Blir så ledsen. av en slump hitta jag en hemsida för en som köpte min gamla häst P. att hon skulle säljas igen.
När P kom så var hon sönderdragen i munnen och ändå så kännslig i munnen att hon bara slog i från i huvudet och nästan stack. Hon reds på skarpa bett och hade namnet problemhäst.
När jag kom och provred va hon svettig, de hade nog longerat henne en bra stund för att bli va med mycket av hennes över energi och stress. Vilket hjälpte så där. De som satt jämte padocken sa att de klarar henne inte mm.
När jag började med henne var hon ett nervvrak och jätte stressad. Kunnde inte skritta på långa tyglar utan att takta och nästan stegra sej om man nudda henne i munnen.
Jag började från början, skritta på långa tyglar jämt och bara fick henne att slappna av. Hon stack över folk som var stressade eller arga. DÅ hon är kännslig och känner sånt.
jag fick ordning på det mesta, men av en del omständigheter kunnde jag inte ha kvar henne. Just då ringde en gammal ägare till hästen och lovade ett livslångt hem.
Skulle hon sälja skulle hon höra av sej.
Hon hade ridit western på henne mm, lät jätte bra.
Nu ett år efter så ser jag annonsen och hon skryter för mej att hennes 13 åring sitter på skarpt bett och klarar av henne..
Är det att skryta med? Hon vill även sälja henne. Hon har haft henne ett år. Då sa jag att hade jag vetat detta hade jag hellre skickat henne på slakt..
Är det konstigt man blir arg?
Hästen är 17 år och ingen ung häst.
Jag får inte heller köpa tillbaka henne.
Det betyder att hästen som är en vandrande objekt ska flytta igen och börja om och hon blir jätte stressad av detta. (kallblodstarvare) som är som i sättet en travare. När hon kom var hon mer stressad än många travare jag träffat.
Mår jätte dåligt av detta... Usch!
Är även ledsen, ska stackarn flytta igen, undra hur mycket hon klarar innan hon slår över igen och då kanske hamnar på slack.
Fast med ett hemskt avslut på livet.
Hon är ingen häst som klarar att åka runt...
När P kom så var hon sönderdragen i munnen och ändå så kännslig i munnen att hon bara slog i från i huvudet och nästan stack. Hon reds på skarpa bett och hade namnet problemhäst.
När jag kom och provred va hon svettig, de hade nog longerat henne en bra stund för att bli va med mycket av hennes över energi och stress. Vilket hjälpte så där. De som satt jämte padocken sa att de klarar henne inte mm.
När jag började med henne var hon ett nervvrak och jätte stressad. Kunnde inte skritta på långa tyglar utan att takta och nästan stegra sej om man nudda henne i munnen.
Jag började från början, skritta på långa tyglar jämt och bara fick henne att slappna av. Hon stack över folk som var stressade eller arga. DÅ hon är kännslig och känner sånt.
jag fick ordning på det mesta, men av en del omständigheter kunnde jag inte ha kvar henne. Just då ringde en gammal ägare till hästen och lovade ett livslångt hem.
Skulle hon sälja skulle hon höra av sej.
Hon hade ridit western på henne mm, lät jätte bra.
Nu ett år efter så ser jag annonsen och hon skryter för mej att hennes 13 åring sitter på skarpt bett och klarar av henne..
Är det att skryta med? Hon vill även sälja henne. Hon har haft henne ett år. Då sa jag att hade jag vetat detta hade jag hellre skickat henne på slakt..
Är det konstigt man blir arg?
Hästen är 17 år och ingen ung häst.
Jag får inte heller köpa tillbaka henne.
Det betyder att hästen som är en vandrande objekt ska flytta igen och börja om och hon blir jätte stressad av detta. (kallblodstarvare) som är som i sättet en travare. När hon kom var hon mer stressad än många travare jag träffat.
Mår jätte dåligt av detta... Usch!
Är även ledsen, ska stackarn flytta igen, undra hur mycket hon klarar innan hon slår över igen och då kanske hamnar på slack.
Fast med ett hemskt avslut på livet.
Hon är ingen häst som klarar att åka runt...
Senast ändrad: