Hög kvot på islänningar?

[Elina8]

Jag började fundera på en sak angående foder till islänningar. Vad jag har läst så är det många som vill ha en hög kvot (protein/energi) till sina islänningar, för att det funkar bäst antar jag.

Så funderade jag på hur det ser ut på island, är det mycket protein i det de betar i naturen där? Eftersom de anpassar sig efter vad som finns att leva på (tex ponnys som bor på karga platser blir mer lättfödda för att de blir bättre på att utvinna energi) så kom jag att fundera på om det är så att det finns mycket proteinrika växter på island.

I år är andra året som jag kommer lägga upp foderstaten själv, men förra året var jag mer begränsad eftersom han behövde gå ner massa i vikt. Så i år har jag lite mer utrymme för att lägga på mer protein utan att det blir på tok för mycket energi, så det kan ju vara bra att ha i åtanke. Även om jag även innan försökt ha en högre proteinkvot eftersom han börjar bli lite äldre.



Så, är det någon som vet hur det ser ut på island, har de mycket proteinrika växter?



Moderator: Jag vet att det är en foderfråga, men eftersom det är så starkt riktat mot just island så la jag den här. Hoppas det blev rätt.

 

[em76]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Ja, det är mycket protein i isländskt gräs.
Min erfarenhet är att det inte går att banta en islandshäst genom att låta den äta näringsfattigt strå. En islandshäst blir fet där ett varmblod magrar. Ska man banta en islandshäst snygg så är det en liten mängd näringsrikt foder och motion som gäller.

 

[Elina8]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Ok, intressant!

Jag bantade min extremt överviktiga islänning med ett väldigt bra hö (strax över 8 MJ och 56 g smrp/kg, perfekta mineralvärden) , han hade klarat sig bra utan något foder upptill men jag la till lite lusernhack för att få upp proteinet lite. I perioder åt han lite halm också, max 0.5 kg/dag.
Men annars fick han bara hö och lite lusern och han gick ner bra.
Motion är ju en självklarhet, och i vintras hade vi ju dessutom extra hjälp av snön!

Sen ser han ju inte ut som någon prisvinnande avelshingst precis, men han är sund och i normalhull och det är det jag eftersträvar.

 

[Elina8]

Sv: Hög kvot på islänningar?

En islandshäst blir fet där ett varmblod magrar.

Kan du förklara detta? Jag känner mig lite bakom flötet

 

[Boj]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Islandshästar är extremt duktiga på att utvinna energi ur olika fodersorter, ett överskott av energi innebär en fet häst. Ofta är de så duktiga på detta, att det man räknar med i tabellen att hästen ska få i sig blir oftast bra mycket högre än vad som är normalt. Orsaken är att islandshästen har en grovtarm som är 1 m längre än för övriga raser, och kan följaktligen bryta ner fodret extremt mycket bättre och genom det ta till vara på just energin i större utsträckning än för andra raser.

 

[em76]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Ett varmblod tappar i hull på förvuxet bete eller näringsfattigt hö, en islandshäst lägger i stället på sig. Drar man ner islandshästens fodergiva till minimum (typ 4 kg näringsfattigt hö) så vägrar den gå ner i vikt. Den tappar muskler men inte fett.
Ett varmblod (särskilt fullblod) har inte samma ätdrivkraft som en islandshäst utan lämnar mat som är mindre smaklig/lättäten.

(här generaliserar jag förstås)

 

[Balderum Norr]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Det är en artikel i Islandshästtidningen där det forskats på både varmblod och islandshästar, och islandshästarna skiljer sej inte ifrån varmbloden. Citat: Det finns bara en liten eller ingen skillnad alls i energiupptaget från grovfodret när man jämför islandshästar och varmblod. Det gäller både tidigt och sent skördat hösilage. man kan dock märka skillnader i blodplasman hos hästarna, som kan bero på rasen eller konditionen. Nyare riktlinjer för utfodring av just islandshästar håller på att räknas ut, och den som vill hålla sej a´jour se på Hólars hemsida, www.holar.is. Även på SLU, forskning, islandshästars foderutnyttjande av Sveinn Ragnarsson.

 

[kvandi]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Jag råkade fodra med ett riktigt proteinrikt hö vintern förra året, kvoten blev +8... Tror det låg på 78 smbrp om jag minns rätt...

Min väldigt lättfödda häst som blir fet som ett jehu på "ingenting" gick ner i vikt och har aldrig varit så snygg som efter den vintern! O de åt mellan 6-7kg/dag...

Samtidigt så magrade våran svårfödda häst trots att han avskiljdes från de andra o fick fri tillgång, vi öste till lusernhack. Han magrade mer o inget visade fel på veterinärens avmagringsutredning. Men efter foderrådgivning gav vi mindre mängd hö, inget lusern o fri tillgång på halm. Då gick hästen upp i vikt... Foderrådgivaren förklarade det med att när hästkroppen får för mycket protein så omvandlar den det till fett och det kräver så mycket energi att göra den omvandlingen så är det då en hög kvot så får hästen helt enkelt förbränna sitt fett för att göra omvandlingen = hästen går ner i vikt.

Hade inget med proteinrika växter på island att göra, men en spännande erfarenhet att dela med sig av iaf!

 

[Boj]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Nej men fortfarande så har islandshästen en grovtarm som är 1 m längre, och det ger den effekten vilket man även forskat fram.

Ett citat ur den studien.

11. The digestive tract of the Icelandic horse. K.
Sverrisd6ttir 1, I. Sveinsson 1 and G.O. Gudmundsson
2 J Hvanneyri Agricultural College, IS-311 Borgarnes,
Iceland; 2 District Veterinarian, Hvanneyri, IS-
311 Borgarnes, Iceland.
The size and volume of the digestive tract was studied
in 15 Icelandic horses and compared to other horse
breeds. The horses were grouped according to three
different feeding plans, autumn pasture, winter pasture
and hay feeding in the stable. After slaughter, the volume
of the stomach and the length and volume of the
small intestine, caecum, large colon and small colon
was measured. Each part of the tract was emptied of
digesta and refilled with water by submerging the
organs in 38°C warm water. The volume of each organ
was then estimated by weighing the water content. The
total length of the digestive tract was on the average
22.7 m and the total volume 77.5 1. The small intestine
of the horses on winter pasture (fibrous feed) was 3 m
shorter (P<0.01) than of the other groups and the
large intestine proportionally longer. The stomach of
the horses on pasture was smaller (P < 0.01) than of
the stablefed horses. The large intestine of the Icelandic
horse is 1.23 m longer, but the small intestine approximately
the same length in comparison with other
breeds reported on in the scientific literature. The total
volume of the large intestine measured almost the same
for the Icelandic horse as for the breeds compared, or
55 1. The total volume of the stomach and small intestine
measured 13 1 less in the Icelandic horse. The
stomach accounted for only 2% of the total digestive
tract volume (1.39 1) compared to 9% in the other
breeds. The large intestine makes 71.5% of the volume
and 31% of the total length of the digestive tract of the
Icelandic horse compared with 61% of the volume and
26% of the length in other breeds. It is suggested that
this difference may be due to natural adaptation to
highly fibrous feeds.

Källa: Livestock Production Science 40 (1994) 77

 

[Rolle]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Den nyare undersökning som Balderum hänvisade till tar också upp denna äldre undersökning. Det framgår att den har en hel del brister och oklarheter som jag inte i detalj kommer ihåg just nu. Men även om den gamla undersökningen inte är relevant så kom den nya undersökningen fram till att Islandshästen är lättfödd jämfört med många andra hästraser, men studien gav inget belägg för att det skulle finnas avgörande skillnader i Islandshästars fodersmältningskapacitet jämfört med en annan vanlig ras (varmblodiga travare) (SLU, Foderbladet Häst nr 6/08)

Själv föredrar jag bibehållen smrp 40-55 gr/kg men max 5 Mj energi.

Rolle
Islandsfullblod på Lösdrift

 

[tara]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Det är väl dessutom bra för metabolismen att ge grovfoder... klassiskt ska hästar ha hö med lägre proteinhalt för att må bra och de behöver det för magsmältningen, strå för matsmältningen.. Har man mer proteinrikt foder så bör man ge halm för huvudet ( dvs de gillar att stå och tugga ) och för att magen ska fungera...

Det är ganska stor skillnad på underhållsbehovet och tillskottet vid arbete... Dvs arbetar hästen kan man ge proteinrikt hö och ändå arbeta bort halm magen om man är rädd för den... mer om mat på foder-forumet ... men jag tror absolut att man ska följa vanliga regler för hästar.... med svenskt foder och svenska förhållanden.. Vi bor i Sverige inte island höet vi köper är svenskt..

 

[Lucky rider]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Islandshästar är extremt duktiga på att utvinna energi ur olika fodersorter, ett överskott av energi innebär en fet häst. Ofta är de så duktiga på detta, att det man räknar med i tabellen att hästen ska få i sig blir oftast bra mycket högre än vad som är normalt. Orsaken är att islandshästen har en grovtarm som är 1 m längre än för övriga raser, och kan följaktligen bryta ner fodret extremt mycket bättre och genom det ta till vara på just energin i större utsträckning än för andra raser.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Fodret nyttjas lika – oavsett hästras
2009-12-21 14:20

Det tycks inte vara någon skillnad på olika hästrasers förmåga att ta upp näringsämnen ur sitt grovfoder, som många tidigare trott. Tidpunkten för skörd och mängden foder under dygnet har större betydelse. Hästarna utnyttjade dock energin i fodret sämre när de fick en större giva.
Det kan agronom Sveinn Ragnarsson konstatera i sin avhandling vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Han har studerat om det är skillnad mellan islandshäst och varmblodig travhäst när det gäller förmågan att smälta fodret.

På Island har den inhemska hästrasen under lång tid, mer än 1000 år, utsatts för både strängt klimat och begränsad födotillgång. Trots dessa förhållanden tycks islandshästen kunna leva på det foder som erbjuds i deras miljö.

Idag finns en utbredd uppfattning att islandshästen har en bättre fodersmältningsförmåga än andra raser och att den därför klarar av att leva på liten mängd foder och foder med låg näringsmässig kvalitet.

En tidigare teori har varit att islandshästens mag-tarmkanal är större och därför utnyttjar fodret bättre. Ragnarssons avhandling visar nu att så inte är fallet.

- Studien som jämför smältbarhetsförmågan hos islandshästar med varmblodiga travhästar kan inte bekräfta att islandshästar har en bättre fodersmältningsförmåga, vare sig på ett sent eller tidigare skördat blandgräsvallfoder, säger Sveinn Ragnarsson.

I genomsnitt var det var liten skillnad i rasernas förmåga att smälta energi, råprotein och fiber i fodren. De varmblodiga travhästarna visade dock en något högre smältbarhetsförmåga, särskilt på det tidigast skördade fodret. Orsaken till detta är oklar.

ENERGI OCH NÄRING

Hästar kan, tack vare de mikroorganismer som lever i deras stora blind- och tjocktarm, utnyttja mycket av den energi och näring som finns i gräs. I hästens magsäck och tunntarm börjar fodret brytas ner av de magsmältningsvätskor och enzymer som hästen själv producerar. Enkla sockerarter, aminosyror och fett, som finns i gräset, tas upp i kroppen.

Fibrerna i gräset kan hästen inte själv bryta ner utan de kommer till grovtarmen där mikroorganismer bryter ner dem och använder som energikälla. Generellt gäller att ju mer färdigväxt ett gräs är (från några blad till blad med strå, blomma och färdiga frön) desto mer fibrer och förvedade fibrer innehåller det.

Dessa fibrer kan vara svåra eller omöjliga även för mikroorganismerna att bryta ner. Det är dock känt att gräs som växer i nordiska klimat (kallt och ljust) har en annorlunda åldringsprocess och deras fiberinnehåll kan fortsätta vara ganska tillgängliga för mikroorganismerna fast de är färdigväxta.

OLIKA TIDPUNKTER

I forskningsprojektet har Sveinn Ragnarsson undersökt hur fodersmältningen, energi- och proteinutnyttjandet hos islandshästar påverkas när de erbjuds gräsvallfoder som skördats vid olika tidpunkter och utfodrats i olika mängder. Hästarna utnyttjade energin och fibrerna i fodret bättre när de utfodrades med den minsta fodergivan.

Orsaken till detta kan vara att fodrets passage genom digestionskanalen går långsammare om mängden foder är liten och därmed får mikroorganismerna mer tid på sig att bryta ner fodret.

Även om islandshästarna inte visade sig ha en bättre kapacitet att smälta foder visar resultat från Sveinn Ragnarssons avhandling att de ändå kan räknas som “lättfödda”, det vill säga de behöver litet mindre energi för sitt “uppehåll” än andra hästar. Det blev extra tydligt i studien där islandshästarna ökade i vikt och travhästarna gick ner i vikt.

Blodprov från hästarna indikerade också att travhästarna bröt ner kroppsprotein mer än islandshästarna.

Avhandlingen i dess helhet går att läsa på följande webbadress:

http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002187/

 

[Boj]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Det som skrivs här är att man tidigare trott att islandshästen kräver lite näring, snarare tvärtom de är oerhört krävande vad gäller näring och en underutfodrad häst ser oavkortat fet ut under en period. Fortsätter man då dieten i strängare tappning så rasar hästen ihop som ett korthus.

Så är det, de kräver mycket näring alltså ett kvalitativt intag men förbrukar INTE lika mycket energi som te x ett varmblod.

 

[Elina8]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Jag råkade fodra med ett riktigt proteinrikt hö vintern förra året, kvoten blev +8... Tror det låg på 78 smbrp om jag minns rätt...

Min väldigt lättfödda häst som blir fet som ett jehu på "ingenting" gick ner i vikt och har aldrig varit så snygg som efter den vintern! O de åt mellan 6-7kg/dag...

Samtidigt så magrade våran svårfödda häst trots att han avskiljdes från de andra o fick fri tillgång, vi öste till lusernhack. Han magrade mer o inget visade fel på veterinärens avmagringsutredning. Men efter foderrådgivning gav vi mindre mängd hö, inget lusern o fri tillgång på halm. Då gick hästen upp i vikt... Foderrådgivaren förklarade det med att när hästkroppen får för mycket protein så omvandlar den det till fett och det kräver så mycket energi att göra den omvandlingen så är det då en hög kvot så får hästen helt enkelt förbränna sitt fett för att göra omvandlingen = hästen går ner i vikt.

Hade inget med proteinrika växter på island att göra, men en spännande erfarenhet att dela med sig av iaf!

Detta har jag också hört förut. Som jag har förstått det så kan det emellertid vara lite olika hur mycket protein olika hästar klarar av att bryta utan att börja ta på sina reserver. Så en häst kanske börjar ta på fettet redan vid en kvot på 7, medan andra hästar behöver en kvot på 10. Bara hittepå-siffror, men det är så jag har förstått det, vilket jag också tycker verkar logiskt eftersom olika hästar har så olika behov i tex. energi så borde det ju även kunna vara olika för protein.

I bantningstråden på foder har detta diskuterats en hel del, och det är alltid intressant att höra nya infallsvinklar.

 

[Elina8]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Det är ganska stor skillnad på underhållsbehovet och tillskottet vid arbete... Dvs arbetar hästen kan man ge proteinrikt hö och ändå arbeta bort halm magen om man är rädd för den... mer om mat på foder-forumet ... men jag tror absolut att man ska följa vanliga regler för hästar.... med svenskt foder och svenska förhållanden.. Vi bor i Sverige inte island höet vi köper är svenskt..

Visst är det så, men trots att min häst har bott största delen av sitt liv i sverige och kom hit på 90-talet, så är han trots allt av rasen islandshäst som under tusen år har blivit proffs på att överleva på island. Och jag tror inte att några år i sverige förändrar hans kroppsfunktioner lika mycket som tusen år på islans.
Därför frågade jag hur det ser ut på island eftersom jag vet att många upplever att deras islandshästar mår bäst av att äta mycket protein. Och det verkar ju som att det ligger något i det.
Och därför så kan det ju vara en idé att prova sig fram om det kanske funkar bra även för min islandshäst.
Det går ju alldeles utmärkt att fodra med en hög kvot även med svenskt foder. Det ena behöver ju inte utesluta det andra. Finns det anledning att misstänka att många islandshästar mår bra av att fodras på ett visst sätt, och man kan göra detta på svenskt foder på ett bra och enkelt sätt så varför inte. (jag försöker i den mån det går att fodra med enbart grovfoder och har inte behövt avvika från det särskilt mycket).

 

[tara]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Jo det är intressant verkligen Elina... Det är alltid toppenbra att diskutera... Vi har inte samma marker som de på island heller...

Används hästen så kräver den mer mat... Jag har tyvärr alltför mycket klöver i mina hagar... alltså alldeles för mycket protein... inte bra... Jag får stänga av och begränsa jättemycket för att inte hästarna ska bli för feta...och få proteingallor ... och det är bästa är ju motion helt klart, men s
emestern ....... men på vintern och hösten är det bra för då sparar jag pengar... och de tycker om att gå och gnaga ...


Kanske är det att du tänker på mer GI åt hästarna dvs mer protein åt hästarna... vid bantning.. Bara fett och protein.. fast hästarna äter ju inte mycket kólhydrater.. Man ska väl helst banta genom motion och kontrollerad mat och inte svält... med för lite protein... Både människor och djur eller vad tror du ?? Är jag tråkig nu ??

Jag vet inte skillnaden på näring och protein... men det gör detsamma.. Var rädd om er.... TRevlig sommar...

 

[valvis]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Jo det är intressant verkligen Elina... Det är alltid toppenbra att diskutera... Vi har inte samma marker som de på island heller...

Används hästen så kräver den mer mat... Jag har tyvärr alltför mycket klöver i mina hagar... alltså alldeles för mycket protein... inte bra... Jag får stänga av och begränsa jättemycket för att inte hästarna ska bli för feta...och få proteingallor ... och det är bästa är ju motion helt klart, men s
emestern ....... men på vintern och hösten är det bra för då sparar jag pengar... och de tycker om att gå och gnaga ...


Kanske är det att du tänker på mer GI åt hästarna dvs mer protein åt hästarna... vid bantning.. Bara fett och protein.. fast hästarna äter ju inte mycket kólhydrater.. Man ska väl helst banta genom motion och kontrollerad mat och inte svält... med för lite protein... Både människor och djur eller vad tror du ?? Är jag tråkig nu ??

Jag vet inte skillnaden på näring och protein... men det gör detsamma.. Var rädd om er.... TRevlig sommar...

Du glömmer vist att det finns något som heter DNA och arv. Det kvitta om hästen bo i sverige, USA, Kina. Den har utvecklat sitt DNA sitt arv för att passa den isländska marken och så länge vi inte avla utan inblandning av nytt blood från Islands i över 100 år så är har hästen ett näringsbehöv och är anpassat till Island.

 

[Elina8]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Jo det är intressant verkligen Elina... Det är alltid toppenbra att diskutera... Vi har inte samma marker som de på island heller...

Används hästen så kräver den mer mat... Jag har tyvärr alltför mycket klöver i mina hagar... alltså alldeles för mycket protein... inte bra... Jag får stänga av och begränsa jättemycket för att inte hästarna ska bli för feta...och få proteingallor ... och det är bästa är ju motion helt klart, men s
emestern ....... men på vintern och hösten är det bra för då sparar jag pengar... och de tycker om att gå och gnaga ...

Min häst får ingen semester, han funkar mycket bättre av att hållas igång regelbundet. Nu har jag ingen häst under hårdträning, utan en äldre häst. Jag kan tänka mig att hästar som tränas och tävlas hårt har helt andra behov.


Kanske är det att du tänker på mer GI åt hästarna dvs mer protein åt hästarna... vid bantning.. Bara fett och protein.. fast hästarna äter ju inte mycket kólhydrater.. Man ska väl helst banta genom motion och kontrollerad mat och inte svält... med för lite protein... Både människor och djur eller vad tror du ?? Är jag tråkig nu ??
Ja, jag skrev att ämnet varit uppe i bantningstråden, och de som använt sig av extra protein (inte för lite som du skrev. Det har nog blivit missuppfattning där. För det var om man ger MER protein som en del tappar fett, inte om man ger för lite protein, då får de ju bara brist och tappar definitivt inte fett, utan muskler) för att försöka tappa några extra kilon har varit såna som har extremt lättfödda hästar, ofta med IR eller annat problem som förstör för metabolismen.
Jag tycker absolut att man ska banta med en kontrollerad och tillräcklig grovfodergiva och motion. Så bantade jag min egen förra året, han var färdigbantad i våras. Jag tycker verkligen inte att något djur ska svältas, och framförallt drabbas ju hästar väldigt mycket på grund av att deras mage fungerar som den gör. De får ju lätt problem med magen om de står för många timmar utan mat eller inte får tillräckligt. Min häst fick en grovfodergiva som rekommenderas av veterinär och foderrådgivare som jag varit i kontakt med (runt 1.5 kg TS/ 100 kg kroppsvikt.) Han hade ALLTID halm tillgängligt i boxen så att han hade något att tugga på. Jag tror det var max 2-3 dagar som han lämnade mindre än 0.5 kg kvar. Han hade alltså alltid något att äta i boxen.
Så jag är helt och hållet med dig på den punkten!

Jag vet inte skillnaden på näring och protein... men det gör detsamma.. Var rädd om er.... TRevlig sommar...

Skillnaden på näring och protein är stor. Näring, MJ är sånt de använder för att hålla igång kroppen, arbeta, hålla värmen osv. Och om de får i sig mer näring/energi än vad de gör av med så blir de feta. Precis som hos människor.
Protein är sånt som bygger upp kroppen, muskler bland annat.
För att kunna bryta ner proteinet så kan det krävas en del arbete från kroppens matspjälkningsorgan (tarmarna) och allt arbete kräver energi. Så om hästen får i sig tillräckligt mycket energi så kommer det att krävas så mycket energi att den gör av med mer energi än vad den får i sig. Dvs. den tar av sina energireserver = fettet. Därför kan hästar tappa vikt i form av fett om den får i sig tillräckligt mycket protein.
Hos en häst i normalhull minskar man ju på proteinet om detta skulle hända, men som sagt så fanns det vissa i bantningstråden som hade extremt svårbantade hästar som försökte ge lite extra protein för att kunna få ner vikten. Hos många har ju även det varit avgörande för hur mycket foder de kunnat ge. Detta har varit hästar som gått på minimigiva och ändå inte går ner. Då har de försökt ge lite extra protein för att kunna ge den lite mer att äta utan att den går upp i vikt.

Ber om ursäkt för långt svar, men det är ju faktiskt frivilligt om man vill läsa eller inte.

 

[Balderum Norr]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Helt rätt, Elina8 - jag hade en häst som sedan 3 år alltid varit i överhull och "alla" sade han måste ha näringsfattig grovfoder. Jag gjorde så och hade i flera år en häst utan muskler och antydan till bukmage. Läste på foderlära, lyssnade till mer vettiga männsikor och bytte till hösilage med bra kvot (6) Bra smrp över 40 och lågt Mj kring 6, vips tappade han 50 kg på tre månader, fick muskler och jag fick en helt ny häst, pigg med massor av energi. Jag började också rida längre turer, klättra mm kräva lite mer öht bara.

 

[Elina8]

Sv: Hög kvot på islänningar?

Vad roligt det är när man får så bra resultat!

Min var ju hyfsat lättbantad, trots att han hade så mycket övervikt. (vägde ca 440 med övervikt och väger nu ca 320, enligt måttband, så därför skriver jag ca.) Nu vet jag ju inte om han hade varit lika lättbantad med annat hö, men det är ju möjligt att han gick ner så pass bra pga den höga kvoten i höet.
Jag började banta på hösten, med ett dåligt hö och det han gick ner en del men inte så jättesnabbt, att han gick ner över huvud taget berodde väl på att han inte fick obegränsat med mat längre. Han var iofs sjuk då så motionen hamnade lite på is. Sen flyttade vi efter nyår, bytte hö och kom igång med motionen och i april var han färdigbantad.