Sofie_B
Trådstartare
Jag har ett litet problem med min häst som jag gärna bollar med er andra. Han är 6 år och väldigt otränad, så han är under uppbyggnad nu. Vilket faktiskt går framåt med en himla fart, jag har bara haft honom i 3 veckor men han är redan mycket starkare.
Vårat problem är att när han blir trött i hoppningen så tar han bara tag i bettet, kör ner huvudet och så drar han. Inte så att han skenar, men så att jag tappar allt styrning. Jag hoppade honom imorse och det är nästan så att det blir lite läskigt. Han blir liksom "blind" och fokuserar bara på att komma undan bettet, fokuserar inte alls på hindret. Nu hoppar han ju inte högt (eftersom han är så svag) och han är väldigt begåvad, modig och känslig så han löser ju liksom uppgiften ändå, men det är mer sådär "oj, nu var det visst ett hinder här, hej hopp!" än något annat.
Jag har haft många typer av hästar (har ridit 150), men aldrig någon som gör riktigt såhär. Jag kommer liksom inte åt honom alls, han drar mig bara i framåt (jag är rätt liten och lätt och tyvärr inte så superstark i min kropp just nu) och så kör vi gräsklipparen något varv innan jag får stopp på det hela. Lite som när en häst kommer på "blinda-vinkeln" med ett hackamore ni vet, när dom bara fäller in huvudet och drar.
Jag vet ju vart jag vill. Han måste bli starkare = orka bära sig själv på bakbenen längre, jag måste bli starkare = orka sitta emot och hålla upp hans huvud.
Men tills dess då? Jag behöver en "Quick-fix" som hindrar honom från att sätta det här i system (för som det är nu blir det bara värre och värre) under tiden som jag kommer tillrätta med det egentligen problemet (vilket främst är något jag kommer jobba med på marken, där vi inte alls har det här problemet).
Kan ni hjälpa mig att komma på ett bett som dom inte så gärna biter tag i? Just nu kör jag mycket på semiledade bett, men dom tycker jag brukar bjuda in till mer stöd i handen. Jag skulle alltså vilja ha ett bett som han inte så gärna söker sig framåt-nedåt på, utan "backar" av lite. Om han går i väldigt öppen form är det bara välkommet.
Och för att klargöra; han är genomgången av veterinär, av jätteskicklig kiropraktor och har fått sina tänder fixade (dock behöver dom gås över igen och ska så göras om några veckor. Det är dock ingen akut situation i munnen som bidrar till detta beteende).
Kom igen nu, alla idéer (hur knäppa dom än är!) är välkomna, allt som kan sätta igång mina funderingar.
Vårat problem är att när han blir trött i hoppningen så tar han bara tag i bettet, kör ner huvudet och så drar han. Inte så att han skenar, men så att jag tappar allt styrning. Jag hoppade honom imorse och det är nästan så att det blir lite läskigt. Han blir liksom "blind" och fokuserar bara på att komma undan bettet, fokuserar inte alls på hindret. Nu hoppar han ju inte högt (eftersom han är så svag) och han är väldigt begåvad, modig och känslig så han löser ju liksom uppgiften ändå, men det är mer sådär "oj, nu var det visst ett hinder här, hej hopp!" än något annat.
Jag har haft många typer av hästar (har ridit 150), men aldrig någon som gör riktigt såhär. Jag kommer liksom inte åt honom alls, han drar mig bara i framåt (jag är rätt liten och lätt och tyvärr inte så superstark i min kropp just nu) och så kör vi gräsklipparen något varv innan jag får stopp på det hela. Lite som när en häst kommer på "blinda-vinkeln" med ett hackamore ni vet, när dom bara fäller in huvudet och drar.
Jag vet ju vart jag vill. Han måste bli starkare = orka bära sig själv på bakbenen längre, jag måste bli starkare = orka sitta emot och hålla upp hans huvud.
Men tills dess då? Jag behöver en "Quick-fix" som hindrar honom från att sätta det här i system (för som det är nu blir det bara värre och värre) under tiden som jag kommer tillrätta med det egentligen problemet (vilket främst är något jag kommer jobba med på marken, där vi inte alls har det här problemet).
Kan ni hjälpa mig att komma på ett bett som dom inte så gärna biter tag i? Just nu kör jag mycket på semiledade bett, men dom tycker jag brukar bjuda in till mer stöd i handen. Jag skulle alltså vilja ha ett bett som han inte så gärna söker sig framåt-nedåt på, utan "backar" av lite. Om han går i väldigt öppen form är det bara välkommet.
Och för att klargöra; han är genomgången av veterinär, av jätteskicklig kiropraktor och har fått sina tänder fixade (dock behöver dom gås över igen och ska så göras om några veckor. Det är dock ingen akut situation i munnen som bidrar till detta beteende).
Kom igen nu, alla idéer (hur knäppa dom än är!) är välkomna, allt som kan sätta igång mina funderingar.