Hjälp! hur sträng kan man vara med valpen?

[MAJSAN55]

Min pärla är 13v. Allt som oftast är hon helskön, mkt harmonisk, kontaktsökande, skärpt och glad. Men nån gång per dag får hon nåt slags ryck. Tokskäller och biter/nafsar i allt, helst mig. Varför? Antar att det är nån uppmärksamhetsgrej, och allra helst skulle jag vilja ignorera henne tills hon lugnar sig så hon ser att det inte är lönar sig. Men det har jag inte (och framförallt inte grannarna) tålamod till...

Så, hur "strängt" och på vilket sätt bör jag säga till henne så hon förstår att matte menar allvar, utan att hon för den sakens skull behöver springa och gömma sig av rädsla? Eller är det bättre att avleda med lek eller nåt, bara för att bryta beteendet, då hon näst intill blir okontaktbar. Eller får hon då en bekräftelse på att det hjälper att "härja". Säger man bara lugnt och bestämt nej så hjälper det inte alls, trots att hon annars lyssnar på det ordet. (Om hon tar mattes sockar eller biter i sladdar eller liknande.)

Så vad tror ni? Spåna på...

Tack /M.

 

[pumah]

Sv: Hjälp! hur sträng kan man vara med valpen?

Du ska göra precis som en vuxen hund skulle göra i det läget - säga till ordentligt och på skarpen så valpen fattar en gång för alla att det är förbjudet. En normalt funtad vuxen hund håller inte på och velar och mesar med en jobbig valp, den har inget tålamod med sånt och det ska vi som ägare inte heller ha. En valp som håller på och biter mig (eller någon annan) skulle jag aldrig tolerera... och jag har haft ganska många valpar som samtliga vuxit upp till mycket glada och signalsäkra individer.

 

[LAPTOP]

Sv: Hjälp! hur sträng kan man vara med valpen?

Jag skulle vilja säga att en vuxen hund accepterar rätt mkt från en valp just för att det är en valp. Vi har en tik på 6 o en hane på 11 mån. Hon har varit väldigt tolerant med honom, han har fått härja med henne MEN när han gått för långt, alltså bitit för hårt så har han fått en rejäl tillsägelse. Glöm inte att det är en valp, de undersöker mkt med tänderna, beteende som faktiskt växer bort till stor del. GIvetvis ska du inte acceptera vad som helst men det gäller nog att känna av på vilket sätt din valp gör detta.

Vår tik tog vi över som 10 mån gammal, då kom hon från en familj som tyckte att hon var jättelydig o de hade gett henne en bestämd uppfostran. Följden av detta på henne blev en hund som inte vågade ngt överhuvudtaget, det enda hon hade lärt sig var att alla initiativ från henne bemöttes med nej eller straff. Det tog över ett år att ge henne lite självförtroende o än idag kan man inte vara speciellt sträng . Hanen som nu är 11 mån, han har fått bita lite i händer o ta lite initiativ till lek osv. Han vet idag vad som gäller, lyssnar o tycker det är jättekul att leka med oss vilket vi har stor nytta av i lydnadsarbetet.
Han har fortfarande sina tokryck, hör nog till.. :-)
När din valp blir helt överflippad, gå in i ett annat rum stäng dörren o på så sätt markerar du för valpen att när du är på detta viset så är jag inte intresserad av att leka med dig. Det räcker oftast för att lugna ner.
Ta upp valpen in knäet, ha den liggande på rygg där, o kela med den tills den slappnar av, jättebra avslappningsövning som samtidigt stärker ditt ledarskap.

Avled felaktigt beteende med att visa vad du vill att valpen gör istället, tex tar den en strumpa så ge valpen en av dens leksaker istället o lek med den så att valpens leksak blir intressantare. Risken med om du nejjar så fort valpen tar ngt är att den tappar föremålsintresset o ska du träna senare så är detta intresset jättebra att ha.

Långt blev det.... hihi

 

[glee]

Sv: Hjälp! hur sträng kan man vara med valpen?

Lite spån då..
Min hund gjorde också sådär när hon var valp. Till slut kom jag på att berodde på att hon var övertrött så jag började sätta mig i soffan med henne i knät. Då somnade hon på två sekunder

 

[Aragorn]

Sv: Hjälp! hur sträng kan man vara med valpen?

Det låter som en helt normal valp. Valpar älskar att tugga på saker och då inte bara på sina egna utan på allt de stöter på där ingår allt tänkbart som glasbitar, jord, bajs, sten, gräs, pinnar, sina leksaker, skor, främst dina skor och dina händer osv. Att valpen hoppar på dig verkar vara en typisk invit till lek den vill brottas och busa med dig. Den har ju inte längre några syskon att brottas med så det får bli husse/matte. Detta tycker jag ska uppmuntras och inte försöka avstyras med olika knep. Lär den att brottas med dig på ett bra sätt- låt den tugga lite på dina händer tills den biter för hårt då ropar du högt och missnöjt AAAjjj och går undan- så gör syskonen- valpen har vassa tänder för att lära sig att kontrollera munnen. Exvis när den diar hos mamma biter den för hårt blir mamma sur och morrar, fattar den inte så går hon iväg, biter man syskonen för hårt under lek blir de sura och leken avslutas för att återupptas snart igen- de är inte långsinniga. Detta ska läras in tidigt- bett och morrningar är valparnas sätt att leka skall ej misstolkas för aggresion!!!!!!! lär den att leka fint tills du bestämt säger att det räcker, belöna med godbit för lydnad och du får en vovve som oavsett styrka alltid respekterar och aldrig nyper för hårt samt får utlopp för busenergi tillsammans med favoriten husse/matte och utöver detta förstår begreppet- nu räcker det!- min valp/unghund förstår det och det är ovärderligt tycker jag. Allt kan tillåtas en stund för att sedan avslutas på kommando exvis bus med andra hundar, luktande på saker och ting, tuggande på saker, slickande, brottning, dragkamp osv ingen lek behöver förbjudas när den lätt kan avslutas.

 

[MAJSAN55]

Sv: Hjälp! hur sträng kan man vara med valpen?

kl

Hej, och tack alla som har svarat. Själva bitandet är egentligen inget problem. Vanligt valp- och busbit hanterar vi ganska bra. Utan det är mest skällandet... När hon vill ha uppmärksamhet, och särskillt om matte har gäster och dessa ägnar nån sekund åt att inte fokusera på valpis... Att ignorera är det som funkar bäst, efter en stund kommer hon oftast på att det inte blir roligare än såhär, ungefär. men ibland är hon trägen som synden. Jag kan bli riktigt sträng, och hon verkar förstå. PÅ rygg med svansen mellan benen och allmänt fjäskig. Dock har hon guldfiskminne och 3s senare så... Lever jag i förnekelse, om jag tänker att det växer bort och att i takt med att kommandona sitter bättre så löser det sig? Hon är ju så jäkla skärpt och följsam i övrigt...

Hur tänker ni annars kring skälliga hundar? Ni som har en "skällig" ras, hur har ni jobbat för att förebygga idiot-skällande i vuxen ålder? Fortsätt spåna, ni gör det så bra...

/Maria

 

[Boan]

Sv: Hjälp! hur sträng kan man vara med valpen?

De är klart du ska ta tag i hunden det gör inget om den skulle råka kissar på sig för det är fullt naturligt bara de att den måste förstå att det är allvar och inte lek. Titta på hur hårt tiken tar tag,där e det ingen lek.

 

[MrsScabtree]

Sv: Hjälp! hur sträng kan man vara med valpen?

jag lär in kommandot "tyst" eller "nu räcker det" som avbryter det mesta. Man får ta en dag eller fler när man VET att nu kommer skällandet sätta igång (eller så får man bygga upp det scenen själv med hjälp av någon). Ex om det ringer på dörren får hunden inte springa fram först o hälsa på gästen. I bakgrunden ska den vara och tyst. Kommendera skall när hunden skäller så att du sätter ett ord på det. När hunden kan kommandot har du skällandet under kontroll, lär då in "tyst". Kommendera skall och säg sedan "tyst" , är hunden inte tyst så korrigera-blir den tyst= beröm . Så får man fortsätta så tills den kan det kommandot också. Det räcker alltså inte oftast att "bara" kunna kontrollera "tyst".

 

[Halali]

Sv: Hjälp! hur sträng kan man vara med valpen?

Hanen som nu är 11 mån, han har fått bita lite i händer o ta lite initiativ till lek osv.

Det där undrar jag om det verkligen är helt ok ändå Jag har en stor hund, min mamma också (köpte samtidigt men uppfostrade på olika håll). Min fick inte bita i händerna, jag gav henne en leksak eller ett tuggben (när det var kli-i-tänderna period) eller sa bara nej.

Mammas fick bita, inte så det gjorde riktigt ont men ändå. Hon håller på likadant nu, 1,5 år gammal. Hon gillar att liksom ta nåns hand i munnen & smågnaga lite försiktigt, men såklart råkar hon ta i lite för mkt ibland så det gör ont. Inte HELT optimalt när det gäller en leonberger, hundvakten dog nog av skräck när hon hunden knatade fram & bara tog tag i hennes hand första gången >> Hon har ju fått göra så innan, så då är det klart hon tror det är ok nu. På ALLA människor, det är ju svårt att lära in att man bara får gnaga på familjen

Ta initiativ till lek går ju faktiskt att göra utan att hunden får använda en som tuggben? Jag har aldrig sett något problem med det iaf!

 

[Blandrastik]

Sv: Hjälp! hur sträng kan man vara med valpen?

Guldfiskminnet känner jag igen. Ibland känns det som om man bara fostrar och fostrar dagar i ända. Vad jag tror är viktigt är att tillsägelsen har en "lagom-nivå". Så man inte eskalerar tillsägelsen, utan att man snabbt säger till på en nivå som biter direkt, men som inte plattar till.

Då handlar det om individ, en bekant till mig hade samtidigt en Rottis och en Golden, Goldenhunden kunde korrigeras med en harkling, medans Rottisen krävde ett mera handfast tilltag.

Så hitta lagomnivå till din valp, för gnaga på sladdar kan ju få ödestriga konsekvenser.

 

[Basilika]

Sv: Hjälp! hur sträng kan man vara med valpen?

Betrakta hur tiken hanterar sina små telningar. Visst är de ofta toleranta men när de tröttnar ryter de ifrån rejält!