Hästar är inte roligt längre, eller?

[poniihest]

Okej.
Jag måste skriva av mig.
Jag tycker inte att det är roligt att hålla på med hästar längre. Men samtidigt då tycker jag det, ändå.. Fast, mest inte.. Eller? och är jag så jävla rädd för hur det blir utan?
Jag har alltid haft sån himla tur med hästar, överallt hela tiden hör jag folk som pratar om sina sjuka halta hästar - jag har haft 4 hästar på 10 år och en av dom hade gammal "utläkt" fång (utbrott innan jag fick honom) men alla andra har varit friska hela, hela tiden. Okej, någon förkylning eller sår hit och dit men jag har aldrig besökt en klinik eller behövt ha någon häst på boxvila. Röntgat hovar en gång för 7 år sen.
Jag har suttit på hästen sedan 10 år tillbaka. När jag tänker på det så känner jag bara att det är samma visa jämt.. jämt. Jag har en fantastisk, snygg, mycket speciell connemara på foder sedan 1,5 år sedan tillbaka. Han är otroligt lyhörd och framförallt roligt i hanteringen. Men ridningen.. Han krånglar nästan alltid när man ska rida själv. Ska vända hemåt igen och är allmänt dryg. Han har separationsångest från sin kompis i hagen, men det har alltid gått BRA att rida ut honom ensam innan han fick denna hagkompisen som han är så kär i, alltid krånglat litegrann till och från med att vända hemåt men upplever att det bara blir värre. Och jag finner ingen motivation eller lust att försöka ordna detta.
Jag har ingen jämnlik att rida med. När jag rider med min lillasyster så måste jag alltid rida bakom hennes häst, hon måste få bestämma ridväg och hon ska bestämma tempo. Annars blir hon rädd. Trots att hon har världens snällaste skogsmulle. När jag rider med min mor måste jag även då hålla mig till henne och hennes hästs tempo = skritt och trav, eventuellt lite galopp om jag håller mig bakom.
Min häst hatar att gå på banan. Hoppning funkar, men så fort han kommer in på ridbanan blir han som en gammal ridskolehäst. Han är hårt tävlad dressyr förr så han är lika less på det som jag är just Nu på livet. Känner mig så jvla kvävd. Det är svårt att hålla igång hästen, det känns som om jag håller på att förstöra honom eftersom vi inte rider ordentligt. Vi har eget stall med en inhyrd tjej som det är trevligt att rida med men jag är så less på att behöva stämma av tid hit och dit och anpassa mig efter andra jämt.

Jag känner att även om jag skulle hitta en annan häst som funkar på banan, som jag kan rida ensam på, så tänker jag bara "jaha, då funkar det och så gör vi det ett tag sen har jag tröttnat igen" samma ridvägar, ingenting händer, samma allt.
Jag känner mig "för gammal" (21) för att börja träna och greja, tiden räcker ändå inte till. Jobbar tvåskift och är trött nästan jämt..

Jag har faktiskt nästan alltid älskat pysslet och städandes och fixandet i stallet mer än själva ridningen. Men nu är jag så satans trött på det med. Jag får jämt städa efter min mamma och syster. Vi arrenderar ett stall, som är helt fantastiskt och att vi faktiskt fick chansen att hyra det är helt otrolig, jag borde vara lyckligast i världen (det var jag åtminstone i början) och då ska det också hållas en viss standard, men jag får jämt jämt hålla uppe den standarden själv, min mamma och syster är så jäkla slarviga! Inte går det prata med dom om det heller eller be dom skärpa sig, då blir det bara bråk. Vi bråkar rätt mycket. Nästan varje gång vi är ute i stallet.
Jag har funderar på att ställa min häst i ett annat stall, så jag får sköta mig själv utan dom. Men då kommer jag bara till tanken igen att nä, jag kommer ju bara tröttna efter ett par månader, som annars. Dessutom skulle jag inte stå ut med att beblanda mig med en massa hästtjejer med ett ständigt dömande.
Jag vill inte tävla och jag vet inte varför jag skulle hålla på att träna för.

Det låter som om jag bestämt mig för att lägga ner, jag vill lägga ner men samtidigt inte.
Vad ska man göra annars om dagarna?
Jag har inga vänner kvar, dom försvann när jag slutade skolan. De vänner jag har lite kontakt med kvar vill aldrig hitta på något. Jag dricker inte, jag har inget emot det men jag gillar inte känslan och hur dåligt man mår sen.
Jag gick ut en del förr men eftersom jag inte dricker så lessnade jag på att alltid behöva förklara mig varför jag inte drack - vi hade skitkul tills det kom på tal.

Jag bor med min sambo sen 3 år tillbaka. Han jobbar borta 4 dagar i veckan, är trött när han kommer hem och mycket av vår passion är borta.

Jag har tränat en hel del muskelbyggande på gymmet med goda resultat men trots det så tröttnade jag.
Jag tröttnar på allt nu för tiden och har ingen lust med något nytt eller lära mig något.
Mitt jobb är tråkigt. Tjänar halvdant. Ja, jag är deprimerad.
Jag har svårt för att äta.

Ja.. Jag känner att jag har svaren på allt själv framför mig nu, men ändå inte. Åh..

 

[skiesabove]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Börja med att gå och prata med någon . Vårdcentralens psykolog är bättre än ingen, om du inte har någon vän/släkting du kan prata av dig hos.

Ang sambon så döm inte ut det förhållandet innan du lärt dig skilja på vad som beror på din depression, och vad som faktiskt sker i förhållandet. Och prata med han!

Ang att bli uttråkad. Been there, done that. Speciellt när jag var 21.... jag fick ett ryck till sist, kastade allt åt skogen, och härjade på rejält i några år tills jag faktiskt blev less på att härja. Då var det bara skönt att börja leta efter ett lugnt liv med rutiner.

Det lugnare tempot har nu gett mig chansen att börja sortera ut vad som är vad så att säga.

Ang hästarna så kan jag inte ge något tips där, eftersom hästeri är något som får mig att må bättre. Om det går dåligt med ridningen, då behöver man ju ta itu med problemet, inte bara göra samma saker fast det går dåligt. Och om du tycker att det är tråkigt hela tiden, varför skulle din häst vilja göra dom sakerna med dig? Finns det något du tycker är roligt när du är med din häst? Gå på promenad?

Ang din syster och mammas stökighet - prata med dom?

 

[Skywalker]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Om du är deprimerad tycker jag du ska pröva att prata med någon inom vården, som skiesabove föreslog, det kan hjälpa. Med hästen kanske du kan åka på en kortkurs eller träna för någon, så blir det miljöombyte för både dig och hästen? Man kan ju träna bara för att det är roligt, man måste inte tävla. Eller åk iväg och rid i något lokalt ridhus? Kanske hjälper det att träffa andra hästmänniskor utöver familjen. Om du inte har möjlighet att åka iväg, pröva att tömköra eller trickträna istället för det vanliga? Du är ju inne lite på om du skulle flytta hästen, kan ju vara en bra ide, även om det bara är en kortare period. Det är ju inte säkert att du kommer ogilla alla andra i stallet, jag är säker på att det finns någon trevlig person i varje stall

 

[frIdA93]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Du kanske behöver en paus från hästar och syster och mamma ett tag. Du skriver att du har din häst på foder, då har du ju möjlighet att lämna tillbaka honom utan att tänka på försäljning eller själv lämna ut på foder. En vinter utan häst kanske vore det du behöver. Ibland är det bara för mycket av några måsten i livet och då får man skala av det man inte behöver/orkar med/ klarar av just då. Det låter som om du har tät kontakt med din familj via stallet varje dag. Det är kanske inte helt fel att bli mer självständig och inte behöva vara storasyster med tålamod eller dotter som fixar allt som vanligt. Utan bara vara dej själv ett tag med sambo. Hästintresset kan du ta upp när du vill i livet och du kommer alltid att hitta en ny hästkärlek. Vem ska orka vara dej om du inte orkar det? Hur du än bestämmer dej så blir det rätt! Kram på dej...

 

[Myzan87]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Testa resa bort till något ställe du/ni inte har varit på tidigare? Fundera på vad det inte är du trivs med och förändra det. Gör det du blir glad av oavsett om det varar i 6 veckor eller 6 månader

Jag själv brukar tröttna på att stå förlänge på samma ställe. Och allting ska gå fort, annars tröttnar jag.

 

[poniihest]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Tack allihopa för omtänksamma svar, det lutar mer och mer åt att jag kommer sluta helt med hästar, så får vi se vart det bär

 

[hallonskog]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Skulle kunna varit jag som skrev det där inlägget..

Jag har slutat med hästar helt.. inte varit i närheten av en häst på nästan 8 månader och jag gillar det!
Jag var precis som dig, tyckte det var roligt att pyssla om hästen men när det kom till själva ridningen så tyckte jag det var piss...(för att folk sagt att jag var dålig osv) tappade självförtroendet helt och gav upp helt enkelt.

Visst saknar man det ibland, men nu inser jag hur mycket annat man kan lägga pengarna på, man behöver inte snåla för att ha råd med den där extra träningen, jaga hovslagare, hämta foder... En paus kan vara rätt bra ibland och verkligen få tänka vad man egentligen vill!

Man kan ju alltid bli medryttare när man känner för det, då har man inte det tyngsta ansvaret, bara betala lite per månad, rida någon gång per vecka och mocka, fixa foder och man har fortfarande hästfria dagar, då kanske man tillochmed längtar till den där ridturen?

Gå på din magkänsla, du hittar alltid en häst när/om du väljer att ta upp hästarna igen.

 

[Totola]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Det KAN såklart vara så att du skulle må bättre utan häst.

Annars är det väl som så att det krävs en hel del engagemang och motivation (och att man jobbar med motivationen) för att ha häst.
Nästan ett krav att man skaffar sig mål eller bestämmer sig för något/några saker man tycker är roligt och vill pyssla med. Just för att kunna sätta upp mål och delmål att sträva emot och inte bara rida för att man känner att man måste motionera hästen.

Även om man inte har som mål att tävla finns det massor med saker att träna på. Att vara med på träningar och rida lektioner brukar göra det hela mycket roligare.
Träna på kommunikation/frihetsdressyr/trickträning (perfekt om man är lite ridless dessutom), kanske prova working equitation eller bruksridning. Eller överhuvudtaget någon helt ny inriktning som varken du eller hästen hunnit bli less på ännu?

Sen KAN det nog ibland vara så att förutsättningarna (tänker på att du har hästen i samma stall som din familj) och/eller hästen gör mycket svårare att tycka det är roligt. Då kanske det är bättre att lämna tillbaka hästen och hinna känna efter. För att sen göra en ny plan, lägga upp bättre förutsättningar för just dig, om det blir så att du vill ta upp ridningen i framtiden.

Tänker dock som så att hästarna ofta är det som har hållit min mentala hälsa i schack. Så att göra sig av med den för att må bättre känns lite bakvänt. Ska vara om det bara är stallsysslor och hästen som gör att man mår dåligt isåfall.

Själv tycker jag bäst om att kunna rida ut själv, just för att inte behöva anpassa mig till andra. För att ibland när schemat passar rida ut med någon annan som omväxling.
Men det kräver fortfarande att jag har en plan för dagen, för att kunna hålla motivationen uppe.

 

[OutOfService]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Jag är väl inte i precis samma situation, men på sätt och vis..

Hästarna har varit mitt liv, en del av mig och det som räddat mig och fått mig att må bra många ggr dom senaste 22 åren.. men nu efter en helvetes sommar med diverse brutala problem, som avslutades med att jag förra fredagen fick avliva min hund.. så har jag helt tappat gnistan, jag har väl som det klassiska uttrycket säger gått in i den berömda väggen efter alldeles för mycket problem och rena helvetes månader.

Jag har dom senaste måanderna ridit av dåligt samvete för att hästen behöver det, visst har jag vissa ggr tyckt att det är kul när jag väl sitter på hästen.. Men att ta sig dit, ta in hästen från hagen, borsta och göra iordning den för att sedan rida? Nä jag orkar inte, det är bara jobbigt.. Så jag tog beslutet förra veckan att låna ut min prins på foder, min bebis som jag älskar över allting annat och ta en paus från hästarna.. och det gör så ont att jag inte tycker det är kul längre, jag vet knappt vem jag är utan hästarna..

Du har en foderhäst, så du har möjligheten att lämna tillbaks den antar jag? Testa ett tag att vara utan häst och känn efter, förhoppningsvis så återfår du lusten och saknar det och kommer tycka att det är roligt igen. Du behöver ju inte vara utan det helt och hållet, du har hästar i din närhet som du kan åka till när du känner för det och vill.. Inte för att du måste göra det varje dag..


En vis människa sa: "När du ser din hobby som ett jobb så ska du nog tänka om.."

 

[kolblakkur]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Jag hade gjort en helomvändning.
Sökt in på högskola, lämnat tillbaka hästen, flyttat till studieorten och dumpat karlen.

 

[Totola]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Jag är i liknande sits, har tyckt det varit väldigt tungt i sommar. Egentligen mest bekvämlighet och att en massa annat i livet kommit före. (börjat nytt jobb som tog mycket ork/tid i början pga restiden, sen flytt till en annan stad och separation från sambon, just nu är jag förkyld, men det känns som att det är såna smågrejer mest hela tiden).
Visst har tanken slagit mig att det skulle vara bekvämare och billigare utan häst man måste åka till varje dag.
Men varje gång kommer jag ihåg hur mycket jag älskar min häst och faktiskt tycker att det är kul att rida (mycket tack vare min tränare som är en helt fantastisk pedagog och som hjälpt till att göra hästen -utifrån omständigheterna- välskolad och rolig att rida, och som smittar av med sin positiva inställning).
Sen det faktum att jag bestämt att inte sälja hästen utan avliva den om jag någon gång MÅSTE ta bort honom gör såklart att man inte direkt tar några förhastade beslut. Det är en äldre lättstressad häst, därav det beslutet.
Istället försöker jag tänka att det är helt ok att han får stå några dagar eller någon vecka extra emellanåt, hellre att vi går på lite halvfart till förmån för mitt välbefinnande än att göra något drastiskt som jag KOMMER ångra sen. Njuter av att bara åka ut och krama på och klia på hästen emellanåt. (står fortfarande ute dygnet runt).

Och så att man försöker ha lite grejer att se fram emot. Träning för "riktiga" tränaren för ett par veckor sen, frihetsdressyr för skojs skull om ett par veckor, kanske bara hitta någon kompis att åka och träna med, dra upp lite WE-hinder ibland bara för skojs skull.
Och eftersom jag inte hittar i området vid nya stallet och verkar ha jättesvårt att tajma in ridsällskap (har bokat ridsällskap flera gånger men sen inte sett röken av dom jag skulle rida med ) så skiter jag i uteritterna helt enkelt tills rätt tillfälle dyker upp. Rider som sagt helst själv, men då vill jag känna till vägarna. Inte sätta sig själv på pottkanten eftersom jag har en osäker häst.
Men så tycker jag det är roligt att träna i ridhuset eller bara på gårdsplanen och lilla rundan runt gården om ridhuset är bokat eller man vill variera underlag.

Tror det har jättemycket att göra med ens egen inställning. Frågan är väl om man är villig att jobba på den eller inte?
När ens hobby är ens jobb kan det faktiskt vara för att man VALT att ha det så för att man tycker det är roligt och vill satsa. Då gäller det att påminna sig om varför man valde att ha det så från första början.
Sen kan man ju oftast trappa ner "jobbet" också en hel del (särskilt då om man bara har en häst) genom att tänka till och prioritera.

 

[OutOfService]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Tror det har jättemycket att göra med ens egen inställning. Frågan är väl om man är villig att jobba på den eller inte?
När ens hobby är ens jobb kan det faktiskt vara för att man VALT att ha det så för att man tycker det är roligt och vill satsa. Då gäller det att påminna sig om varför man valde att ha det så från första början.
Sen kan man ju oftast trappa ner "jobbet" också en hel del (särskilt då om man bara har en häst) genom att tänka till och prioritera.

Fast nu var det ju inte så jag menade med att man ser det som ett jobb. Jag har en unghäst, jag behöver mocka en box och göra iordning foder vilket tar ca 15 minuter och så behöver jag skritta/trava 30 minuter i skogen 3-4 dagar i veckan.. så det är inte så att jag pga någon satsning ser det så.

Det var ju mer att när man inte tycker att det är roligt att åka till stallet längre, utan gör det för att man måste.. så ska man fundera om.

Jag har en sommar fylld av brännskador på halva benen som tog 2 månader och två penicillinkurer att läka, följt av penicillin för halsfluss, följt av oplanerat gravid så jag gjorde en abort, som dessutom misslyckades och jag fick genomgå skiten två ggr, avslutades med att jag förra fredagen fick ta beslutet att avliva min hund..
Så det är inga "småsaker" som dödat mitt intresse.



Det är inte fel att ta ett brejk ts, börja om och samla nya krafter. Bara ha sig själv att tänka på ett tag tror jag kan va nyttigt när man mår såhär..

 

[Totola]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Det var inte meningen att nedvärdera omständigheterna bakom på något vis!
Och jag tycker inte heller det är fel att ta en brejk. För som sagt så tror jag det kräver mycket engagemang och motivation, vilket man kan skapa om man vill, men kanske inte alltid orkar med heller eller tycker det är värt det. (vilket jag uppfattar det som i TS fall).

 

[linlar1]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Om just den hästen du har nu inte är väldigt speciell för dig kanske du kan lämna tillbaka den till ägaren och prova en period utan hästar? Det är åtminstone där jag bor relativt lätt att få tag på medryttarhäst. Jag har en häst som jag fick i mitten av tonåren (jag är 30+nu) som betyder väldigt mycket känslomässigt för mig men som jag inte har tyckt varit särskilt kul att rida på många år. Det jag har gjort nu är att börja rida lektioner på en mindre "ridskola". Jag rider privatlektioner på välutbildade hästar som ger mig en annan utmaning och ridglädje än min egen som mer är kompis, skogsmulle och kurator när det behövs... Jag kände i många år att jag var för dålig för att rida lektion. Att jag inte kunde det grundläggande inom dressyren och därför tyckte det var pinsamt att rida lektion. Nu svalde jag stoltheten till slut och har lärt mig jättemycket. Nu vet jag inte om det är det du menar med "för gammal för att rida lektion" men är det så kan jag starkt rekommendera dig att börja träna på en mer utbildad häst och kanske på ett ställe där du inte känner några andra.

Det låter ju som om du skulle behöva komma ifrån din syster och mamma ett tag iallafall. Börja plugga på annan ort? Jobba utomlands? Jag har jobbat med hästar utomlands i några omgångar. Ingen ekonomisk vinst direkt, men +-0 ekonomiskt och en erfarenhet jag inte vill vara utan. Jag tyckte det var oerhört skönt att känna att jag klarade av att stå på egna ben och ta egna beslut.

 

[Forest Autumn]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Jag hade slutat. Det ska vara kul med hästar annars är det bättre att göra något annat. Det tar som vi alla vet massor av tid och om man inte riktigt har ordning på resten av livet och inte tycker det är kul att rida så är det nog bättre att låta bli. Ridning passar inte alltid in i livet.

Men du behöver ju inte besluta att sluta rida för all framtid. Gör ett uppehåll och känner efter hur det känns. Jag slutade inte med hästar när jag var ung, jag bara råkade flytta till en annan del av landet, började studera, fick barn osv. Det blev ett naturligt uppehåll som varade i flera år. En dag, för 20 år sedan, startade en ridskola på den ort där vi bodde. Nu kan jag inte tänka mig att leva utan min hästh.

 

[Ginne]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Jag hade också uppehåll, i 10 år, mest av praktiska skäl (studier, barn), men sedan återupptog jag det igen. Du är bara 21, du har hela livet på dig att prova en massa olika saker som är kul, håll dig inte kvar vid hästarna "bara för att". Jag tror att om man har haft ett uppehåll och sedan känner att man vill börja igen så finns det så mycket mer motivation. Och om uppehållet vara resten av livet, tja, då vet du det!

 

[ponilover]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Hela din situation låter EXAKT som mitt liv. Tröttnat på häst, men är rädd för att vara utan. Är sambo sen flera år, men utan kompisar. Har ett tråkigt liv rent av och är rädd för att det ska bli ännu tråkigare utan häst. Har ingen att rida med, vill inte tävla, har kassa ridvägar här och när vintern kommer så finns det absolut inga ridmöjligheter och jag orkar inte hålla på krångla och åka till ridhus osv.
Jag har egentligen inget bra råd att komma med. Då jag är i exakt samma fas i livet, lika gamla dessutom..
Men ett tips är kanske om du kan rida din systers eller mammas häst när du känner för det? Någon gång i veckan bara så slipper du vara utan helt? Och eftersom du tycker mest om att pyssla i stallet (precis som mig) så kan du ju ändå åka till ert stall och pyssla? Kanske mocka m.m. medan din syster rider osv?

 

[fjordtokan]

Sv: Hästar är inte roligt längre, eller?

Jag kände att jag inte hade varken lust eller ork att vara i stallet. Detta höll på i säkert 1, 5 år men jag höll ut för det skulle nog bli bättre. Måttet blev rågat när jag var på en träning och hela tiden kände att jag inte ville vara där utan ville hem istället. Jag la ut hästen till försäljning och la ner allt hästeri i februari. I maj ville jag bli medryttare, åkte dit två gånger och kände nä det var inte kul. Höll uppe hela sommaren och blev agusti medryttare igen. Nu känns det kul men vill inte ha egen häst. Det är super att kunna åka till stallet när jag har lust och ork.

Ändra det du inte är nöjd med är mitt tips.