HD och välja kull

[Vipp]

Jag är fortfarande på jakt efter den rätta valpen/kullen. Rasen är Isländsk fårhund som är en väldigt frisk ras, men det förekommer höftledsdysplasi och hundarna ska röntgas för detta.

Berätta gärna hur jag ska tänka då jag är rätt så okunnig inom detta Några kullar har jag tackat nej till där ena föräldern har C höft och finns flera C och någon D höft hos syskon eller några generationer bak. Även en tik som jag sett har lämnat minst en valp med C höfter i varje kull. Men känner mig osäker på hur petig jag ska vara, mentalitet och inavelsgraden ska ju också vara bra så man kanske måste kompromissa.

Om båda föräldrarna till kommande kull har A eller B höft, är det ok då om det finns C och D höfter 1-2 generationer bak? Uppfödare har sagt till mig att C höfter spelar inte så stor roll, hundarna har oftast inga problem av en C höft men är som sagt väldigt okunnig inom detta. Vet att rasklubben rekommenderar att om man ska använda hund med C höft i avel bör den paras med hund som har A höft, men många har parat med B höfter istället.

 

[Fruentimber]

Jag är fortfarande på jakt efter den rätta valpen/kullen. Rasen är Isländsk fårhund som är en väldigt frisk ras, men det förekommer höftledsdysplasi och hundarna ska röntgas för detta.

Berätta gärna hur jag ska tänka då jag är rätt så okunnig inom detta Några kullar har jag tackat nej till där ena föräldern har C höft och finns flera C och någon D höft hos syskon eller några generationer bak. Även en tik som jag sett har lämnat minst en valp med C höfter i varje kull. Men känner mig osäker på hur petig jag ska vara, mentalitet och inavelsgraden ska ju också vara bra så man kanske måste kompromissa.

Om båda föräldrarna till kommande kull har A eller B höft, är det ok då om det finns C och D höfter 1-2 generationer bak? Uppfödare har sagt till mig att C höfter spelar inte så stor roll, hundarna har oftast inga problem av en C höft men är som sagt väldigt okunnig inom detta. Vet att rasklubben rekommenderar att om man ska använda hund med C höft i avel bör den paras med hund som har A höft, men många har parat med B höfter istället.

Jag hade inte valt bort en tik för att denne lämnat en valp med C-höft. Mig veterligen är inte D/E-höfter något gravt problem inom isländsk fårhund och man har rekommendationer som man jobbar efter. Ska du utesluta alla hundar för C-höfter får du nog ett rejält problem och nej, C-höft behöver inte betyda att det blir bekymmer. Kollar du något alls på mentala tester och arbetsegenskaper? Någonstans får man ju kompromissa och jag tar hellre en trevlig och stabil hund med C-höft än en nervös hund med A-höft.

Har för mig att @Roheryn har isländsk fårhund, men risk för att jag blandar ihop hen med någon annan.

 

[Vipp]

Jag hade inte valt bort en tik för att denne lämnat en valp med C-höft. Mig veterligen är inte D/E-höfter något gravt problem inom isländsk fårhund och man har rekommendationer som man jobbar efter. Ska du utesluta alla hundar för C-höfter får du nog ett rejält problem och nej, C-höft behöver inte betyda att det blir bekymmer. Kollar du något alls på mentala tester och arbetsegenskaper? Någonstans får man ju kompromissa och jag tar hellre en trevlig och stabil hund med C-höft än en nervös hund med A-höft.

Har för mig att @Roheryn har isländsk fårhund, men risk för att jag blandar ihop hen med någon annan.

Är ju inte emot C höften i sig men tiken som lämnat C höfter hade D höft hos sina syskon, därför blev jag osäker. Jag värdesätter bra mentalitet jättehögt och tyckte att bph som fanns på den tiken och hennes avkommor inte var så jätteimponerande, så valde väl bort dem pga både höfter och mentalitet.

Har sett en kull planerad där hanen har jättebra bph (precis som jag vill ha det) och tiken bra på allt förutom underlag. Hane och tik har bra höfter likaså deras föräldrar men något syskon eller förälders syskon tror jag hade D höft och någon C höft. Men med tanke på bra bph och bra höfter på föräldrardjuren kanske det är ett säkert kort trots allt? (Vet ju iofs heller inte hur mycket underlagsrädslan hos tiken kan påverka mentaliteten hos valparna)

 

[Fetaost]

Det jag hade tittat på hade varit hur många procent i släkten som har HD och hur allvarliga HD de har. Sen vet man att B och C nedärver sämre så har ena föräldern en C-höft så hade jag velat att den andra hade en A.

 

[Migo]

Är ju inte emot C höften i sig men tiken som lämnat C höfter hade D höft hos sina syskon, därför blev jag osäker. Jag värdesätter bra mentalitet jättehögt och tyckte att bph som fanns på den tiken och hennes avkommor inte var så jätteimponerande, så valde väl bort dem pga både höfter och mentalitet.

Har sett en kull planerad där hanen har jättebra bph (precis som jag vill ha det) och tiken bra på allt förutom underlag. Hane och tik har bra höfter likaså deras föräldrar men något syskon eller förälders syskon tror jag hade D höft och någon C höft. Men med tanke på bra bph och bra höfter på föräldrardjuren kanske det är ett säkert kort trots allt? (Vet ju iofs heller inte hur mycket underlagsrädslan hos tiken kan påverka mentaliteten hos valparna)

Om jag stod i det valet hade jag 100 gånger hellre haft en C-höft än underlagsrädsla!!

 

[Vipp]

Om jag stod i det valet hade jag 100 gånger hellre haft en C-höft än underlagsrädsla!!

Hur brukar det visa sig/påverka i det vardagliga livet för hunden? (Om det skulle gå vidare till valparna). På provet går dom väl över någon plast (?), men kan underlagsrädslan även föras över till andra/mer naturliga underlag som kan påverka det vardagliga livet? Kanske inte är relevant vad det är för typ av underlag, om det finns i generna kanske valpen kan utveckla rädsla för alla typer av underlag som för just den hunden är läskigt (oavsett hur naturligt/onaturligt det är).

Säger inte emot dig men är bara nyfiken på hur det kan föras vidare och hur det funkar, så jag har enklare att sålla och välja rätt

 

[Roheryn]

Har för mig att @Roheryn har isländsk fårhund, men risk för att jag blandar ihop hen med någon annan.

Ja, det stämmer, jag har isländsk fårhund Har dock inte varit lika noggrann som @Vipp vid urvalet, utan vi fick möjlighet att köpa en valp ur en kull som en god vän födde upp. Han äger dessutom båda föräldrarna så vi kände ju både hane o tik innan det ens blev en valpkull och visste att de både var kapabla vallhundar och trevliga familjehundar

 

[Migo]

Hur brukar det visa sig/påverka i det vardagliga livet för hunden? (Om det skulle gå vidare till valparna). På provet går dom väl över någon plast (?), men kan underlagsrädslan även föras över till andra/mer naturliga underlag som kan påverka det vardagliga livet? Kanske inte är relevant vad det är för typ av underlag, om det finns i generna kanske valpen kan utveckla rädsla för alla typer av underlag som för just den hunden är läskigt (oavsett hur naturligt/onaturligt det är).

Säger inte emot dig men är bara nyfiken på hur det kan föras vidare och hur det funkar, så jag har enklare att sålla och välja rätt

Rädslor är generellt ärftliga. Jag har haft en hund med underlagsfobi, han vågade inte alls gå på blanka golv till slut, hela huset hade stigar av trasmattor för att han skulle kunna ta sig runt. Minst sagt handikappande!

Jag har en 13 år gammal hund på gården som levt ett hårt och aktivt liv. Hans c-höft är typ den enda leden som inte orsakat honom problem...

 

[Wingates]

Hur brukar det visa sig/påverka i det vardagliga livet för hunden? (Om det skulle gå vidare till valparna). På provet går dom väl över någon plast (?), men kan underlagsrädslan även föras över till andra/mer naturliga underlag som kan påverka det vardagliga livet? Kanske inte är relevant vad det är för typ av underlag, om det finns i generna kanske valpen kan utveckla rädsla för alla typer av underlag som för just den hunden är läskigt (oavsett hur naturligt/onaturligt det är).

Säger inte emot dig men är bara nyfiken på hur det kan föras vidare och hur det funkar, så jag har enklare att sålla och välja rätt

Underlagsrädsla visar sig i vardagen ja. Ofta blanka golv eller underlag som rör sig brukar de reagera på, vet vissa som har problem med vissa typer av trappor med.

Rent krasst är det ju hur ofta de får kliniska problem av höfterna som är intressant - särskilt när man väger det mot mentalitet. Är det en ras som sällan får ont i höfterna så hade jag alla gånger hellre tummat på det istället för mentaliteten. Ledfel kan man förebygga till viss del - mentaliteten lider de av hela livet.