Hjälp med hästrädsla?:)

T

Toviie

Hej! HOPPAS verkligen att någon orkar läsa! jag har ett problem, jag har hållit på med hästar och ridning från att jag var väldigt liten till att jag var 13-14 någonting (är nu 17) har då mest ridit på ridskola. men de sista åren jag red blev jag bara mer och mer rädd för hästarna, både att hantera dom från marken och att rida. ingen speciell anledning precis, har varit med om en del olyckor med skenande hästar osv, men inget speciellt som gjorde mig rädd.

Det som gjorde mej mest rädd var nog "pressen" på ridskolan från kompisar och instruktörer att man skulle utvecklas i en viss takt och vara på "rätt" nivå hela tiden. och nu till problemet: de senaste åren som jag har varit utan hästarna har jag verkligen saknat det! men samtidigt känner jag skräck för att anmäla mig till ridskola pga denna "press".. Går nu första året på gymnasiet (naturbruksprogrammet) och gjorde min första praktik i höstas på en 4h-gård.

Där fick jag rida en supersnäll och lugn fjording och jag kände verkligen hur mycket jag saknat hästarna. pratade med personalen där om min hästrädsla
och fick tipset att höra mig för på olika hästforum t.ex om det var någon i stockholmstrakten som kanske hade en väldigt snäll och lugn ponny/häst som jag kunde få "pyssla" med någon dag i veckan.. har tänkt igenom det och det känns som ett mkt bättre alternativ än ridskola!

Har ni några andra tips på hur jag kan gå tillväga för att få umgås med snälla/trygga hästar? skulle bli jätteglad om jag fick chansen att sköta om någons ponny/häst.. behöver absolut inte rida. skulle även tycka det var kul att utföra lite stallsysslor osv:)

Annars om någon har andra tips så vill jag höra!

Hoppas att jag lade tråden rätt.. annars får nån flytta den.
 
Sv: Hjälp med hästrädsla?:)

okej tack för tipset! ska absolut kolla runt:) ska läsa den tråden också!
 
Sv: Hjälp med hästrädsla?:)

Jag började rida som liten och blev rädd för hästar efter något år eller så, som alldra värst blev det nog strax efter vi köpt Jackson (han är lite spec. och drog iväg med mig minst en gång per ridtur!). Livrädd för att rida sin egen häst? Jag tyckte det var jätteskämmigt och försökte dölja det, press att prestera? Absolut det känner jag igen speciellt från de jämnåriga, men även från vuxna. Har man häst ska man kunna rida den och inte vara rädd.

När vi hade haft Jackson i två år, jag var 13, så hyrde mamma en ful liten outbildad ponny. Hon var jättesnäll, fast hon älskade att bocka. Jag vågade inte rida ut överhuvudtaget. Veckan efter nyår 2004, det var en dag jag satt barbacka och red runt i ridhuset, då tänkte jag "jag har ju inte ramlat av en enda gång på henne, varför tror jag att jag ska ramla av hela tiden?".
Det var dagen jag lärde mig hur man döljer sin rädsla för sig själv och framför allt för hästen (nyckeln till att rida jackson..:angel:).

Jag tror inte det går att förklara hur man gör, det är något man måste göra mentalt. Typ "jag är skiträdd, men om hästen får veta det slänger den av mig". ehh..ja fint förklarat:angel:
 
Sv: Hjälp med hästrädsla?:)

ja, jag tror också att det är så man måste tänka, att man inte får visa att man är rädd alltså, men det är svårt! haha. är verkligen jätteglad för att folk tar sig tid att svara och läsa!:)
 
Sv: Hjälp med hästrädsla?:)

Det är väldigt svårt, för två år sedan när jag gick på gymnasiet hoppade jag en kuse där som hade bockighoppiggalopp, jag blev så rädd att jag satt och skaka :grin:
Man får ju jobba på det, men jag har märkt att det är mentalt olika svårt på olika hästar. Jackson tex finns det ingen chans att jag skulle visa att jag blir rädd för längre, han kan man helt enkelt inte rida om han märker att man är rädd. :grin:
Jag tog hand om en liten rädd ponny ett tag också, hon högg och bet folk som en självförsvars grej. Men det var jätteläskigt när hon högg i luften cm framför ens ansikte, men jag visste att hon var rädd och att hon behövde att jag litade på henne 110%, så jag gjorde det. Hon bet mig inte en enda gång och gick snabbt över till att pussas, äta på mitt hår och leka med min dragkedja :angel::laugh:
 
Sv: Hjälp med hästrädsla?:)

Ja, jag tror på att man måste vara lugn och sansad när man umgås med hästar, det märkte jag under mina år på ridskolan att allt funkade mkt bättre när man istället koncentrerade sig på vad man gjorde istället för att man sitter och tänker på allt som KAN hända, då blir man nervös och hästen märker det.. men jaa.. nu verkar det som att jag inte kan tänka så längre, kan ju bero på att jag inte har träffat så mycket hästar den senaste tiden också:P

men jag har faktiskt letat runt lite på olika hästsidor, hittade en annons om en fjording som var lugn och snäll som behöver skötare en gång i veckan, tror att det kan passa mig riktigt bra:)
 
Sv: Hjälp med hästrädsla?:)

Det låter jättefint ju, lycka till :laugh:
 

Liknande trådar

Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 068
Senast: Juli0a
·
Hästmänniskan Jag har inte ridit på 25 år men min barndom och ungdomstid präglades av hästar. Jag fick min första ponny som femåring, tävlade FEI...
Svar
9
· Visningar
1 030
Senast: Emro
·
Hästmänniskan Hej! Skulle uppskatta lite tips och hjälp. Jag har ridit nu i några månader och älskar verkligen det. Har dock endast kommit till...
Svar
9
· Visningar
1 144
Senast: valy
·
Hästmänniskan Jag red som barn, men slutade efter en olycka i tidiga tonåren och satt inte på en häst på 15 år. Nu har jag ridit i vuxen ålder igen i...
2 3
Svar
44
· Visningar
3 995

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp