Hästen fryser sig på stället

[Fl4400!]

Hej!

Jag har nu haft min häst i ett par år så vi känner varandra väldigt väl. I början kunde vi inte rida ifrån gården eller rida ut själva, men det lärde han sig. Senaste 2 månaderna har han ändrat sig. Han var tvungen att byta hage och därav byta kompisar. Sen dess har han vägra att rida, han låser sig på stället och tar varken steg fram, bak eller åt sidan. Det enda som kan få honom att gå fram är att jag hoppar av, leder iväg och sitter upp på nytt, då kan vi kanske rida ett varv till om vi har tur. Han är verkligen inte dum men han fryser sig fast på stället och står typ och "chillar". Han har gjort detta i hoppningen innan när det kommit jobbiga hinder så som studs osv, men har alltid kunnat hoppa "lätta hinder", rida dressyr, rida ut osv. Har också hänt enstaka gånger när vi promenerat eller ska in i stallet. Han är kollad i kroppen i somras och det lilla problemet åtgärdades och blev bra. Jag har inte ändrat mig i sättet jag hanterar eller rider honom.

Trodde inte han trivdes på gamla stallet, så flyttade honom. Kunde rida ut en gång och ett 30 min pass på paddocken i alla gångarter. Men nu är det stopp igen, det enda som funkar är att ha med en kompis och rida ut. Jag har planerat att kolla igenom kroppen, men när jag släpper honom i paddocken busar och springer han som aldrig förr. Så just nu känns de som att han har tagit över. Har börjat släppa honom i paddocken och försöka köra lite frihetsdressyr, men det är så mycket att kolla på för honom så svårt att fokusera ibland.

Är det någon som har haft samma problem och kan ge mig lite tips? För nu börjar tålamodet ta slut.

 

[MimmiNO]

Høres ut som separasjons angst. Nytt stall, ny flokk og det pleier å bli verre.

 

[moster_punk]

Förändringar som uppträder plötsligt, som det kanske är frågan om här, där du skriver att det var för två månader sedan som problemet började, tycker jag att man ska utesluta har med skada/smärta att göra. Om det nu verkligen är ett problem som har uppstått för två månader sedan, och inte något som funnits längre, men inte tagit sig ett så synligt uttryck.
Att han springer och skuttar som aldrig förr när du har honom lös kan ibland vara ett sätt för hästen att försöka rätta till låsningar, så det går inte att utifrån det avgöra om han är ok eller inte.

När hästar inte vill gå, och det inte är fråga om skada/smärta, så är det ofta kommunikationsbrister och andra brister i arbetet med hästen som ligger bakom. Hästen kan tex. uppfatta ridningen som tråkig, meningslös eller oinspirerande. Att han hellre fokuserar på annat än dig när du vill jobba honom lös skulle kunna indikera att det finns lite att jobba på i er kontakt. Även formuleringen att "tålamodet börjar ta slut" är bekymmersam. Oavsett så är inget av problemen något som hästen kan lastas för, utan det är vi människor som måste styra upp skutan, lyssna på och förstå hästen och agera utifrån det.

Jag hade börjat med att låta någon gå igenom hästen och se om det finns något att rätta till. Sedan behöver du komma på rätt köl i förhållande till hästen så att ni kan få en mer funktionell kontakt. Det ska vara roligt och meningsfullt för hästen att vara med dig, och du behöver kunna sätta den tonen. En bra ridning, med en följsam, balanserad sits som gör dig behaglig att bära på, och en tydlig, saklig och enkel ridning där du gör det lätt för hästen att göra rätt och ger den feedback (eftergift, beröm) när det blir rätt, är uppmuntrande för alla hästar.
Ibland kör vi fast i vår ridning, och fortsätter göra som vi alltid har gjort för att det är enklast, eller att vi inte vet något annat sätt, men när man kommer till ett "vägskäl" med hästen, där den inte funkar, så är det ofta ett hett tips att börja med att analysera sig själv och se om det finns något att förändra. En bra tränare, som kan se på ekipaget utifrån, är förstås super!

 

[Fl4400!]

Høres ut som separasjons angst. Nytt stall, ny flokk og det pleier å bli verre.

Han började för 2-3 månader sen, men vi flyttade för bara två veckor sen. Men han vänjer ju sig såklart fortfarande

 

[Fl4400!]

Förändringar som uppträder plötsligt, som det kanske är frågan om här, där du skriver att det var för två månader sedan som problemet började, tycker jag att man ska utesluta har med skada/smärta att göra. Om det nu verkligen är ett problem som har uppstått för två månader sedan, och inte något som funnits längre, men inte tagit sig ett så synligt uttryck.
Att han springer och skuttar som aldrig förr när du har honom lös kan ibland vara ett sätt för hästen att försöka rätta till låsningar, så det går inte att utifrån det avgöra om han är ok eller inte.

När hästar inte vill gå, och det inte är fråga om skada/smärta, så är det ofta kommunikationsbrister och andra brister i arbetet med hästen som ligger bakom. Hästen kan tex. uppfatta ridningen som tråkig, meningslös eller oinspirerande. Att han hellre fokuserar på annat än dig när du vill jobba honom lös skulle kunna indikera att det finns lite att jobba på i er kontakt. Även formuleringen att "tålamodet börjar ta slut" är bekymmersam. Oavsett så är inget av problemen något som hästen kan lastas för, utan det är vi människor som måste styra upp skutan, lyssna på och förstå hästen och agera utifrån det.

Jag hade börjat med att låta någon gå igenom hästen och se om det finns något att rätta till. Sedan behöver du komma på rätt köl i förhållande till hästen så att ni kan få en mer funktionell kontakt. Det ska vara roligt och meningsfullt för hästen att vara med dig, och du behöver kunna sätta den tonen. En bra ridning, med en följsam, balanserad sits som gör dig behaglig att bära på, och en tydlig, saklig och enkel ridning där du gör det lätt för hästen att göra rätt och ger den feedback (eftergift, beröm) när det blir rätt, är uppmuntrande för alla hästar.
Ibland kör vi fast i vår ridning, och fortsätter göra som vi alltid har gjort för att det är enklast, eller att vi inte vet något annat sätt, men när man kommer till ett "vägskäl" med hästen, där den inte funkar, så är det ofta ett hett tips att börja med att analysera sig själv och se om det finns något att förändra. En bra tränare, som kan se på ekipaget utifrån, är förstås super!

Tack för ditt svar! Såklart finns tålamodet, men ibland känns det hopplöst och man blir ledsen. Har kontakt med en som ska kolla igenom honom och utrustning. Vi har också börjat med att longera i rundkorall utan Lina för att han ska lära sig att lyssna mer på mig än vad han redan gör. Men tack för ditt svar!

 

[MimmiNO]

Han började för 2-3 månader sen, men vi flyttade för bara två veckor sen. Men han vänjer ju sig såklart fortfarande

Ok, da misforsto jeg. Jeg har sasmme problem selv (høres ut som min hest) og det er fordi hun har separasjons angst.

 

[Lutten]

Hej!

Jag har nu haft min häst i ett par år så vi känner varandra väldigt väl. I början kunde vi inte rida ifrån gården eller rida ut själva, men det lärde han sig. Senaste 2 månaderna har han ändrat sig. Han var tvungen att byta hage och därav byta kompisar. Sen dess har han vägra att rida, han låser sig på stället och tar varken steg fram, bak eller åt sidan. Det enda som kan få honom att gå fram är att jag hoppar av, leder iväg och sitter upp på nytt, då kan vi kanske rida ett varv till om vi har tur. Han är verkligen inte dum men han fryser sig fast på stället och står typ och "chillar". Han har gjort detta i hoppningen innan när det kommit jobbiga hinder så som studs osv, men har alltid kunnat hoppa "lätta hinder", rida dressyr, rida ut osv. Har också hänt enstaka gånger när vi promenerat eller ska in i stallet. Han är kollad i kroppen i somras och det lilla problemet åtgärdades och blev bra. Jag har inte ändrat mig i sättet jag hanterar eller rider honom.

Trodde inte han trivdes på gamla stallet, så flyttade honom. Kunde rida ut en gång och ett 30 min pass på paddocken i alla gångarter. Men nu är det stopp igen, det enda som funkar är att ha med en kompis och rida ut. Jag har planerat att kolla igenom kroppen, men när jag släpper honom i paddocken busar och springer han som aldrig förr. Så just nu känns de som att han har tagit över. Har börjat släppa honom i paddocken och försöka köra lite frihetsdressyr, men det är så mycket att kolla på för honom så svårt att fokusera ibland.

Är det någon som har haft samma problem och kan ge mig lite tips? För nu börjar tålamodet ta slut.

En häst där ett sådant beteende plötsligt uppstått skulle jag utan att tveka åka med till klinik för en ordentlig utredning.
Om veterinären inte hittar något skulle jag kontakta en duktig tränare som kan hjälpa er.