"Hemlös"katt, vad händer nu??

[moster]

Förstår att det är tråkigt att du inte fick behålla honom men polisen uttryckte sig väldigt fel om de sa att du klassas som ägaren nu. Enligt lag blir hittegods upphittarens egendom först tre månader efter polisanmälan om upphittandet är gjort.

Det jag tycker är tråkigast är den fruktansvärt dryga ägaren... Jag förstod ju att han inte var utslängd, misshandlad eller liknande eftersom han var så trevlig... Gick ju bara och väntade på att ägaren skulle ringa även om man hoppades mer och mer för varje dag.
Men ajg känner liksom om någon nu har tagit hand om din katt när den sprungit bort för att du har åkt bort och den inte gillar kattvakten, kan man inte vara lite trevlig då? "Hej vad snällt att du tagit hand om min katt" inte liksom "Mitt namn är ... Du har min katt. När kan jag hämta den?"
Hade det varit min katt hade jag erbjudit mig att betala mat och grejer... (inte för att jag förväntat mig att få tbx pengar eller nått sånt men jag personligen hade varit väldigt glad om någon tagit hand om min bortsprungna katt...)
Men ägarens kommentar var liksom "han tycker inte om kattvakter, han springer alltid bort när vi åker iväg, han brukar klara sig över sommaren".
Vet inte riktigt om jag kan hålla med om det. Här hos oss har han sträckt ut sig över soffan och varit väldigt chill med livet och inte varit alls missnöjd så jag undrar vad ägaren har för kattvakter...

Det som polisen sagt ville jag mest säga för att dryga tillbaka

 

[TinyWiny]

Det jag tycker är tråkigast är den fruktansvärt dryga ägaren... Jag förstod ju att han inte var utslängd, misshandlad eller liknande eftersom han var så trevlig... Gick ju bara och väntade på att ägaren skulle ringa även om man hoppades mer och mer för varje dag.
Men ajg känner liksom om någon nu har tagit hand om din katt när den sprungit bort för att du har åkt bort och den inte gillar kattvakten, kan man inte vara lite trevlig då? "Hej vad snällt att du tagit hand om min katt" inte liksom "Mitt namn är ... Du har min katt. När kan jag hämta den?"
Hade det varit min katt hade jag erbjudit mig att betala mat och grejer... (inte för att jag förväntat mig att få tbx pengar eller nått sånt men jag personligen hade varit väldigt glad om någon tagit hand om min bortsprungna katt...)
Men ägarens kommentar var liksom "han tycker inte om kattvakter, han springer alltid bort när vi åker iväg, han brukar klara sig över sommaren".
Vet inte riktigt om jag kan hålla med om det. Här hos oss har han sträckt ut sig över soffan och varit väldigt chill med livet och inte varit alls missnöjd så jag undrar vad ägaren har för kattvakter...

Det som polisen sagt ville jag mest säga för att dryga tillbaka

Jag förstår absolut! Jag har tagit hand om många katter och det är bara en enda vars ägare faktiskt på riktigt har varit tacksam för att jag hade tagit hand om katten och hon var också helt förtvivlad över att katten hade farit så illa. Det är väldigt märkligt att det är så. Jag vet ju själv hur jag grät av lycka när en av mina första hemlösingar kom hem igen efter att ha varit borta en vecka. Hade någon hittat honom, tagit hand om honom och kontaktat mig så hade jag varit den människan för evigt tacksam.

 

[athena_arabians]

@Michaelsdotter: Väldigt tråkig attityd hos ägaren (speciellt om den vet om att katten inte trivs med kattvakt och kan dra!). Personligen hade jag varit överlycklig om någon tagit hand om en av mina och försökt hitta mig om den dragit.

 

[ameo]

har du kvar numret till kattens ägare?
I så fall, svälj stoltheten och skicka ett sms där du bedyrar att det var trevligt att katten kom tillrätta. Och påminn dem om att registrera ID-märkningen i det register som finns (var hittar man det?) så att det går att spåra katten till rätt ägare nästa gång den är på sommarpromenad...

 

[Alexandra_W]

Jag var med om ungefär samma. En mager, utmärglad alltså, kattstackare dök hysterisk upp under en snöstorm på jobbet. Full i fästingar trots vinter. Ingen märkning. Vet plockade över 100 fästingar på den. Den vägde hälften möt vad den borde.

Kollade efter chip samma dag, och vaccinerade. Ringde polisen och katthem och fick samma resultat som TS. Vill du ha den, bra den är din.

Annonserade på nätet och med lappar i affärer samt via katthem. Inget. Fäste mig vid det lilla livet. Mina annars ganska sura katter accepterade den med öppna armar.

Två v (?) senare kom annons i lokaltidning in. En ägare ringer. Katten hade rymt ett halvår tidigare. I samma område den hittades. De hade inte anmält den saknad för "vi trodde den var överkörd". Hade smitit för den inte gillade nya lägenheten, hade ringt förr.

Ägaren kändes verkligen som hen inte brytt sig särskilt. Men ville nu ha sin katt. Vilket hen såklart fick - men motvilligt och det skar i hjärtat. Hen betalade dock de kostnader jag haft när jag krävde det. Vilket jag gjorde mest för det skulle "kännas" så de skulle bry sig mer om den rymde igen. Vilket äg lät säker på.

Jag sa att om den inte trivdes i lägenheten och de ville omplacera ut på landet skulle jag gärna ta emot den och de fick mitt nummer. Jag har aldrig hört något mer men tänker på den nu och då...

 

[vallhund]

har du kvar numret till kattens ägare?
I så fall, svälj stoltheten och skicka ett sms där du bedyrar att det var trevligt att katten kom tillrätta. Och påminn dem om att registrera ID-märkningen i det register som finns (var hittar man det?) så att det går att spåra katten till rätt ägare nästa gång den är på sommarpromenad...

SKK o SVERAK.