Sv: Hemmagjort fotostudio
Hur gör man enklast en fotostudio hemma?
Det beror på vad du vill plåta!
Om du fokuserar på stilleben i litet format, där du klarar dig med ett köksbords yta, så är det en sak medan gruppfoton av personer i helfigur förstås kräver både mer utrymme och annan utrustning.
Vi kanske för enkelhets skull kan prata om ett mellanting, ett ateljeutrymme där du kan plåta ensamma personer i helfigur. Som fond finns olika alternativ; en målad vägg, olika typer av textilfonder, eller pappersfonder på rulle. En målad vägg är billigast, du kan få inspiration från kommersiella porträttfoton. Det är inte så lätt som det kan verka att göra en snygg målad fond, dessutom blir du förstås låst i mönster och färgton.
En textilfond är ofta det bästa valet för en hemmastudio; du kan välja brett mellan olika mönster och nyanser, och har möjligheten att lätt byta. Dessutom kan du lätt göra en "horisontlös" övergång mellan vägg och golv för helfigurs- eller barnfoton, vilket förstås är betydligt bökigare med en fast målad fond. Gamla lagom slitna textilpresenningar brukar vara populära som fotofonder, men färdiga tryckta tvättbara tygfonder finns också hos yrkesfotobutiker eller de stora fotubutikerna på nätet. Ofta behövs större fondyta än man först tror för att inte bli alldeles för låst i bildvinklar, perspektiv och avstånd.
Det lyxigaste alternativet är färdiga pappersfonder på rulle. Urvalet av mönster och nyanser är mycket stort, och om man är rädd om pappret så kan du återanvända det många gånger och en rulle räcker länge. Rullarna hänger du i hållare som antingen skruvas i bakväggen, i taket, eller monteras i vertikala tillfälliga spännrör mellan golv och tak, s.k. Autopoles.
Jag funderade på typ vit kartong med slät yta. Men hur hittar man så pass stor kartong? Finns det?
Möjligtvis att köpa ett vitt tyg, rätt kraftigt. Det lär ju vara tungt också så att det hänger ner lite.
Helvit bakgrund blir lätt litet begränsande för traditionellt porträttfoto, av två orsaker. Dels kommer du inte att få någon som helst yta eller struktur på bakgrunden i resultatet, motivet kommer att upplevas som frilagt flytande mot en obefintlig bakgrund. Dels kommer den vita bakgrunden att reflektera en hel del ljus bakifrån - vilket du ibland kan vilja, men oftast inte. Du vill i allmänhet hellre ha bättre kontroll över ljuset bakifrån, genom att ljussätta med separata ljuskällor.
Lampor och sånt då. Vad fungerar bäst?
Spotlight-strålkastare?
Du kan plåta med i princip vilka ljuskällor som helst. Faktiskt.
Allt från stearinljus och fotogenlampor till golvlampor och halogenspotar, plus förstås olika typer av speciella fotolampor och -blixtar. Däremot ger olika ljuskällor dig förstås olika grader av flexibilitet och handlingsfrihet, förutom att de har olika ljuskaraktär.
I allmänhet skiljer man först och främst mellan blixtljus och lampljus. Lampljus i sin tur kan delas in i flera olika typer och egenskaper, men den grundläggande skillnaden är att lampljus lyser kontinuerligt medan blixtljus... ja, du förstår.
Lampljus kan vara billigast att börja med, men det har några stora nackdelar i en liten studiomiljö. Dels blir det lätt jobbigt varmt i rummet, dels kan den kontinuerliga ljusmängden vara besvärande för modellen, som kan börja kisa. Dessutom behöver man ta hänsyn till värmen från lamporna när man väljer reflektorer och andra tillbehör i studion, plus att ljusstyrkan från varje enskild lampa inte är så lätt att reglera.
Blixtljus är vanligare och har uppenbara fördelar i att det inte blir lika varmt, inte lika påfrestande ljusmängd för modellen, och lättare att reglera ljusstyrkan. Blixtljusarmaturer för studiobruk har en separat glödlampa som inställningsljus, så att du hela tiden kan se ljusbilden från armaturen även utan att ta en provbild varje gång du flyttar något. Både lampor och studioblixtar köps med fördel begagnat, av något hyfsat känt märke. De senaste åren har det dykt upp en del riktigt billiga blixt-kit med litet varierande kvalitet. Det kan vara frestande att satsa på en sådan grungutrustning, men det blir på bekostnad av ett mindre (eller obefintligt) reservdels- och tillbehörsutbud.
Sikta på att skaffa åtminstone två, gärna tre, likadana eller likvärdiga ljuskällor.
För att utlösa blixtar finns (minst) tre olika möjligheter. En är att ansluta en blixt med kabel från kameran, och låta övriga blixtar slav-utlösa med den inbygda fotocell som oftast finns i aggregatet. Ett annat sätt är att koppla ihop alla blixtar med kabel, ett tredje att använda radioutlösning. Med kameran på stativ är kabeln sällan någon begränsning, men plåtar du på fri hand kan det vara smidigt med radio från kamera till blixt.
Utöver bakgrund och ljuskällor kommer du att ha stor nytta av några olika reflektorer och skärmar för att sprida, rikta och skärma av ljuset. Du behöver inte nödvändigtvis köpa färdiga grejor - allt som fungerar, det fungerar - men sådana saker är sällan särskilt dyrt och det är ofta lättare att jobba med grejor som är avsedda för ändamålet.
Ett stativ är till stor hjälp, eller till och med nödvändigt. Det är värt mycket att slippa lägga ifrån sig kameran varje gång du vill regissera modellen eller flytta på någon ljuskälla eller något annat, med stativ har du kvar precis samma bildutsnitt. Ibland kan stativ förstås vara begränsande också, du kanske vill vara friare, men att ha tillgång till det tycker jag är värdefullt. Skaffa - gärna begagnat - ett så stadigt stativ som möjligt, och en bra kulled. Inte panoreringshuvud. Tänk på att stativet gärna skall vara så högt att kameran kan komma upp i ansiktshöjd utan att du behöver veva upp en ranglig mittstolpe en halvmeter.
Du kommer att ha stor nytta av en bok om studioljussättning, och det finns förstås hundratals böcker på temat. En bok som jag tycker är rätt bra för allmänt porträttfoto är Lennart Nilsson / Ulf Sjöstedt "Porträttfotografering", ISBN 91-27-35203-X men de stora nätbutikerna är fyllda med alternativ.
Det finns förstås hundratals fler saker att prata om, men jag tror vi har täckt det viktigaste hittills.
