Jag är absolut ingen erfaren problemlösare, men hade problem med min att han plötsligt en dag (och en hel vecka därefter) vägrade låta sig fångas i hagen (och bet och drev på hagkompisen i vild galopp runt runt såfort jag kom i närheten med grimskaft/longerlina/halsring/rep. Såhär i efterhand så förstår jag att det förmodligen är kopplat till min ridrädsla/att jag inte trivts med den "klassiska" ridningen, och att vi veckan innan red i princip varje dag och att jag inte tyckte att det var särskilt kul. Och hur kul är det för herr häst när matte inte tycker att det är kul, utan är rädd eller frustrerad hela tiden?
Fick bland annat tips om att driva in dom i en fålla där dom inte kunde springa iväg, och sen haffa tag i han, men är glad att jag inte försökte med det, för känner jag herr häst rätt så hade det kunnat bli aj-aj för alla inblandade. Han är för stor och stark för att våld ska kunna funka oavsett verktyg. Jag provade att lura ner hans huvud i en foderhink så att jag kunde trä över halsring, men det funkade bara 1 dag, dagen efter kom han inte nära hinken jag höll i den med båda händer och flög all världens väg bortåt om den andra handen närmade sig. Smart häst.
Det löste sig genom att jag helt enkelt släppte mina frustrationer och prestationsångest och nöjde mig om han kom fram för att käka sina mineraler i hagen. Efter några dagar borstade jag och kratsade hovar i hagen, gosade och berömde. Och sen en dag stod han glatt i givakt vid grinden, så jag tog bara på han en repgrimma och gick ut, och är sen dess mer noggrann med att inte låta min sinnesstämning förstöra hans dag. Och att ge en liten portion lusern direkt vi kommer in i stallet/till uppbindningsplatsen = något för han att se fram emot. Vi ska ha kul ihop, det var därför jag skaffade han. Inte ha ångest eller rädsla eller känna oss frustrerade ihop. Plus att jag börjat jobba med att ta itu med mina egna mentala problem, hittat en person vi båda litar på som kan hjälpa oss med ridningen, och hittat nya träningssätt som passar oss som ekipage bättre.
Mina funderingar gällande din häst är:
1. Vill han inte lämna hagen pga att han har det trevligare i hagen än utanför? (har han ont någonstans eller är ridningen/körningen/det ni gör ihop o-roligt för dig eller han eller båda?)
2. Är det något med grinden (strömmen, som andra varit inne på?), går det att flytta grinden eller lägga till en grind på ett annat ställe i hagen?
3. Är det jobbigt för han att vara inne i stallet?
4. Vad händer om du låter han stanna i hagen några dagar istället för att ta en dragkamp? Låter både dig och han få en vilovecka?
"Hästen ska lyda" är inte en mening som stämmer överrens med den relation jag vill ha med hästen. "Hästen ska vilja göra det jag ber om, så det är min uppgift att komma på hur jag motiverar hästen" är det jag tror på.
Jag har bestämt mig nu att i samband med sommarbetet (vi släpper dom idag i sommarhagen) så ska jag låt honom vara och få vila och mumsa gräs 1-2 veckor nu. Jag kommer sen, i samband med första intaget att ta hjälp av vår hagkompis matte, att vi tar in båda hästarna tillsammans första gången.
Vi har under vår tid tillsammans kommit väldigt långt tycker jag, från att inte ta ett "rent" travsteg o var vinglig (har är vet besiktigad, ingen anmärkning), var helt enkelt väldigt oskolad......som min tränare sa, betrakta honom som unghäst utbildningsmässigt.
Det har vi aldrig kunnat uppnå utan en mycket duktig tränare som kommer regelbundet. Idag går han i form skritt o trav (galoppen la vi lite på hyllan tills han stärkt sig) han har musklat sig jättefint och fått en helt annan stabilitet i sig själv. Han älskar att hoppa och har försökt variera träningen men hoppning, dresssyr, tömkörning, klättring, skogsturer. Allt för att det inte ska bli slentrian för honom eller mig. Jag gillar inte att sitta och nöta på banan varje dag, det är inte vår grej. Så jag tror att han gillar variationen som vi lagt upp.
Grinden är fortfarande ett frågetecken, ska kolla upp den. Tyvärr kan vi inte flytta grinden, stallväggen går precis i kanten av den hagen. Lite taskigt kanske och öppna en grind mot stallägaren fina plantering
Han är lugn som en filbunke i stallet.....oftast. Ibland kan han få för sig att det finns spöken överallt och står och trampar. Då får han snällt gå in i boxen och lugna ner sig lite, funkar oftast.
Jag gillar verkligen din sista meningen........Jag HÅLLER MED dig fullt ut. Det gäller hela tiden att hitta små enkla genvägar för att komma dit vi ska. Det är genvägarna jag letar efter i min tråd :-).
Har fått en massa tips som jag har tagit till mig nu. Men som sagt, nu ska han få gå ut på sommarbete och ha lite semester innan vi tar tag i vårt lilla dilemma igen.
På vintern är detta aldrig ett problem, då går han in snällt.
TACK för alla tips!!
alla synpunkter är välkomna.
