Precis av den anledningen.
Ingen av raserna är var mans hund, eller en ras man väljer om man
vill ha en lättsam hund.
Det jag i gengäld undrar över är varför man "räddar" en hund om man vet att det är denna rasblandningen, och sen blir förvånad när den inte beter sig som en labrador? Särskilt när det är en individ som man vet inte har socialiserats på ett bra sätt under valptiden. Om man inte vill anpassa sig efter hunden och kanske göra stora uppoffringar i många år så är det kanske inte rätt att ta hand om en omplacering av den här typen?
Jag brukar försöka hålla mig från att kritisera på forum, men det här gjorde mig uppriktigt ledsen.
Fast du läser ju helt fel. Du har en approach som att du vet mer än oss, och det är inte särskilt konstruktivt.
Det är INGEN som är förvånad! Ledsna ja, men förvånade nej.
Du kanske ska fortsätta att inte svara, eftersom du är ute och cyklar i dina antaganden.
 
Fast du läser ju helt fel. Du har en approach som att du vet mer än oss, och det är inte särskilt konstruktivt.
Det är INGEN som är förvånad! Ledsna ja, men förvånade nej.
Du kanske ska fortsätta att inte svara, eftersom du är ute och cyklar i dina antaganden.

Om ni inte är förvånade så undrar jag varför ni satte hunden i en situation ni själva kände var riskabel?

Jag ser en typ av liv för en sån hund om den ska må bra och alla runt den också. Nämligen som ensamhund hos en kunnig ju dmänniska som förstår sig på den typen av hund och är villig att anpassa sitt liv efter hunden.
 
Om ni inte är förvånade så undrar jag varför ni satte hunden i en situation ni själva kände var riskabel?

Jag ser en typ av liv för en sån hund om den ska må bra och alla runt den också. Nämligen som ensamhund hos en kunnig ju dmänniska som förstår sig på den typen av hund och är villig att anpassa sitt liv efter hunden.

För att vi skulle önska hitta en lösning på hur vi skulle kunna umgås tillsammans, jag kanske var otydlig 🤔
P och V har inte problemet annars.
 
Det är ju skillnad på att försvara sig och att attackera. Din fråga är så fånig att jag inte borde svarat på den...

Varför då? Hunden har ju bitit annan hund.
Och vill man fundera mer på kategoriska uttalanden så vad är rimlig respons på att bli påhoppad. Om hund B bara hotade men gav sig direkt men A biter lite till. Är det okej och försvar eller inte? Etc etc etc

Poängen är att det är väldigt svårt att vara kategorisk och tycka alltid/aldrig.
 
Vad får du ut av att umgås med V? Kan du inte umgås med P utan att hunden är med? Och om du vill umgås med hunden gör det hemma hos P utan att dina hundar är med?
Det är inget problem, vi kan ses utan hundarna 🙂
Det är bara att vi har alltid haft hundar bägge två så länge vi har känt varandra, så vi önskade väl att det skulle kunna funka.

KL
Men ingen har ju tips några specifika metoder, utan hasplar ur sig "hundvan ägare", men ingen är fullärd, inte ens de på internetforum 😎
 
Fast du läser ju helt fel. Du har en approach som att du vet mer än oss, och det är inte särskilt konstruktivt.
Det är INGEN som är förvånad! Ledsna ja, men förvånade nej.
Du kanske ska fortsätta att inte svara, eftersom du är ute och cyklar i dina antaganden.

Nu kan du ju bara låta bli att läsa eftersom du inte vill ha svar från mig ;) Men jag vill ändå förtydliga.

Jag kanske läst fel nånstans, eftersom jag inte förstod precis allt i ditt första inlägg. Nej jag vet inte allt, men det jag utläste ur ditt inlägg var att ni var mer eller mindre chockade över hennes beteende mot de andra tikarna och den kastrerade hanen, och att ni trots att det fanns spänningar tyckte det var märkligt att det gick helt galet vid fotbollsspelandet.

Som jag uppfattar det sätter ni hunden i en massa situationer som hon inte klarar, och med risk för att de andra hundarna råkar illa ut.

Jag har själv just nu två hundar, som jag älskar, men som absolut kräver anpassningar från min sida. Jag skulle inte drömma om att försöka få min chesapeake-hane att leva flockliv med en kompis hanhundar, och situationen med fotbollspelandet hade varit ett recept för katastrof med en hund som honom. Och då är han inte onormal på nåt vis, bara valpen i syskonskaran som blev lite mycket. Lätt att gå upp i varv, vill gärna äga alla bollar och leksaker, och har lätt att tända till.

Min andra hund är en azawakh. Kanske därför jag läste ditt inlägg och verkligen försökte förstå vad du frågade efter. Ska inte skriva om honom nu, för det blir för långt, men det är ingen enkel hund, och kräver att jag tar ansvaret och tänker på säkerheten. Hans och andras.

Säger som andra redan skrivit. Umgås utan hundarna, eller med hundarna under kontroll, t ex kopplade på promenad med rejält avstånd.
 
Det är inget problem, vi kan ses utan hundarna 🙂
Det är bara att vi har alltid haft hundar bägge två så länge vi har känt varandra, så vi önskade väl att det skulle kunna funka.

KL
Men ingen har ju tips några specifika metoder, utan hasplar ur sig "hundvan ägare", men ingen är fullärd, inte ens de på internetforum 😎

Jag kan noll om de ingående raserna. Men jag skulle själv inte oavsett större ras ansett att det var värt risken att försöka träna. Helt enkelt för man aldrig riktigt kan slappna av. Själv varit i situation där stora hundar rykt ihop med skador som följd och där det varit spänt efteråt.

Vill man försöka träna tror jag att ta hjälp av proffs är det allra bästa.
 
V är 1,5, P fick henne på hennes ettårsdag. V har varit hemma hos oss till och från sedan först dagen.
Jag skulle nog inte ens ge mig på att ha dem ihop lösa iaf.
Kanske att man kan lära dem att ligga och chilla tsm (kopplade) men hade varit noga med att inte dra igång dem isf.
Det är nog många hundar som hade blivit triggade i den situationen du beskriver, antingen resursförsvar eller jaktbeteende (eller om det redan är spänt mellan hundarna).

Men jag hade tagit hjälp av någon duktig som kan se hunden i verkligheten.
 
Jag kan inte ens se framför mig hur en sån korsning ser ut, det är så märkligt. Inte för att det spelar någon roll - då är nog den mentala biten allvarligare. Jag hoppas det är en olyckshändelse och inte en planerad parning, men förvånas aldrig. Har V:s ägare fått någon hjälp med hunden, i form av vardagsträning etc? Oavsett om den någonsin ska härja lös med andra hundar, tror jag att det kan komma att behövas hjälp med annat också inom en snar framtid.
 
Jag kan inte ens se framför mig hur en sån korsning ser ut, det är så märkligt. Inte för att det spelar någon roll - då är nog den mentala biten allvarligare. Jag hoppas det är en olyckshändelse och inte en planerad parning, men förvånas aldrig. Har V:s ägare fått någon hjälp med hunden, i form av vardagsträning etc? Oavsett om den någonsin ska härja lös med andra hundar, tror jag att det kan komma att behövas hjälp med annat också inom en snar framtid.

Som jag skrev tidigare så har V fram till nu sprungit lös i rastgårdar och lekt med alla typer av hundar. Det är bara i min flock som vi har sett beteendet.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Idag hände det som "inte får hända" (okej nu lät det gravallvarligt och det gick ju bra så "ingen" skada skedd, ingen har dött eller...
2 3
Svar
56
· Visningar
5 886
Hästvård Min häst har just konstaterats ha kotledsinflammation, vänster fram, efter att ha varit "trasig" hela det här året. Och jag är lite...
Svar
16
· Visningar
3 468
Senast: Liten
·
Övr. Hund Viktor är som bekant 8½ månad, och en väldigt trygg, självsäker och nu i samband med könsmognaden - kaxig sak. Han har så länge jag...
Svar
2
· Visningar
1 745

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp