Hjälp angående kastrering

[Johdan96]

Hej! Då ni varit så hjälpsamma tidigare så provar jag att göra ett till inlägg.

Min hund är nu 1 år och 1 månad gammal. Han är en kul liten hund men försiktig. Blir stressad i nya situationer men lugnar ner sig fort (t.ex har vi precis flyttat till en ny lägenhet och han sov hela först natten utan problem) Han har inte problem med andra hanhundar och funkar med alla på sitt dagis. Han är något låg i rang bland andra hundar och är inte den som skulle starta ett bråk utan snarare går direkt till mig. Vi är ute och går minst 2 timmar varje dag och lägger mycket spår i skogen och även hemma. Gillar att använda nosen då det lugnar honom. Han äter vom.

Till min fråga: Igår när jag hämtade honom från dagis så berättade personalen att han varit på tikarna mycket. Inte så att det är ett problem men dom var lite oroliga i och med att han nu är över året. Jag har själv märkt att han är på mina vänners tikar men då har jag snabbt separerat dom. Personalen rekommenderade kemisk kastrering och jag sa att jag ska göra research och ringa veterinär om min uppfödare.

Men om jag ska vara ärlig så tror jag att stressen att flytta kan vara den underliggande orsaken till att han är på tikarna. Dock har han ju lite stress runt tikar, han är på tikar i rumpan, slickar på tikkiss ute och blir lite okontaktbar om man möter tikar ute. Så är väldigt kluven.

Vill absolut inte kastrerad bara för sakens skull, eller bara för hans dagis säger att ”det kan vara en bra idé”. Är också orolig att hans ganska låga rang och ängslighet ska bli värre efter en kastrering. Eller så blir det bättre? Jag vet inte. Har även många vänner som kemiskt kastrerat sina hundar och det har inte alls blivit bra. Vill bara det bästa för min hund. Märker ibland hur stressad han är runt tikar och luktar frenetiskt. Vill bara att han ska må bra.

Vad har ni för erfarenheter här? Hur kan jag tänka? Hör gärna era historier kring kastrering och hur era hundar blivit efter det?

 

[NotlikeI]

Hej! Då ni varit så hjälpsamma tidigare så provar jag att göra ett till inlägg.

Min hund är nu 1 år och 1 månad gammal. Han är en kul liten hund men försiktig. Blir stressad i nya situationer men lugnar ner sig fort (t.ex har vi precis flyttat till en ny lägenhet och han sov hela först natten utan problem) Han har inte problem med andra hanhundar och funkar med alla på sitt dagis. Han är något låg i rang bland andra hundar och är inte den som skulle starta ett bråk utan snarare går direkt till mig. Vi är ute och går minst 2 timmar varje dag och lägger mycket spår i skogen och även hemma. Gillar att använda nosen då det lugnar honom. Han äter vom.

Till min fråga: Igår när jag hämtade honom från dagis så berättade personalen att han varit på tikarna mycket. Inte så att det är ett problem men dom var lite oroliga i och med att han nu är över året. Jag har själv märkt att han är på mina vänners tikar men då har jag snabbt separerat dom. Personalen rekommenderade kemisk kastrering och jag sa att jag ska göra research och ringa veterinär om min uppfödare.

Men om jag ska vara ärlig så tror jag att stressen att flytta kan vara den underliggande orsaken till att han är på tikarna. Dock har han ju lite stress runt tikar, han är på tikar i rumpan, slickar på tikkiss ute och blir lite okontaktbar om man möter tikar ute. Så är väldigt kluven.

Vill absolut inte kastrerad bara för sakens skull, eller bara för hans dagis säger att ”det kan vara en bra idé”. Är också orolig att hans ganska låga rang och ängslighet ska bli värre efter en kastrering. Eller så blir det bättre? Jag vet inte. Har även många vänner som kemiskt kastrerat sina hundar och det har inte alls blivit bra. Vill bara det bästa för min hund. Märker ibland hur stressad han är runt tikar och luktar frenetiskt. Vill bara att han ska må bra.

Vad har ni för erfarenheter här? Hur kan jag tänka? Hör gärna era historier kring kastrering och hur era hundar blivit efter det?

Min systers två hanhundar har blivit betydligt mindre ängsliga EFTER kastrering. Den ena var extremt ängslig runt vissa människor och i nya situationer. Att kastrera honom gav honom ett helt nytt liv (sen spelar det såklart in att han trivs och blivit trygg i sitt nya hem, han är en omplacering) men han är numera den coolaste lilla hunden. Fungerar med alla, älskar alla, trivs överallt. Verkligen den lättaste och mest välsocialiserade hund man kan tänka sig.

Hennes andra har inte ändrats särskilt mycket, bättre runt andra hundar. Annars samma vanliga glada galning

Inga biverkningar eller komplikationer som tur är

 

[Wingates]

Hej! Då ni varit så hjälpsamma tidigare så provar jag att göra ett till inlägg.

Min hund är nu 1 år och 1 månad gammal. Han är en kul liten hund men försiktig. Blir stressad i nya situationer men lugnar ner sig fort (t.ex har vi precis flyttat till en ny lägenhet och han sov hela först natten utan problem) Han har inte problem med andra hanhundar och funkar med alla på sitt dagis. Han är något låg i rang bland andra hundar och är inte den som skulle starta ett bråk utan snarare går direkt till mig. Vi är ute och går minst 2 timmar varje dag och lägger mycket spår i skogen och även hemma. Gillar att använda nosen då det lugnar honom. Han äter vom.

Till min fråga: Igår när jag hämtade honom från dagis så berättade personalen att han varit på tikarna mycket. Inte så att det är ett problem men dom var lite oroliga i och med att han nu är över året. Jag har själv märkt att han är på mina vänners tikar men då har jag snabbt separerat dom. Personalen rekommenderade kemisk kastrering och jag sa att jag ska göra research och ringa veterinär om min uppfödare.

Men om jag ska vara ärlig så tror jag att stressen att flytta kan vara den underliggande orsaken till att han är på tikarna. Dock har han ju lite stress runt tikar, han är på tikar i rumpan, slickar på tikkiss ute och blir lite okontaktbar om man möter tikar ute. Så är väldigt kluven.

Vill absolut inte kastrerad bara för sakens skull, eller bara för hans dagis säger att ”det kan vara en bra idé”. Är också orolig att hans ganska låga rang och ängslighet ska bli värre efter en kastrering. Eller så blir det bättre? Jag vet inte. Har även många vänner som kemiskt kastrerat sina hundar och det har inte alls blivit bra. Vill bara det bästa för min hund. Märker ibland hur stressad han är runt tikar och luktar frenetiskt. Vill bara att han ska må bra.

Vad har ni för erfarenheter här? Hur kan jag tänka? Hör gärna era historier kring kastrering och hur era hundar blivit efter det?

Han är ju tonåring, så det kan ju vara för att det snurrar mycket hormoner i kroppen.
Jag hade inte kastrerat en så ung hund utan väntat och sett hur det utvecklar sig. De behöver sina hormoner för att utveckla med.

 

[SiZo]

Överhuvudtaget att göra ett operativt ingrepp på en hund där det inte är medicinskt motiverat när sagda ingrepp kan göra rädslor, ängslighet och aggressivitet värre är nog inget som jag skulle rekommendera. Framförallt inte bara för att dagis rekommenderar det.

Framförallt på en hund som inte är vuxen än. Tänk själv hur man var i tonåren - man är ju som värst i den åldern tänker jag.

 

[Malibu_Stacy]

Hej! Då ni varit så hjälpsamma tidigare så provar jag att göra ett till inlägg.

Min hund är nu 1 år och 1 månad gammal. Han är en kul liten hund men försiktig. Blir stressad i nya situationer men lugnar ner sig fort (t.ex har vi precis flyttat till en ny lägenhet och han sov hela först natten utan problem) Han har inte problem med andra hanhundar och funkar med alla på sitt dagis. Han är något låg i rang bland andra hundar och är inte den som skulle starta ett bråk utan snarare går direkt till mig. Vi är ute och går minst 2 timmar varje dag och lägger mycket spår i skogen och även hemma. Gillar att använda nosen då det lugnar honom. Han äter vom.

Till min fråga: Igår när jag hämtade honom från dagis så berättade personalen att han varit på tikarna mycket. Inte så att det är ett problem men dom var lite oroliga i och med att han nu är över året. Jag har själv märkt att han är på mina vänners tikar men då har jag snabbt separerat dom. Personalen rekommenderade kemisk kastrering och jag sa att jag ska göra research och ringa veterinär om min uppfödare.

Men om jag ska vara ärlig så tror jag att stressen att flytta kan vara den underliggande orsaken till att han är på tikarna. Dock har han ju lite stress runt tikar, han är på tikar i rumpan, slickar på tikkiss ute och blir lite okontaktbar om man möter tikar ute. Så är väldigt kluven.

Vill absolut inte kastrerad bara för sakens skull, eller bara för hans dagis säger att ”det kan vara en bra idé”. Är också orolig att hans ganska låga rang och ängslighet ska bli värre efter en kastrering. Eller så blir det bättre? Jag vet inte. Har även många vänner som kemiskt kastrerat sina hundar och det har inte alls blivit bra. Vill bara det bästa för min hund. Märker ibland hur stressad han är runt tikar och luktar frenetiskt. Vill bara att han ska må bra.

Vad har ni för erfarenheter här? Hur kan jag tänka? Hör gärna era historier kring kastrering och hur era hundar blivit efter det?

Min första fråga blir, varför har hunddagiset en okastrerad hane och tik ihop? Eller är alla tikar kastrerade?

Jag skulle avvaktat med kastrering, det finns risk att avsaknaden av testosteron gör din hund mer ängslig. Om du ändå vill testa så är kemisk kastrering av föredra för att se hur hunden blir, men då får du inte tävla pga karens om det är något du är intresserad av.

 

[Lingon]

Hej! Då ni varit så hjälpsamma tidigare så provar jag att göra ett till inlägg.

Min hund är nu 1 år och 1 månad gammal. Han är en kul liten hund men försiktig. Blir stressad i nya situationer men lugnar ner sig fort (t.ex har vi precis flyttat till en ny lägenhet och han sov hela först natten utan problem) Han har inte problem med andra hanhundar och funkar med alla på sitt dagis. Han är något låg i rang bland andra hundar och är inte den som skulle starta ett bråk utan snarare går direkt till mig. Vi är ute och går minst 2 timmar varje dag och lägger mycket spår i skogen och även hemma. Gillar att använda nosen då det lugnar honom. Han äter vom.

Till min fråga: Igår när jag hämtade honom från dagis så berättade personalen att han varit på tikarna mycket. Inte så att det är ett problem men dom var lite oroliga i och med att han nu är över året. Jag har själv märkt att han är på mina vänners tikar men då har jag snabbt separerat dom. Personalen rekommenderade kemisk kastrering och jag sa att jag ska göra research och ringa veterinär om min uppfödare.

Men om jag ska vara ärlig så tror jag att stressen att flytta kan vara den underliggande orsaken till att han är på tikarna. Dock har han ju lite stress runt tikar, han är på tikar i rumpan, slickar på tikkiss ute och blir lite okontaktbar om man möter tikar ute. Så är väldigt kluven.

Vill absolut inte kastrerad bara för sakens skull, eller bara för hans dagis säger att ”det kan vara en bra idé”. Är också orolig att hans ganska låga rang och ängslighet ska bli värre efter en kastrering. Eller så blir det bättre? Jag vet inte. Har även många vänner som kemiskt kastrerat sina hundar och det har inte alls blivit bra. Vill bara det bästa för min hund. Märker ibland hur stressad han är runt tikar och luktar frenetiskt. Vill bara att han ska må bra.

Vad har ni för erfarenheter här? Hur kan jag tänka? Hör gärna era historier kring kastrering och hur era hundar blivit efter det?

Det är väl helt naturligt för en hane att vara intresserad av tikar tycker jag. Jag är uppvuxen med hanhundar som inte kastrerats annat än p.g.a. medicinska orsaker. De har tränats, tävlats, gått lösa och träffat tikar (ej under löp) och det har gått bra. De har stannat vid kissefläckar som luktat gott och det har de fått göra. De har inte varit mer olydiga kring tikar än annars. Jag tror att det delvis är en träningsfråga.

 

[Raderad medlem 120709]

Jag hade alla gånger väntat och sett hur han utvecklas först. Kastrering riskerar att bara göra osäkerhet mycket värre, och eftersom han inte är färdigvuxen så har han inte heller formats färdigt mentalt. Det är en hormonell tonåring och det är en jobbig period, man minns ju själv hur det var som människa, tänk då hur stökigt det måste kännas för en hund som inte har samma förmåga att resonera. Om han lätt går upp i stress så är hunddagis nog inte den bästa platsen för honom. Kan du kanske ha honom hos hundvakt istället, där han inte behöver hantera lika mycket intryck och sociala kontakter?

Att han tycker tikar är spännande är förmodligen delvis nyhetens behag, och inget jag hade gjort något särskilt med annat än att fortsätta med att markera när det räcker. Att få träffa tikar som säger ifrån på ett sunt sätt när han blir för närgången kan också vara positivt. Jag är sträng med att hanar (oavsett art ) ska kunna vara bland snygga brudar utan att bli helt dumma i huvudet, men det kräver att man tränar dem med den typen av störning.

Jag tycker att det är en oroande utveckling att kastrering görs mer och mer slentrianmässigt, och det är väldigt bra att du inte bara accepterar det. Hormonerna fyller en funktion både fysiskt och mentalt, och det är inget man bör ta bort i första taget.

 

[Lingon]

Min första fråga blir, varför har hunddagiset en okastrerad hane och tik ihop? Eller är alla tikar kastrerade?

Jag skulle avvaktat med kastrering, det finns risk att avsaknaden av testosteron gör din hund mer ängslig. Om du ändå vill testa så är kemisk kastrering av föredra för att se hur hunden blir, men då får du inte tävla pga karens om det är något du är intresserad av.

För att om tiken inte löper så är det inga problem. Det hunddagis jag känner till har okastrerade hanar och tikar tillsammans i rastgården. Förutom under löpet. Då får tiken vara i en egen liten rastgård. Det funkade väldigt bra där. Men det hunddagiset drivs av bruksfolk som kan hund.

 

[Malibu_Stacy]

För att om tiken inte löper så är det inga problem. Det hunddagis jag känner till har okastrerade hanar och tikar tillsammans i rastgården. Förutom under löpet. Då får tiken vara i en egen liten rastgård. Det funkade väldigt bra där. Men det hunddagiset drivs av bruksfolk som kan hund.

Nej såklart det inte är problem då, men jag vet många hunddagis som inte har okastrerade av båda kön ihop just för att alla (ägare, viss dagispersonal) inte alltid har bra koll på när tiken löper. Men många tillåter inte heller löptikar eller okastrerade hanar.
Förhoppningvis har väl personalen bra koll

 

[Dopy]

Jag har bara positiv erfarenhet av kastrering, mentalt vart det ingen skillnad eller bättre, och hunden som hade svårt att hålla hullet håller nu hullet utan problem.

Däremot ser jag ingen anledning att kastrerar enbart pga att hunden är intresserad av att lukta på tikar.
Han är en ung hane, tonåring, hormonerna rusar i kroppen, sånt påverkar både beteende och socialt emot tikar, jag skulle ha lite is i magen, låta hunden mogna, och se hur den blir innan man tar beslut om kastrering eller ej.
Men är det så att DU vill kastrera så är det inge fel att kastrera

 

[Migo]

Jag skulle absolut inte kastrera en hane för än han är gott och väl förbi sin könsmognad. Testosteron gör många saker i en kropp, dumt att ta bort det i onödan. Att en ung hane är intresserad av tikar är ju fullt naturligt. Träna som med andra störningar så han förstår att det är nått han får lära sig behärska.

 

[Johdan96]

Jag hade alla gånger väntat och sett hur han utvecklas först. Kastrering riskerar att bara göra osäkerhet mycket värre, och eftersom han inte är färdigvuxen så har han inte heller formats färdigt mentalt. Det är en hormonell tonåring och det är en jobbig period, man minns ju själv hur det var som människa, tänk då hur stökigt det måste kännas för en hund som inte har samma förmåga att resonera. Om han lätt går upp i stress så är hunddagis nog inte den bästa platsen för honom. Kan du kanske ha honom hos hundvakt istället, där han inte behöver hantera lika mycket intryck och sociala kontakter?

Att han tycker tikar är spännande är förmodligen delvis nyhetens behag, och inget jag hade gjort något särskilt med annat än att fortsätta med att markera när det räcker. Att få träffa tikar som säger ifrån på ett sunt sätt när han blir för närgången kan också vara positivt. Jag är sträng med att hanar (oavsett art ) ska kunna vara bland snygga brudar utan att bli helt dumma i huvudet, men det kräver att man tränar dem med den typen av störning.

Jag tycker att det är en oroande utveckling att kastrering görs mer och mer slentrianmässigt, och det är väldigt bra att du inte bara accepterar det. Hormonerna fyller en funktion både fysiskt och mentalt, och det är inget man bör ta bort i första taget.

Tack för ditt svar! Dagis går jättebra och stressen kommer nog mer från när det händer något här hemma. Precis så som du skriver tänker jag med. Vill ju inte att han ska bli mer stressad överlag pga kastrering. Så ska kanske avvakta och se då. Dom märkte ju detta som sagt igår så kanske går över? Han är inte en typisk hanhund annars. Haha alla hans bästavänner är tikar och dom kan ju trycka till han ibland men brukar gå jättebra annars. Ska tänka igenom detta och se hur han reagerar. Vem vet det kanske blir bättre. Tack

 

[Johdan96]

Jag skulle absolut inte kastrera en hane för än han är gott och väl förbi sin könsmognad. Testosteron gör många saker i en kropp, dumt att ta bort det i onödan. Att en ung hane är intresserad av tikar är ju fullt naturligt. Träna som med andra störningar så han förstår att det är nått han får lära sig behärska.

Nej jag håller med dig. Överallt jag läst så ska man försöka att inte kastrera men det verkar som att det är två läger. Då många i min närhet har sagt att jag borde kastrera. Känns som att veterinären kommer säga samma. Vill ju bara det bästa för min hund. Är så rädd att välja fel. Han är ju en väldigt trevlig hund överlag. Aldrig haft problem med tikar innan. Har du tips på träning? Tack för du tog dig tid att svara

 

[Johdan96]

Han är ju tonåring, så det kan ju vara för att det snurrar mycket hormoner i kroppen.
Jag hade inte kastrerat en så ung hund utan väntat och sett hur det utvecklar sig. De behöver sina hormoner för att utveckla med.

Hej håller med. Det har alltid varit min uppfattning att kastrering endast bör göras om väldigt nödvändigt. Men vill helst inte göra det. Kommer vänta för att se hur han utvecklas. Tack för ditt svar

 

[Johdan96]

Min systers två hanhundar har blivit betydligt mindre ängsliga EFTER kastrering. Den ena var extremt ängslig runt vissa människor och i nya situationer. Att kastrera honom gav honom ett helt nytt liv (sen spelar det såklart in att han trivs och blivit trygg i sitt nya hem, han är en omplacering) men han är numera den coolaste lilla hunden. Fungerar med alla, älskar alla, trivs överallt. Verkligen den lättaste och mest välsocialiserade hund man kan tänka sig.

Hennes andra har inte ändrats särskilt mycket, bättre runt andra hundar. Annars samma vanliga glada galning

Inga biverkningar eller komplikationer som tur är

Hej! Intressant! Detta är det svåra med kastrering. Alla har olika uppfattningar och man kan inte veta innan. Men intressant att läsa om din upplevelse. Tack

 

[Johdan96]

Jag har bara positiv erfarenhet av kastrering, mentalt vart det ingen skillnad eller bättre, och hunden som hade svårt att hålla hullet håller nu hullet utan problem.

Däremot ser jag ingen anledning att kastrerar enbart pga att hunden är intresserad av att lukta på tikar.
Han är en ung hane, tonåring, hormonerna rusar i kroppen, sånt påverkar både beteende och socialt emot tikar, jag skulle ha lite is i magen, låta hunden mogna, och se hur den blir innan man tar beslut om kastrering eller ej.
Men är det så att DU vill kastrera så är det inge fel att kastrera

Tack för ditt svar! Ja jag tror jag kommer vänta och se hur han blir och fortsätta ge honom lugnt ledarskap. Vill ju helst inte göra det nu när han är så ung då han funkat så bra. Ville mest se mig för vad ni alla hör hade att säga då dagis påpekade att han varit på tikarna. Vad skönt att höra att du haft en bra upplevelse efter kastrering. Åter igen så jobbigt att inte veta hur resultatet kommer bli. Tänk om min hund skulle må mycket bättre av kastrering så bara gör jag det värre genom att inte ta beslut. Haha gud känner mig som en vilsen mamma. Tack för ditt svar

 

[Dopy]

Nej jag håller med dig. Överallt jag läst så ska man försöka att inte kastrera men det verkar som att det är två läger. Då många i min närhet har sagt att jag borde kastrera. Känns som att veterinären kommer säga samma. Vill ju bara det bästa för min hund. Är så rädd att välja fel. Han är ju en väldigt trevlig hund överlag. Aldrig haft problem med tikar innan. Har du tips på träning? Tack för du tog dig tid att svara

Ja kastrering eller inte är verkligen två läger, det finns fördelar och nackdelar med båda alternativen.
Men har man inga problem och man själv inte vill kastrera så finns det ju ingen anledning att kastrera "bara för att andra säger det", om man däremot själv känner att man vill kastrera så finns det ju ingen anledning att behålla hunden okastrerad "bara för att andra säger det".

Så allt handlar ju om vad du vill, eftersom din hund inte verkar må dåligt eller ha problem av att vara okastrerad

 

[Johdan96]

För att om tiken inte löper så är det inga problem. Det hunddagis jag känner till har okastrerade hanar och tikar tillsammans i rastgården. Förutom under löpet. Då får tiken vara i en egen liten rastgård. Det funkade väldigt bra där. Men det hunddagiset drivs av bruksfolk som kan hund.

Vanligtvis brukar dom på mitt dagis ha alla ihop förutom om tikar löper. Då är dom isär. Detta tycker jag är bra då min hund vant sig att vara med tikar, hanar och kastrater. Han har aldrig visat något problem innan. Tvärtom så har han blir mer modig och bekväm med hundar sen han började där. Därför kändes det så tråkigt om det inte ska funka nu. Kändes inte helt bra heller att dagiset, efter en dag han varit lite på, typ rekommenderar kastrering. Efter en enda gång?? Fine om det varit ett beteende han haft hela tiden. Åhh så svårt detta.

 

[Dopy]

Vanligtvis brukar dom på mitt dagis ha alla ihop förutom om tikar löper. Då är dom isär. Detta tycker jag är bra då min hund vant sig att vara med tikar, hanar och kastrater. Han har aldrig visat något problem innan. Tvärtom så har han blir mer modig och bekväm med hundar sen han började där. Därför kändes det så tråkigt om det inte ska funka nu. Kändes inte helt bra heller att dagiset, efter en dag han varit lite på, typ rekommenderar kastrering. Efter en enda gång?? Fine om det varit ett beteende han haft hela tiden. Åhh så svårt detta.

Känns som kunskapen på hunddagis oftast är ganska låg, och att de tror att alla problem löses med kastrering...

 

[Johdan96]

Känns som kunskapen på hunddagis oftast är ganska låg, och att de tror att alla problem löses med kastrering...

Ja lite så känns det som. Asså min hund bästavän är en tik och trots att hon löpte en dag när vi sprang på dom så var han lugn. Så känns jättekonstigt att hans dagis rekommenderar ett kirurgisk livsförändrande ingrepp. Blir lite sur på det.