang förs, eller hur hur man presenterar sitt material i rätt ordning. De som behärskar grunderna i matematiskt tänkande gör inte de misstagen.Nja, högskoleprovet mäter förmågan att lösa just provet, de flesta kan träna upp förmågan genom att övning. Kanske inte få alla rätt, men några tiondelar eller en halv poäng är knappast direkt svårt att höja sig genom att plugga. Och inte blir man bättre ägnad åt högskolestudier. En annan svaghet är att alla delar att olika delar av testet mäter färdigheter för olika utbildningar. En humanistisk utbildning har mycket lite nytta av de matematiska delarna av provet.
Jag kanske får omformulera mig, olika delar av provet är olika viktiga beroende på utbildning, inte att det är helt obetydliga. Jag vet flera som inte har något vidare poäng i matematik och logik som klarat humanistiska studier utmärkt, men ingen som klarat en teknisk utbildning som är kassa på den delen.Håller inte med dig. Goda kunskaper i matematik/logik grundar för gedigna C- och D-uppsatser i humanistiska ämnen. Många studenter förstår inte hur ett logiskt resonemang förs, eller hur hur man presenterar sitt material i rätt ordning. De som behärskar grunderna i matematiskt tänkande gör inte de misstagen.