Kiwifrukt
Trådstartare
Jag behöver tips, och jag varnar redan på förhand för att det kan bli långt. Jag har en sexårig ponny som jag har haft i ganska exakt fem år nu. Jag har jobbat henne mycket från marken redan från start, för att undvika just de här problemen som uppkommit. Hon är trygg så länge jag står bredvid, därav att jag postade tråden på ridning och inte hästhantering, för det känns som att problemet grundar sig i ridningen.
Ponnyn reds in på våren som treåring, och var fruktansvärt snäll och okomplicerad under hela inridningsprocessen. Reds dock nästan uteslutande ut tillsammans med andra hästar, men det var aldrig några konstigheter. Gick på lång sommarvila, och sattes sen igång i oktober. Red ut ett par gånger själv under hösten, och det gick bra. Fick sen vintervila, och det var först när hon sattes igång på våren som fyraåring som problemen började på riktigt. Hon var med om en otäck händelse i trafiken, och den har satt spår som varit svåra att bryta. Har ridit ut mycket med andra, äldre och lugna/stabila hästar, och det har gått bra. Hon är inte helt hundra i trafiken, särskilt inte med tung trafik eller där utrymmena är trånga, men det går. Har inte upplevt henne som besvärlig i övrigt, utan bara vi har kommit in i skogen/bort från trafikerade vägar har det aldrig varit några problem. Snäll och trevlig att rida på ridbana.
Vi har inte ridbana vid stallet, utan måste rida dit, vilket är en väg (utan trafik) på cirka 30 minuter i skritt enkel väg. Inför hösten har mitt ridsällskap flyttat, delvis p.g.a. just bristen på paddock, och vi har varit tvungna att ta tjuren vid hornen och rida ut ensamma. P.g.a. mitt jobbschema har jag varit tvungen att rida ensam mycket även i sommar när hon var på bete, och det har gått bra. Som sagt är hon fortfarande lite skeptisk till trafik, men annars har hon varit fullt ridbar. Vi flyttade tillbaka till stallet i månadsskiftet augusti/september. Vi red ut själva, en vanlig vecka försöker jag röra på henne fem-sex dagar, varav minst ett avsuttet pass och två i paddock, och det har känts fullt tillräckligt.
Nu kom däremot två förändringar ganska snabbt. Hästarna stallades in på box i månadsskiftet september/oktober, och då började hon också äta kraftfoder. Har blivit rekommenderad det av en kompis som haft det till sin, heta, häst (någon form av havrefri müsli), och vi ligger lägre än vad försäljaren rekommenderade (hon sa ½-1 kg/dag, jag ger en kvarts kilo). Vi har provat havre, betfor, lucern och pellets tidigare, med samma effekt, hästen som en tickande bomb. Allt utom havren/lucern har vi dock provat innan hon började ridas. De första veckorna gick det bra, men i halva oktober fick jag jobb (har sommarjobbat i somras, men har sen dess pluggat på distans, så har kunnat lägga upp mina dagar som jag vill), och första veckan var jag bortrest på utbildning två dagar. Då fick hon stå, och efter det har det varit ett elände. Hon är spänd/nervös/reagerar på allt. Räcker med ett prassel i en buske och hon kastar sig åt sidan/sätter av hemåt. Det första vi kommer in på ridbanan slappnar hon dock av, men eftersom vi inte har ridbana vid stallet måste vi först ta oss dit, och hon gör kovändningar x antal gånger både på vägen dit och tillbaka (men är för det mesta bättre på hemvägen, när hon är lite trött). Förutom den veckan jag var bortrest har hon gått "normalt" antal dagar/ingen skillnad mot innan.
Jag har försökt sätta hårt mot hårt och rida igenom problemet. Jag har försökt sitta av och leda henne en bit, vilket hjälper för stunden, men sen hittar hon något nytt monster som är redo att kasta sig över henne och äta upp henne. Det är inte trafiken som är största problemet längre, utan nu reagerar hon på allt. Jag har ingen att rida ut tillsammans med, jag slutar inte förrän vid sextiden om kvällarna och den hästägare som är mest flitig med att rida i stallet är där redan vid tre-fyra (då jag alltså är kvar på jobbet, och inte kan vara i stallet). Jag vet alltså inte om hon skulle bete sig likadant om en annan häst var med.
Jag behöver alltså tips på vad jag kan göra för att få henne att lägga av? Både tips gällande fodret (är öppen för andra förslag om någon har något bättre alternativ), sätt att parera rycken när de kommer och hur man helt enkelt kan göra. Jag kan inte tvinga någon annan att rida med mig, och att byta stall till ett med ridbana är inte något som jag kan ordna i en handvändning även om det hade varit ett helt annat utgångsläge att kunna rida igenom henne ordentligt i en paddock på hemmaplan. Tränar redan för, en bra, tränare, men problemet är ju i första hand kopplat till utritterna, inte dressyrarbetet i sig. Hon har hittills inte fått som hon vill (= gå hem) utan har fått genomgå hela ridturen, även om jag gjort den delvis till fots. Är lika fjantig om det är vindstilla som om det blåser storm, så det känns inte heller väderrelaterat.
Ponnyn reds in på våren som treåring, och var fruktansvärt snäll och okomplicerad under hela inridningsprocessen. Reds dock nästan uteslutande ut tillsammans med andra hästar, men det var aldrig några konstigheter. Gick på lång sommarvila, och sattes sen igång i oktober. Red ut ett par gånger själv under hösten, och det gick bra. Fick sen vintervila, och det var först när hon sattes igång på våren som fyraåring som problemen började på riktigt. Hon var med om en otäck händelse i trafiken, och den har satt spår som varit svåra att bryta. Har ridit ut mycket med andra, äldre och lugna/stabila hästar, och det har gått bra. Hon är inte helt hundra i trafiken, särskilt inte med tung trafik eller där utrymmena är trånga, men det går. Har inte upplevt henne som besvärlig i övrigt, utan bara vi har kommit in i skogen/bort från trafikerade vägar har det aldrig varit några problem. Snäll och trevlig att rida på ridbana.
Vi har inte ridbana vid stallet, utan måste rida dit, vilket är en väg (utan trafik) på cirka 30 minuter i skritt enkel väg. Inför hösten har mitt ridsällskap flyttat, delvis p.g.a. just bristen på paddock, och vi har varit tvungna att ta tjuren vid hornen och rida ut ensamma. P.g.a. mitt jobbschema har jag varit tvungen att rida ensam mycket även i sommar när hon var på bete, och det har gått bra. Som sagt är hon fortfarande lite skeptisk till trafik, men annars har hon varit fullt ridbar. Vi flyttade tillbaka till stallet i månadsskiftet augusti/september. Vi red ut själva, en vanlig vecka försöker jag röra på henne fem-sex dagar, varav minst ett avsuttet pass och två i paddock, och det har känts fullt tillräckligt.
Nu kom däremot två förändringar ganska snabbt. Hästarna stallades in på box i månadsskiftet september/oktober, och då började hon också äta kraftfoder. Har blivit rekommenderad det av en kompis som haft det till sin, heta, häst (någon form av havrefri müsli), och vi ligger lägre än vad försäljaren rekommenderade (hon sa ½-1 kg/dag, jag ger en kvarts kilo). Vi har provat havre, betfor, lucern och pellets tidigare, med samma effekt, hästen som en tickande bomb. Allt utom havren/lucern har vi dock provat innan hon började ridas. De första veckorna gick det bra, men i halva oktober fick jag jobb (har sommarjobbat i somras, men har sen dess pluggat på distans, så har kunnat lägga upp mina dagar som jag vill), och första veckan var jag bortrest på utbildning två dagar. Då fick hon stå, och efter det har det varit ett elände. Hon är spänd/nervös/reagerar på allt. Räcker med ett prassel i en buske och hon kastar sig åt sidan/sätter av hemåt. Det första vi kommer in på ridbanan slappnar hon dock av, men eftersom vi inte har ridbana vid stallet måste vi först ta oss dit, och hon gör kovändningar x antal gånger både på vägen dit och tillbaka (men är för det mesta bättre på hemvägen, när hon är lite trött). Förutom den veckan jag var bortrest har hon gått "normalt" antal dagar/ingen skillnad mot innan.
Jag har försökt sätta hårt mot hårt och rida igenom problemet. Jag har försökt sitta av och leda henne en bit, vilket hjälper för stunden, men sen hittar hon något nytt monster som är redo att kasta sig över henne och äta upp henne. Det är inte trafiken som är största problemet längre, utan nu reagerar hon på allt. Jag har ingen att rida ut tillsammans med, jag slutar inte förrän vid sextiden om kvällarna och den hästägare som är mest flitig med att rida i stallet är där redan vid tre-fyra (då jag alltså är kvar på jobbet, och inte kan vara i stallet). Jag vet alltså inte om hon skulle bete sig likadant om en annan häst var med.
Jag behöver alltså tips på vad jag kan göra för att få henne att lägga av? Både tips gällande fodret (är öppen för andra förslag om någon har något bättre alternativ), sätt att parera rycken när de kommer och hur man helt enkelt kan göra. Jag kan inte tvinga någon annan att rida med mig, och att byta stall till ett med ridbana är inte något som jag kan ordna i en handvändning även om det hade varit ett helt annat utgångsläge att kunna rida igenom henne ordentligt i en paddock på hemmaplan. Tränar redan för, en bra, tränare, men problemet är ju i första hand kopplat till utritterna, inte dressyrarbetet i sig. Hon har hittills inte fått som hon vill (= gå hem) utan har fått genomgå hela ridturen, även om jag gjort den delvis till fots. Är lika fjantig om det är vindstilla som om det blåser storm, så det känns inte heller väderrelaterat.
