Hästägare som inte kan läsa häst - hur illa är det i Sverige?

[Sesca]

Jo, man kan träna och rida med uteslutande positiv förstärkning. Jag gissar (!) att du syftar på de taktila signalerna? Som jag skrev så är de inlärda med R+ och innebär för hästen en erbjudan om belöning. De är alltså inte aversiver.

Det här är lite knepigt för många att greppa men: beröring är inte detsamma som det man kallar tryck i tryck och eftergifts-träning. Beröring som inte är aversiv ger inte heller negativ förstärkning när det avlägsnas. Till exempel kan du klia din häst som positiv förstärkning och den kommer inte att uppskatta att du slutar. Det fungerar alltså inte att klia hästen som aversiv. De flesta signaler som används inom R+ är inte taktila utan röstsignaler, handsignaler, miljösignaler och kroppssignaler, men taktila signaler fungerar också. Allt handlar om inlärningen. Men ja, man kan röra vid, sitta på och ge taktila signaler till sin häst inom R+. Det avgörande är om hästen upplever beröringen aversiv eller inte.

Jag brukar förklara att för att något ska vara en förstärkning så måste det vara något som är bra eller dåligt.. Oavsett om det är belöning eller något som tas bort. Om jag ber min häst gå åt höger är det som att viska men med beröring, något jag egentligen skulle kunna göra hela tiden. Om jag hamnar på trekvarts åt höger är det mycket mer obehagligt, men inte inlärt något särskilt så då svänger han inte.

Tygelhjölper med bett tycker jag personligen är svåra att få till r+, men det är säkert bara min inkompetens

 

[skiesabove]

Mmm, jag inser nu att det som "fattas" i samtalen om R+ vs R- är konceptet neutral kommunikation.

Jag anser att R+ är precis lika oneutralt som R-, det är något väldigt starkt och aktivt där vi frågar/kräver ett resultat. Många som tränar med R+ läser inte det lilla nejet och ökar godisvärdet istället, och det känns skevt etiskt för mig. Samtidigt så lär många (som jag träffat) inte heller hästen att ta ett nej från människan. Och många som tränar med R- betraktar inte ens att hästen skulle kunna ha egen agens, och strösslar med nej överallt och behandlar hästen som om den vore en maskin, och inte ett däggdjur med känsloliv, åsikter och vilja.

Kan vi umgås med hästen "neutralt", ha en neutral kommunikation? Vardagsprat liksom. Hästar snackar ju med kroppen, och vi med (även om de flesta behöver träna upp sin medvetenhet om det då samhället inte fokuserar så mkt på det).

Hej, hur mår du? Och sen kunna läsa svaret i kroppsspråk...

 

[tuaphua]

Kan vi umgås med hästen "neutralt", ha en neutral kommunikation? Vardagsprat liksom. Hästar snackar ju med kroppen, och vi med (även om de flesta behöver träna upp sin medvetenhet om det då samhället inte fokuserar så mkt på det).

Det här tycker jag kommer in i ridningen också lite grann.
Hur många hamnar i ett läge där man inte behöver "korrigera något", alltså att hästen går i ett exakt angett tempo och takt, med exakt rätt bjudning, exakt rätt kontakt på alla hjälper, i balans, i exakt och helt lösgjord form?
Jag jobbar enligt devisen att tygel och skänkel är att betrakta som korrigerande hjälper. Sen behöver de så klart inte upplevas hemska av hästen. Man kan ju rida med lätt kontakt på en häst som förstår och förmår utföra det man ber om och den tycka att det är trevligt.
De allra flesta kommer inte till ett läge där man inte behöver korrigera något. Även om många tror att de är där.
Det har vi nog alla trott att vi varit. Man måste korrigera balans, någon kroppsdel som far iväg, takten, tempo, få hästen på linjen, balans, form, svar på hjälper, kontakt etc.
Men när jag väl var där första gången utan något att korrigera visste jag knappt vad jag skulle göra. "Jahapp.. och nu då?" liksom. Jag hade ju bara korrigeringsridit hela livet. Utan att egentligen förstå hur mycket. När jag inte skulle korrigera något visste jag inte riktigt vad jag skulle göra där i sadeln. Som tur var hade jag tränare som guidade mig vidare och garvade åt att så hade denne också känt första gången!
Först där kan man bli mer neutral som ryttare.

 

[Badger]

Det här tycker jag kommer in i ridningen också lite grann.
Hur många hamnar i ett läge där man inte behöver "korrigera något", alltså att hästen går i ett exakt angett tempo och takt, med exakt rätt bjudning, exakt rätt kontakt på alla hjälper, i balans, i exakt och helt lösgjord form?
Jag jobbar enligt devisen att tygel och skänkel är att betrakta som korrigerande hjälper. Sen behöver de så klart inte upplevas hemska av hästen. Man kan ju rida med lätt kontakt på en häst som förstår och förmår utföra det man ber om och den tycka att det är trevligt.
De allra flesta kommer inte till ett läge där man inte behöver korrigera något. Även om många tror att de är där.
Det har vi nog alla trott att vi varit. Man måste korrigera balans, någon kroppsdel som far iväg, takten, tempo, få hästen på linjen, balans, form, svar på hjälper, kontakt etc.
Men när jag väl var där första gången utan något att korrigera visste jag knappt vad jag skulle göra. "Jahapp.. och nu då?" liksom. Jag hade ju bara korrigeringsridit hela livet. Utan att egentligen förstå hur mycket. När jag inte skulle korrigera något visste jag inte riktigt vad jag skulle göra där i sadeln. Som tur var hade jag tränare som guidade mig vidare och garvade åt att så hade denne också känt första gången!
Först där kan man bli mer neutral som ryttare.

Beror på sport kanske?

Jag har ju alltid levt i tron att man når ett läge till slut där man inte petar i saker utan det är bra form och fart och grejen är att man kommunicerar vad som ska göras. Dock så har jag nog fel i dressyr, det verkar så att säga vara nödvändigt att rida i varje steg även sedan man är nöjd. (inte som jag då, ok! nice jag är nöjd och då släppa lite på petandet, så kommer ajabaja direkt och saker börjar falla ihop )

En annan typ av ridning jag höll på med med medishästarna var mer i stil med att när man hade rätt tempo drev man inte och gick man åt rätt håll styrde man inte utan fokuserade på den gemensamma uppgift man hade med hästen. En ganska härlig känsla att ha en tredje sak båda två skulle lösa tillsammans. Att inte hästens prestation var hela målet. (och om man verkade ha dålig koll så tog hästen över och styrde, vilket var kanske lite mindre kul om den ansåg att andra hållet var mer rätt i galopp.)

Men som sagt min tanke och dröm om att tex en dressyrryttare har nått en punkt där man inte rider varje steg verkar vara felaktig då. Men kan tänka mig att tex militären kanske hade mer av det målet, att man dresserade hästen tills man var helt överens och sedan körde mer av en gemensam sak där ryttaren fokuserade på uppgiften och hästen mer hjälpte till än var målet.

 

[MiniLi]

Beror på sport kanske?

Jag har ju alltid levt i tron att man når ett läge till slut där man inte petar i saker utan det är bra form och fart och grejen är att man kommunicerar vad som ska göras. Dock så har jag nog fel i dressyr, det verkar så att säga vara nödvändigt att rida i varje steg även sedan man är nöjd. (inte som jag då, ok! nice jag är nöjd och då släppa lite på petandet, så kommer ajabaja direkt och saker börjar falla ihop )

En annan typ av ridning jag höll på med med medishästarna var mer i stil med att när man hade rätt tempo drev man inte och gick man åt rätt håll styrde man inte utan fokuserade på den gemensamma uppgift man hade med hästen. En ganska härlig känsla att ha en tredje sak båda två skulle lösa tillsammans. Att inte hästens prestation var hela målet. (och om man verkade ha dålig koll så tog hästen över och styrde, vilket var kanske lite mindre kul om den ansåg att andra hållet var mer rätt i galopp.)

Men som sagt min tanke och dröm om att tex en dressyrryttare har nått en punkt där man inte rider varje steg verkar vara felaktig då. Men kan tänka mig att tex militären kanske hade mer av det målet, att man dresserade hästen tills man var helt överens och sedan körde mer av en gemensam sak där ryttaren fokuserade på uppgiften och hästen mer hjälpte till än var målet.

Gissar att det beror på vad man ska utföra med hästen? Ska man rida program där det händer saker hela tiden behöver man ju såklart inverka (hästen utför ju inga rörelser utan att bli ombedd) men annars är det väl alla dressyrryttares mål att kunna inverka så lite som möjligt?
Att hästen ska gå i det tempo man bett om utan att man behöver upprepa är ju självklart. Inte lätt alltså, men det är ju definitivt dit man vill.

 

[Badger]

Gissar att det beror på vad man ska utföra med hästen? Ska man rida program där det händer saker hela tiden behöver man ju såklart inverka (hästen utför ju inga rörelser utan att bli ombedd) men annars är det väl alla dressyrryttares mål att kunna inverka så lite som möjligt?
Att hästen ska gå i det tempo man bett om utan att man behöver upprepa är ju självklart. Inte lätt alltså, men det är ju definitivt dit man vill.

Ja jag trodde det verkligen, men blev rättad i det. Att man aldrig rider mindre aktivt eller med mindre rättningar, att även de bästa kanske rent av rider mer, inte mindre, i varje steg. Men de kanske menade i ett dressyrprogram då. I ett program har man ju onekligen en uppgift att utföra främst.

 

[MiniLi]

Ja jag trodde det verkligen, men blev rättad i det. Att man aldrig rider mindre aktivt eller med mindre rättningar, att även de bästa kanske rent av rider mer, inte mindre, i varje steg. Men de kanske menade i ett dressyrprogram då. I ett program har man ju onekligen en uppgift att utföra främst.

Hmm. Svårt att veta vad personen menade. Kan tänka mig att de bästa rider mer aktivt just för att de utför fler saker på kort tid, men det grundläggande som tempo osv förväntas ju en välutbildad häst hålla själv tills den får nya instruktioner.

 

[tuaphua]

Beror på sport kanske?

Jag har ju alltid levt i tron att man når ett läge till slut där man inte petar i saker utan det är bra form och fart och grejen är att man kommunicerar vad som ska göras. Dock så har jag nog fel i dressyr, det verkar så att säga vara nödvändigt att rida i varje steg även sedan man är nöjd. (inte som jag då, ok! nice jag är nöjd och då släppa lite på petandet, så kommer ajabaja direkt och saker börjar falla ihop )

En annan typ av ridning jag höll på med med medishästarna var mer i stil med att när man hade rätt tempo drev man inte och gick man åt rätt håll styrde man inte utan fokuserade på den gemensamma uppgift man hade med hästen. En ganska härlig känsla att ha en tredje sak båda två skulle lösa tillsammans. Att inte hästens prestation var hela målet. (och om man verkade ha dålig koll så tog hästen över och styrde, vilket var kanske lite mindre kul om den ansåg att andra hållet var mer rätt i galopp.)

Men som sagt min tanke och dröm om att tex en dressyrryttare har nått en punkt där man inte rider varje steg verkar vara felaktig då. Men kan tänka mig att tex militären kanske hade mer av det målet, att man dresserade hästen tills man var helt överens och sedan körde mer av en gemensam sak där ryttaren fokuserade på uppgiften och hästen mer hjälpte till än var målet.

Ja, det beror så klart på hur man rider och vill rida. Men oavsett gren så om du inverkar med hand och skänkel tex så är du inte "neutral i umgänget" som nämndes i inlägget jag svarade på. Ibland kan man ju vara helt neutral och tex bara sitta och låta hästen välja väg i skogen etc. Jag hade tex en häst som var väldigt klok och säker på foten. Han kunde gärna få välja väg i skogen och jag bara åkte med och såg vad det blev.

Jag tror folk underskattar när de är in och petar och inte. Och också om saker "sticker i väg" så att säga, både i balans, tempo, takt, form, linje du ska rida på, kroppsdelar som inte linjeras etc. Jag låter ofta folk rida enhändigt för att de ska se hur mkt de fipplar omedvetet(har fått göra samma själv och gör det ibland nu med bara för att checka av). Och fick själv som läxa vara knäpptyst när jag avsuttet skulle umgås med häst flera timmar för att lära mig hur mycket jag pladdrade i onödan etc.

Jag fick under några veckors tid sitta och rida nästan endast på meddellinjen (då jag red dressyr inne och inte var ute i skogen typ) enhändigt i galopp med piruett som vändning för att uppleva hur det blir på rak linje, som absolut inte fick svaja ens några cm, som inte är närmre någon av väggarna. Eftersom de flesta hästar gärna tar stöd mot sargen, söker sig dit etc så märker folk ofta inte hur mkt det sker. Man tycker att man kan ju rida på kvartslinjen/innanför spår och sarg utan problem. Men att nörda ner sig helt och plocka bort annat som kan funka som en magnet så att säga och fokusera på sådana saker ger väldigt mycket för att hitta exakt rätt träff på hjälperna. Men då pratar vi om ryttare som har system att påverka balansen i manken och väldigt finlir av balans etc. Att hästen är helt i balans ger ju även det en chans till neutralläge.

I dressyr ska man absolut rida i varje steg. Men det betyder inte att du aktivt måste inverka en massa i varje steg. Det beror väl lite på vilken skola/system man följer. Vissa vill driva mer, ha mer i handen etc.
Givetvis svänger man i varje steg om man rider på en volt tex. Annars blir den ju ojämn. Men det går ju att göra med sitsen om hästen är skolad nog. Eller om man som jag rider med andra hjälper än normalt: genom att lägga an tygeln mot halsen som yttre ram.
Min häst tex är utbildad att om jag ber om något så gör han det tills jag ber honom göra något annat. Dvs jag sitter inte och nöter i vare sig takt, tempo, gångart, form. Jag hade en elev som fick testa honom och jag bad henne sakta av till skritt från trav för att jag skulle prata lite teori och var då nära dem. Hon sade då inte "skritt" utan hon sade "sakta ner tempot" typ. För henne var det lite så man fick skritt från trav. Man ströp tempot och energin. Men för honom måste du aktivt be om skritt. Annars trampar han eller joggar typ på stället när det är för lite energi för piaff. För henne var det wow att han gjorde så, fortsatte fast hon inte gjorde ngt aktivt själv. Men för en häst som är lite högre utbildad så är det ju så det blir. Här får hästen börja ta ansvar för sin uppgift lite mer också.
Man kan inte be någon som går i lågstadiet att ha ansvar. Men har man gått universitet kan man ta lite mer ansvar för sin del i situationen. Precis som man kan utbilda hästen till att mer ställa frågan och man som ryttare kan säga "var så god" i stället för "gör det här".
Tex så formar jag min häst och lägger honom fysiskt så att han ligger för galopp. Då märker man att han frågar "galopp?" och jag säger var så god och vi galopperar. Det går att ha så himla olika sorters kommunikation med sin häst baserat på hur man skolar dem och känsla att själv märka små saker. Och jag tycker det är ett trevligt alternativ att skola hästen så den vet nog, vill och vågar ställa frågan. Även om det sker via R- till stor del.

Och om att känna när hästen kliver av hjälperna så kan det vara skitsvårt. Vi har väl alla varit där. Jag hade en stallkompis som tränade en del för mig. Men mer våra gemensamma tränare. Hon har bra feeling av naturen och är bra med känsligare hästar med. Men hon är hoppryttare i grunden och var inte så skolad i dressyr än då. Hon tog hopplektion för en av våra tränare och fick veta att hennes häst klev av hjälperna (främst) vid hindret och inte väntade på henne/lyssnade inte nog om hon inverkade. Hon fattade inte alls känslan, trots att hon har bra feeling generellt. Hon köpte ju vad som sades. Men kunde inte identifiera det fullt iom att hon aldrig fått känna på annat. Hon skulle sen hjälpa mig ge min häst en trevligare start på hopp-biten än jag kunde. Jag hade bara kollat av att det gick att hoppa utan att han ballade ur(han var inte direkt lätt då han flyttade till mig och jag ville dubbelkolla). Sen tog hon som var duktigare hoppryttare vid. DÅ fattade hon känslan. För han väntade instruktion i varje steg och tog inte tag i hindret och hoppade själv liksom. Eftersom han inte fick instruktion om att ändra ngt gjorde han inte det.
Kliver hästen av hjälperna krävs det oftare större hjälper för att starta upp kontakt och följsamhet igen.

 

[Badger]

Ja, det beror så klart på hur man rider och vill rida. Men oavsett gren så om du inverkar med hand och skänkel tex så är du inte "neutral i umgänget" som nämndes i inlägget jag svarade på. Ibland kan man ju vara helt neutral och tex bara sitta och låta hästen välja väg i skogen etc. Jag hade tex en häst som var väldigt klok och säker på foten. Han kunde gärna få välja väg i skogen och jag bara åkte med och såg vad det blev.

Jag tror folk underskattar när de är in och petar och inte. Och också om saker "sticker i väg" så att säga, både i balans, tempo, takt, form, linje du ska rida på, kroppsdelar som inte linjeras etc. Jag låter ofta folk rida enhändigt för att de ska se hur mkt de fipplar omedvetet(har fått göra samma själv och gör det ibland nu med bara för att checka av). Och fick själv som läxa vara knäpptyst när jag avsuttet skulle umgås med häst flera timmar för att lära mig hur mycket jag pladdrade i onödan etc.

Jag fick under några veckors tid sitta och rida nästan endast på meddellinjen (då jag red dressyr inne och inte var ute i skogen typ) enhändigt i galopp med piruett som vändning för att uppleva hur det blir på rak linje, som absolut inte fick svaja ens några cm, som inte är närmre någon av väggarna. Eftersom de flesta hästar gärna tar stöd mot sargen, söker sig dit etc så märker folk ofta inte hur mkt det sker. Man tycker att man kan ju rida på kvartslinjen/innanför spår och sarg utan problem. Men att nörda ner sig helt och plocka bort annat som kan funka som en magnet så att säga och fokusera på sådana saker ger väldigt mycket för att hitta exakt rätt träff på hjälperna. Men då pratar vi om ryttare som har system att påverka balansen i manken och väldigt finlir av balans etc. Att hästen är helt i balans ger ju även det en chans till neutralläge.

I dressyr ska man absolut rida i varje steg. Men det betyder inte att du aktivt måste inverka en massa i varje steg. Det beror väl lite på vilken skola/system man följer. Vissa vill driva mer, ha mer i handen etc.
Givetvis svänger man i varje steg om man rider på en volt tex. Annars blir den ju ojämn. Men det går ju att göra med sitsen om hästen är skolad nog. Eller om man som jag rider med andra hjälper än normalt: genom att lägga an tygeln mot halsen som yttre ram.
Min häst tex är utbildad att om jag ber om något så gör han det tills jag ber honom göra något annat. Dvs jag sitter inte och nöter i vare sig takt, tempo, gångart, form. Jag hade en elev som fick testa honom och jag bad henne sakta av till skritt från trav för att jag skulle prata lite teori och var då nära dem. Hon sade då inte "skritt" utan hon sade "sakta ner tempot" typ. För henne var det lite så man fick skritt från trav. Man ströp tempot och energin. Men för honom måste du aktivt be om skritt. Annars trampar han eller joggar typ på stället när det är för lite energi för piaff. För henne var det wow att han gjorde så, fortsatte fast hon inte gjorde ngt aktivt själv. Men för en häst som är lite högre utbildad så är det ju så det blir. Här får hästen börja ta ansvar för sin uppgift lite mer också.
Man kan inte be någon som går i lågstadiet att ha ansvar. Men har man gått universitet kan man ta lite mer ansvar för sin del i situationen. Precis som man kan utbilda hästen till att mer ställa frågan och man som ryttare kan säga "var så god" i stället för "gör det här".
Tex så formar jag min häst och lägger honom fysiskt så att han ligger för galopp. Då märker man att han frågar "galopp?" och jag säger var så god och vi galopperar. Det går att ha så himla olika sorters kommunikation med sin häst baserat på hur man skolar dem och känsla att själv märka små saker. Och jag tycker det är ett trevligt alternativ att skola hästen så den vet nog, vill och vågar ställa frågan. Även om det sker via R- till stor del.

Och om att känna när hästen kliver av hjälperna så kan det vara skitsvårt. Vi har väl alla varit där. Jag hade en stallkompis som tränade en del för mig. Men mer våra gemensamma tränare. Hon har bra feeling av naturen och är bra med känsligare hästar med. Men hon är hoppryttare i grunden och var inte så skolad i dressyr än då. Hon tog hopplektion för en av våra tränare och fick veta att hennes häst klev av hjälperna (främst) vid hindret och inte väntade på henne/lyssnade inte nog om hon inverkade. Hon fattade inte alls känslan, trots att hon har bra feeling generellt. Hon köpte ju vad som sades. Men kunde inte identifiera det fullt iom att hon aldrig fått känna på annat. Hon skulle sen hjälpa mig ge min häst en trevligare start på hopp-biten än jag kunde. Jag hade bara kollat av att det gick att hoppa utan att han ballade ur(han var inte direkt lätt då han flyttade till mig och jag ville dubbelkolla). Sen tog hon som var duktigare hoppryttare vid. DÅ fattade hon känslan. För han väntade instruktion i varje steg och tog inte tag i hindret och hoppade själv liksom. Eftersom han inte fick instruktion om att ändra ngt gjorde han inte det.
Kliver hästen av hjälperna krävs det oftare större hjälper för att starta upp kontakt och följsamhet igen.

Nice tack! för svar (jag vet ju att jag pillar massor själv, men tänkte mig att om jag någonsin blev bra så skulle jag lära mig göra mindre). Låta hästen välja i skogen och så har jag gjort. Men då har jag frågat mer aktivt och hästen har valt.

Jag råkar ju gilla den känslan av att hästen inte väntar på instruktion utan tar tag i saker själv, tex hinder (precis som jag gillar lätt ouppfostrade hundar ). Men det är ju samtidigt så att mina ambitioner är nog inte högre än att det kommer alltid funka.

 

[skiesabove]

Ja, det beror så klart på hur man rider och vill rida. Men oavsett gren så om du inverkar med hand och skänkel tex så är du inte "neutral i umgänget" som nämndes i inlägget jag svarade på. Ibland kan man ju vara helt neutral och tex bara sitta och låta hästen välja väg i skogen etc. Jag hade tex en häst som var väldigt klok och säker på foten. Han kunde gärna få välja väg i skogen och jag bara åkte med och såg vad det blev.

Jag tror folk underskattar när de är in och petar och inte. Och också om saker "sticker i väg" så att säga, både i balans, tempo, takt, form, linje du ska rida på, kroppsdelar som inte linjeras etc. Jag låter ofta folk rida enhändigt för att de ska se hur mkt de fipplar omedvetet(har fått göra samma själv och gör det ibland nu med bara för att checka av). Och fick själv som läxa vara knäpptyst när jag avsuttet skulle umgås med häst flera timmar för att lära mig hur mycket jag pladdrade i onödan etc.

Jag fick under några veckors tid sitta och rida nästan endast på meddellinjen (då jag red dressyr inne och inte var ute i skogen typ) enhändigt i galopp med piruett som vändning för att uppleva hur det blir på rak linje, som absolut inte fick svaja ens några cm, som inte är närmre någon av väggarna. Eftersom de flesta hästar gärna tar stöd mot sargen, söker sig dit etc så märker folk ofta inte hur mkt det sker. Man tycker att man kan ju rida på kvartslinjen/innanför spår och sarg utan problem. Men att nörda ner sig helt och plocka bort annat som kan funka som en magnet så att säga och fokusera på sådana saker ger väldigt mycket för att hitta exakt rätt träff på hjälperna. Men då pratar vi om ryttare som har system att påverka balansen i manken och väldigt finlir av balans etc. Att hästen är helt i balans ger ju även det en chans till neutralläge.

I dressyr ska man absolut rida i varje steg. Men det betyder inte att du aktivt måste inverka en massa i varje steg. Det beror väl lite på vilken skola/system man följer. Vissa vill driva mer, ha mer i handen etc.
Givetvis svänger man i varje steg om man rider på en volt tex. Annars blir den ju ojämn. Men det går ju att göra med sitsen om hästen är skolad nog. Eller om man som jag rider med andra hjälper än normalt: genom att lägga an tygeln mot halsen som yttre ram.
Min häst tex är utbildad att om jag ber om något så gör han det tills jag ber honom göra något annat. Dvs jag sitter inte och nöter i vare sig takt, tempo, gångart, form. Jag hade en elev som fick testa honom och jag bad henne sakta av till skritt från trav för att jag skulle prata lite teori och var då nära dem. Hon sade då inte "skritt" utan hon sade "sakta ner tempot" typ. För henne var det lite så man fick skritt från trav. Man ströp tempot och energin. Men för honom måste du aktivt be om skritt. Annars trampar han eller joggar typ på stället när det är för lite energi för piaff. För henne var det wow att han gjorde så, fortsatte fast hon inte gjorde ngt aktivt själv. Men för en häst som är lite högre utbildad så är det ju så det blir. Här får hästen börja ta ansvar för sin uppgift lite mer också.
Man kan inte be någon som går i lågstadiet att ha ansvar. Men har man gått universitet kan man ta lite mer ansvar för sin del i situationen. Precis som man kan utbilda hästen till att mer ställa frågan och man som ryttare kan säga "var så god" i stället för "gör det här".
Tex så formar jag min häst och lägger honom fysiskt så att han ligger för galopp. Då märker man att han frågar "galopp?" och jag säger var så god och vi galopperar. Det går att ha så himla olika sorters kommunikation med sin häst baserat på hur man skolar dem och känsla att själv märka små saker. Och jag tycker det är ett trevligt alternativ att skola hästen så den vet nog, vill och vågar ställa frågan. Även om det sker via R- till stor del.

Och om att känna när hästen kliver av hjälperna så kan det vara skitsvårt. Vi har väl alla varit där. Jag hade en stallkompis som tränade en del för mig. Men mer våra gemensamma tränare. Hon har bra feeling av naturen och är bra med känsligare hästar med. Men hon är hoppryttare i grunden och var inte så skolad i dressyr än då. Hon tog hopplektion för en av våra tränare och fick veta att hennes häst klev av hjälperna (främst) vid hindret och inte väntade på henne/lyssnade inte nog om hon inverkade. Hon fattade inte alls känslan, trots att hon har bra feeling generellt. Hon köpte ju vad som sades. Men kunde inte identifiera det fullt iom att hon aldrig fått känna på annat. Hon skulle sen hjälpa mig ge min häst en trevligare start på hopp-biten än jag kunde. Jag hade bara kollat av att det gick att hoppa utan att han ballade ur(han var inte direkt lätt då han flyttade till mig och jag ville dubbelkolla). Sen tog hon som var duktigare hoppryttare vid. DÅ fattade hon känslan. För han väntade instruktion i varje steg och tog inte tag i hindret och hoppade själv liksom. Eftersom han inte fick instruktion om att ändra ngt gjorde han inte det.
Kliver hästen av hjälperna krävs det oftare större hjälper för att starta upp kontakt och följsamhet igen.

Mmm, mycket tänkvärt. Uppskattar att du delar med dig!

Idag försökte jag verkligen tänka på det här när jag tränade min häst (från marken). Att ha enkla, rena hjälper, och inte micromanage:a så himla mycket. Vara neutral medans han funderade. Inte bli frustrerad när han var frustrerad. Det kändes bra!

Jag övar på att bli en bättre lärare för min häst helt enkelt .