Hemlösa hundar ökar

[Bulldoozer]

Det verkar enligt hundstallet som om antalet hemlösa hundar fortsätter att öka: Länk

Förra året hade hundstallet en ökning med 50% och i år har det ökat med ytterligare 30%. Det som bland annat tas upp som troliga orsaker är ekonomisk utsatthet, brist på kunskap och ökade kostnader.

Vad tror bukefolket?

Jag hade hoppats på att vi var förbi det värsta efter covid då många köpte hund utan kunskap eller plan för framtiden men det verkar som om det ett ökande problem.

Absolut så kan jag som har tre hundar hemma märka av att det ökat en del i kostnader. Tex HD/ED röntgen ökade från ena året från 1400 för att ett år senare kosta 1900 (på samma ställe). Hundmaten har definitivt ökat i pris, försäkring likaså, ja egentligen allt har ju ökat tyvärr inte ens egen lön i närheten av samma grad..

---

 

[Spelberoende]

Det verkar enligt hundstallet som om antalet hemlösa hundar fortsätter att öka: Länk

Förra året hade hundstallet en ökning med 50% och i år har det ökat med ytterligare 30%. Det som bland annat tas upp som troliga orsaker är ekonomisk utsatthet, brist på kunskap och ökade kostnader.

Vad tror bukefolket?

Jag hade hoppats på att vi var förbi det värsta efter covid då många köpte hund utan kunskap eller plan för framtiden men det verkar som om det ett ökande problem.

Absolut så kan jag som har tre hundar hemma märka av att det ökat en del i kostnader. Tex HD/ED röntgen ökade från ena året från 1400 för att ett år senare kosta 1900 (på samma ställe). Hundmaten har definitivt ökat i pris, försäkring likaså, ja egentligen allt har ju ökat tyvärr inte ens egen lön i närheten av samma grad..

---

Ekonomin är en stor del misstänker jag och kunskapsbrist en annan stor del, den lilla valpen växte upp och nu är det inte kul längre-tiden finns inte-måste dubbeljobba för att inte bli hemlös-skilsmässa, ja det finns mycket som kan få människor att omvärdera djurägande. Sällskapsdjur är ingen rättighet, inget basalt behov men så långt tänker tyvärr inte många utan kör "villhöver, går det så går det" tyvärr.

 

[Enya]

En del av Hundstallets hundar är ju bullysar av olika typer om jag minns rätt, samt korsningar med amstaff och bullysar. Det är raser som generellt ökat i Sverige och som jag tror folk inte är redo för ändå. Svåra hundar för en del personer. Det finns en del huskysar och huskyblandningar där också från och till och herregud, det är inte ekonomin där som spelar roll gissar jag. En gullig valp som sedan inte är särskilt gullig när den inte vill som ägaren vill.

 

[Enya]

Ekonomin är en stor del misstänker jag och kunskapsbrist en annan stor del, den lilla valpen växte upp och nu är det inte kul längre-tiden finns inte-måste dubbeljobba för att inte bli hemlös-skilsmässa, ja det finns mycket som kan få människor att omvärdera djurägande. Sällskapsdjur är ingen rättighet, inget basalt behov men så långt tänker tyvärr inte många utan kör "villhöver, går det så går det" tyvärr.

Jag är på riktigt deprimerad utan hund så jo, för en del människor är ett djur viktigt för att kunna vara vid liv. Nu finns det kanske människor som ser en fördel med att sådana människor löser sitt "problem" utan djur så att vi blir färre på planeten, men det är en annan sak, personligen föredrar jag att lösa det med att ha hund. Det är ett basalt behov för min överlevnad.

 

[Bulldoozer]

Jag är på riktigt deprimerad utan hund så jo, för en del människor är ett djur viktigt för att kunna vara vid liv. Nu finns det kanske människor som ser en fördel med att sådana människor löser sitt "problem" utan djur så att vi blir färre på planeten, men det är en annan sak, personligen föredrar jag att lösa det med att ha hund. Det är ett basalt behov för min överlevnad.

Sen är det ju en prioriteringar fråga också, även när jag haft som minst pengar har jag haft hund. Sen att man levde på nudlar och havregrynsgröt och hade ingen annan hobby öht.. Tack och lov att jag slapp dyra veterinär kostnader då, där har det ju skenat iväg idag känns det som.

 

[Enya]

Sen är det ju en prioriteringar fråga också, även när jag haft som minst pengar har jag haft hund. Sen att man levde på nudlar och havregrynsgröt och hade ingen annan hobby öht.. Tack och lov att jag slapp dyra veterinär kostnader då, där har det ju skenat iväg idag känns det som.

Jag har haft hund i 43 år av mina 44 år, det ena året jag inte haft hund var oerhört tufft och ledde till att jag skaffade en husky till slut, på blocket.... Jag behövde sällskap, jag höll på att gå under, på riktigt. Ville ha en frisk, hyfsat vuxen hund utan olater och det fick jag. Det skulle inte vara kamphund eller kamphundsraser. Svarade på många annonser och här fick jag svar tillbaka... Utan hund är en del av mig borta. Har aldrig haft särskilt dyra veterinärräkningar tack och lov och hoppas att det så förblir, speciellt med tanke på dagens priser. Å andra sidan är det väl ändå bra att Hundstallet finns tänker jag. Jag har inget emot omplaceringshundar, föredrar hellre det framför valpar.

Dock kanske vi skulle fundera på varför så många tar in gatuhundar från utlandet istället för ifrån Sverige?

 

[Red_Chili]

Jag har haft hund i 43 år av mina 44 år, det ena året jag inte haft hund var oerhört tufft och ledde till att jag skaffade en husky till slut, på blocket.... Jag behövde sällskap, jag höll på att gå under, på riktigt. Ville ha en frisk, hyfsat vuxen hund utan olater och det fick jag. Det skulle inte vara kamphund eller kamphundsraser. Svarade på många annonser och här fick jag svar tillbaka... Utan hund är en del av mig borta. Har aldrig haft särskilt dyra veterinärräkningar tack och lov och hoppas att det så förblir, speciellt med tanke på dagens priser. Å andra sidan är det väl ändå bra att Hundstallet finns tänker jag. Jag har inget emot omplaceringshundar, föredrar hellre det framför valpar.

Dock kanske vi skulle fundera på varför så många tar in gatuhundar från utlandet istället för ifrån Sverige?

Samma här.
Jag har inte vågat vara utan hund sen jag skaffade min första. Hon räddade mig. Nu har jag alltid minst två för att inte behöva stå utan hund igen. Dels för hundarnas skull, mina mår som bäst med hundsällskap, men lika mycket för min skull. Jag klarar inte av att vara hundlös och skulle hellre bo ensam i tält med en hund än att ha en ordentlig bostad utan hund om det var de två alternativ som fanns.

Att många sedan tar in gatuhundar istället för svenska hundar tror jag delvis har att göra med en kombination av bristande kunskap och bristen på "rätt hund" här i Sverige. Samt en felaktig uppfattning om vad som finns tillgängligt här i Sverige.

Många som vill ha hund vill ha en enkel, "lagom stor" hund och tänker att det är lättare med en vuxen hund än en valp. De "lagom stora" hundarna på omplaceringssidor i Sverige är inte sällan bullys, amstaffs och liknande, ofta med problem fysiskt och/eller mentalt. De andra hundarna som omplaceras går ofta via uppfödare och annat, men få vänder sig till uppfödare när de är på jakt efter omplacering. Sedan är det många som fått för sig att uppfödare är pengakåta och/eller att uppfödare bara säljer till hundnördar, inte till "en vanlig familj som bara vill ha sällskap", så även valp blir lockande att köpa från oseriösa uppfödare eller gatuhundsorganisationer som inte ställer så mycket frågor.

Det i kombination med att gatuhundsorganisationerna ofta förskönar bilden av hunden, spelar på folks känslor osv gör det nog väldigt lätt att som blivande hundägare fastna för just de hundarna. Att rädda en stackars snäll, kärlekstörstande frisk och okomplicerad söt hund kan såklart kännas som en fin grej att göra. Att den stackars snälla, kärlekstörstande hunden kanske blir stressad av miljöombyte och aldrig gjort basic-saker som att gå i koppel, befinna sig i en bostad, träna rumsrenhet osv skrivs det inte lika mycket om.

 

[Lingon]

En del av Hundstallets hundar är ju bullysar av olika typer om jag minns rätt, samt korsningar med amstaff och bullysar. Det är raser som generellt ökat i Sverige och som jag tror folk inte är redo för ändå. Svåra hundar för en del personer. Det finns en del huskysar och huskyblandningar där också från och till och herregud, det är inte ekonomin där som spelar roll gissar jag. En gullig valp som sedan inte är särskilt gullig när den inte vill som ägaren vill.

Senast jag kollade var det en majoritet bullys/pitbull liknande hundar och korsningar plus som du skriver husky och korsningar med huskys. Folk verkar helt klart ha tagit sig vatten över huvudet! Gissningsvis är många av de hundarna svåra att omplacera pga att de passar en mindre andel av de som vill ha hund.

Det är nästan så jag tycker att hundstallet och liknande borde fokusera på de hundar som är lättast att omplacera då jag inte tycker att en hund ska behöva bo i ett hundstall en längre period. Då tycker jag att avlivning är ett bättre alternativ och att ge den platsen till en hund med bättre chans för en lyckad omplacering.

 

[Nota]

Bara titta på vad för hundar det handlar om så har man svaret.
Bullys och diverse blandraser med stora starka hundar vars gemensamma nämnare är att dom beter sig riktiga as i tonåren.
Hälften av deras köpare går dessutom på soc eller är kriminella. Inte alltid så lätt att ta hand om en stor hund som äter mycket och behöver dyra veterinärutredningar för sina allergier då

 

[Nota]

Senast jag kollade var det en majoritet bullys/pitbull liknande hundar och korsningar plus som du skriver husky och korsningar med huskys. Folk verkar helt klart ha tagit sig vatten över huvudet! Gissningsvis är många av de hundarna svåra att omplacera pga att de passar en mindre andel av de som vill ha hund.

Det är nästan så jag tycker att hundstallet och liknande borde fokusera på de hundar som är lättast att omplacera då jag inte tycker att en hund ska behöva bo i ett hundstall en längre period. Då tycker jag att avlivning är ett bättre alternativ och att ge den platsen till en hund med bättre chans för en lyckad omplacering.

Stor del av dessa bullys och huskys har inte en chans att få ett bra hem varken här eller i resten av världen så jag håller med dig avlivning och pengar och tid över för dom hundar som faktiskt har en chans.

 

[Myrten]

Senast jag kollade var det en majoritet bullys/pitbull liknande hundar och korsningar plus som du skriver husky och korsningar med huskys. Folk verkar helt klart ha tagit sig vatten över huvudet! Gissningsvis är många av de hundarna svåra att omplacera pga att de passar en mindre andel av de som vill ha hund.

Det är nästan så jag tycker att hundstallet och liknande borde fokusera på de hundar som är lättast att omplacera då jag inte tycker att en hund ska behöva bo i ett hundstall en längre period. Då tycker jag att avlivning är ett bättre alternativ och att ge den platsen till en hund med bättre chans för en lyckad omplacering.

Att en organisation som Hundstallet med så mycket kunskap ska fokusera på de lätt omplaceringsbara hundarna tror jag är en riktigt dålig idé. De ”lätta” hundarna behöver sällan en organisation för att hitta nya hem, de får dem via kontakter, uppfödare, rasköubbar osv. De som INTE är lätta, vad händer då med dem? Avlivning är lätt att säga, men om ekonomisk utsatthet är en anledning till omplacering är avlivning kanske inte ett alternativ och risken finns då att dumpning av hundar ökar.

Sen förstår jag inte vad problemet är för en hund att vistas på ett välskött hundstall en längre period. Vilken är skillnaden mot att vara kennelhund? Om man tittar på just Hundstallets hemsida framgår det att hundarna får promenader, tid i rastgård, närkontakt med människor och mental aktivering. De som har behov tränas. En del bor i jourhem under perioder. Som sagt, hur skiljer detta sig mot kennelhundens liv så pass att det är bättre att avliva? Sedan avlivas några hundar varje år då de inte bedöms kunna få ett lämpligt hem.

 

[Nota]

Jag har haft hund i 43 år av mina 44 år, det ena året jag inte haft hund var oerhört tufft och ledde till att jag skaffade en husky till slut, på blocket.... Jag behövde sällskap, jag höll på att gå under, på riktigt. Ville ha en frisk, hyfsat vuxen hund utan olater och det fick jag. Det skulle inte vara kamphund eller kamphundsraser. Svarade på många annonser och här fick jag svar tillbaka... Utan hund är en del av mig borta. Har aldrig haft särskilt dyra veterinärräkningar tack och lov och hoppas att det så förblir, speciellt med tanke på dagens priser. Å andra sidan är det väl ändå bra att Hundstallet finns tänker jag. Jag har inget emot omplaceringshundar, föredrar hellre det framför valpar.

Dock kanske vi skulle fundera på varför så många tar in gatuhundar från utlandet istället för ifrån Sverige?

Gatuhundar är en annan typ av hundar det finns diverse olika utseenden och storlekar att välja på.
I Sverige är det som nämnda hundar att välja på, rashundar som omplaceras hamnar sällan på blocket och når inte den typen av köpare ändå.

 

[Nota]

Att en organisation som Hundstallet med så mycket kunskap ska fokusera på de lätt omplaceringsbara hundarna tror jag är en riktigt dålig idé. De ”lätta” hundarna behöver sällan en organisation för att hitta nya hem, de får dem via kontakter, uppfödare, rasköubbar osv. De som INTE är lätta, vad händer då med dem? Avlivning är lätt att säga, men om ekonomisk utsatthet är en anledning till omplacering är avlivning kanske inte ett alternativ och risken finns då att dumpning av hundar ökar.

Sen förstår jag inte vad problemet är för en hund att vistas på ett välskött hundstall en längre period. Vilken är skillnaden mot att vara kennelhund? Om man tittar på just Hundstallets hemsida framgår det att hundarna får promenader, tid i rastgård, närkontakt med människor och mental aktivering. De som har behov tränas. En del bor i jourhem under perioder. Som sagt, hur skiljer detta sig mot kennelhundens liv så pass att det är bättre att avliva? Sedan avlivas några hundar varje år då de inte bedöms kunna få ett lämpligt hem.

Att bo i en kennel är inget liv för en svensk hund våra svenska hundar är inte uppväxta på så vis
Jag tycker det är ett trist sätt att hålla en hund på år efter år men håller med dig om att hundstallet faktiskt är bra för den här typen av hundar.

 

[Lingon]

Att en organisation som Hundstallet med så mycket kunskap ska fokusera på de lätt omplaceringsbara hundarna tror jag är en riktigt dålig idé. De ”lätta” hundarna behöver sällan en organisation för att hitta nya hem, de får dem via kontakter, uppfödare, rasköubbar osv. De som INTE är lätta, vad händer då med dem? Avlivning är lätt att säga, men om ekonomisk utsatthet är en anledning till omplacering är avlivning kanske inte ett alternativ och risken finns då att dumpning av hundar ökar.

Sen förstår jag inte vad problemet är för en hund att vistas på ett välskött hundstall en längre period. Vilken är skillnaden mot att vara kennelhund? Om man tittar på just Hundstallets hemsida framgår det att hundarna får promenader, tid i rastgård, närkontakt med människor och mental aktivering. De som har behov tränas. En del bor i jourhem under perioder. Som sagt, hur skiljer detta sig mot kennelhundens liv så pass att det är bättre att avliva? Sedan avlivas några hundar varje år då de inte bedöms kunna få ett lämpligt hem.

Hundar ska ha hem. Inte förvaras även om förvaringen är relativt bra.

Jag tycker inte att hundar ska hållas i kennel/hundgård på heltid heller. Med vissa få undantag. Hundar ska vara en del av familjen.

 

[Grazing]

Ekonomin är en stor del misstänker jag och kunskapsbrist en annan stor del, den lilla valpen växte upp och nu är det inte kul längre-tiden finns inte-måste dubbeljobba för att inte bli hemlös-skilsmässa, ja det finns mycket som kan få människor att omvärdera djurägande. Sällskapsdjur är ingen rättighet, inget basalt behov men så långt tänker tyvärr inte många utan kör "villhöver, går det så går det" tyvärr.

Hund kan definitivt vara ett basalt behov, jag kan inte leva utan djur, behöver det för min psykiska hälsa. Hund är definitivt inte ett "villhöver" för mig, långt långt ifrån.

 

[Spelberoende]

Att skaffa djur är ett stort ansvar, jag hade gärna skaffat hund men eftersom jag bor ensam, inte har ett stort kontaktnät som kan ta emot en hund den dag jag blir allvarligt sjuk vad händer då? Man kan inte enbart tänka på sitt eget bästa utan måste tänka lite sunt också och i den sunda prioriteringen ingår inte att skaffa djur som i värsta fall andra måste ställa upp och ta hand om som redan har mer än nog av sitt eget.

 

[Holdyourhorses]

Som andra påpekat, det är många hundar av bully/pitbulltyp, huskies och oreggade mallar. Hundar som kräver en hel av sina ägare, vilket blir tydligt när hunden når sin tonårsperiod. Jag brukar skoja om att alla är allergiska mot ettåriga hanhundar.

 

[Grazing]

Att skaffa djur är ett stort ansvar, jag hade gärna skaffat hund men eftersom jag bor ensam, inte har ett stort kontaktnät som kan ta emot en hund den dag jag blir allvarligt sjuk vad händer då? Man kan inte enbart tänka på sitt eget bästa utan måste tänka lite sunt också och i den sunda prioriteringen ingår inte att skaffa djur som i värsta fall andra måste ställa upp och ta hand om som redan har mer än nog av sitt eget.

Jag bor också ensam, inget stort kontaktnät och dessutom åt det fattigare hållet med psykisk ohälsa jag kämpar med. Varför skulle jag inte kunna ha hund pga det där? Ja, det är jobbigt ibland att vara ensam med hund men det är det för mig värt. Ska bara hund vara för dom med enorma kontaktnät och stor familj och med friskintyg med att det inte ligger sjukdomar i släkten osv?

Man kan inte leva med tanken att "tänk om jag blir allvarligt sjuk" osv för då kan man inte göra någonting övht i livet. Allting kan verkligen hända när man minst anar det. Huvudsaken är att man går in i ägandet av djur med tanken att dom ska ha ett för alltid hem och att man är beredd på att offra saker och ting för att det ska ske.

 

[Blyger]

Har inte Hundstallet i huvudsak hundar som omhändertagits av myndigheter?

 

[Nota]

Jag bor också ensam, inget stort kontaktnät och dessutom åt det fattigare hållet med psykisk ohälsa jag kämpar med. Varför skulle jag inte kunna ha hund pga det där? Ja, det är jobbigt ibland att vara ensam med hund men det är det för mig värt.

Man kan inte leva med tanken att "tänk om jag blir allvarligt sjuk" osv för då kan man inte göra någonting övht i livet. Allting kan verkligen hända när man minst anar det. Huvudsaken är att man går in i ägandet av djur med tanken att dom ska ha ett för alltid hem och att man är beredd på att offra saker och ting för att det ska ske.

Ja det handlar om inställning, sätter man djuret först är det sällan något problem även om man saknar resurser.