Grängesberg
Trådstartare
Hej!
Idag så hände en otäck grej hemma på gården.
Jag hade vart i stan och handlat och när jag kom hem så gick jag (som vanligt) ut till hagarna för att se så alla hästar var ok. Det var dom, stod och pillade i backen som dom brukar.
Gick in för att äta, gick ut ca 40 minuter senare för att ta in hästarna.
Min sambo märker att årt ungsto är "borta", hon syns inte till alls, hennes hagkompis, min gamla 21 åriga gubbe står som vanligt vid insläppet.
Vi letar med blicken i hagen och då får jag syn på hennes täcke! Hon ligger längst bort i hagen helt orörlig. Jag ser lite taskigt på långt håll och får i det närmaste panik! Jag trodde hon var död!
Min sambo skyndar snabbt dit och jag hakar på. Han hinner fram först och jag som knappt vågar titta(tror ju att hon är borta) hör honom säga: Hon har fastnat, hjälp mig!
Först då vågar jag gå fram. Hon har rullat mot ett träd och kommer inte loss. Hon är lerig och skitig, har kämpat en del och andas tungt. Hon ligger med alla ben mot trädet och det har bildats en grop så hon inte kan rulla tillbaka.
Denna plats är ingen som de brukar rulla sig på, det gör dom ju på de öppna ytorna, det är en skogsdunge, och hon ligger endast ca en meter från elstaketet.
Vi tar tag i fram och bakbenen och rullar henne tillbaka.(tack och lov är det en liten C-ponny som inte väger massor).
Vi får henne att ställa sig upp, hon skakar. Hon börjar att gå mot stallet på lite darriga ben. Väl inne så bryr hon sig inte alls om den mat som jag lagt in tidigare. Vi lägger på henne täcke och Hon lägger sig direkt och börjar att rulla. Vi misstänker då kolik och jag springer upp för att ringa veterinären. Vår veterinär ber mig att hålla henne varm samt att gå med henne. Hans tankar är att det är antingen kolik eller chock. Blir hon inte bättre inom en halvtimme ska jag ringa jouren.
Vi börjar att promenera, hon är helt tom i blicken, hela bakdelen skakar, men hon går framåt, på trötta ben...en stund, sen lägger hon sig. Vi kan ju se att hon är helt slut. Vi tar in henne, hon lägger sig och skakar. Bakbenen är helt raka och iskalla. Då hon ligger still så låter vi henne ligga kvar, lägger varma filtar på henne så det täcker allt utom huvudet.
Halvtimmen har gått och ingen förbättring. Jag ringer jouren, som naturligtvis inte svarar, men ska ringa upp inom en halvtimme.
Hon blir inte bättre, hon ligger ner och med jämna mellanrum så försöker hon rulla sig. Vi tar upp henne och går ut igen.
Då ringer jouren, jag förklarar vad som hänt och min sambo går med henne under tiden. Jourvet undrar om jag tycker hon ska komma ut. Hon ber mig att ta in ponnyn i boxen en gång till för att se om hon lägger sig för att rulla, då skulle hon komma direkt.
När vi då kommer in så står hon kvar uppe. Hon ser väldigt trött ut och efter någon minut så klarnar blicken. På sekunder blir hon sitt gamla vanliga jag, hon är hungrig! Vi tar bort all mat(vilket vi i förvirringen inte gjort tidigare) och Nicki blir sur! Vad gör ni med min mat? ser hon ut att tänka. Hon vräker i sig de få strån som blivit kvar.
Pratar en stund till med vet om vad som möjligen kunde inträffat men hon visste inte. Nicki skulle äta endast mycket blöt betfor resten av dagen och natten.
Vad tror ni hände? Har ni vart med om en häst i chock? Symptom och vad gör man?
Under hela förloppet så var hon fin i slemhinnor och inte uttorkad.
När vi släckte för en stund sedan så var hon precis som vanligt, tarmljud hördes och hon var VRÅL hungrig!
Idag så hände en otäck grej hemma på gården.
Jag hade vart i stan och handlat och när jag kom hem så gick jag (som vanligt) ut till hagarna för att se så alla hästar var ok. Det var dom, stod och pillade i backen som dom brukar.
Gick in för att äta, gick ut ca 40 minuter senare för att ta in hästarna.
Min sambo märker att årt ungsto är "borta", hon syns inte till alls, hennes hagkompis, min gamla 21 åriga gubbe står som vanligt vid insläppet.
Vi letar med blicken i hagen och då får jag syn på hennes täcke! Hon ligger längst bort i hagen helt orörlig. Jag ser lite taskigt på långt håll och får i det närmaste panik! Jag trodde hon var död!
Min sambo skyndar snabbt dit och jag hakar på. Han hinner fram först och jag som knappt vågar titta(tror ju att hon är borta) hör honom säga: Hon har fastnat, hjälp mig!
Först då vågar jag gå fram. Hon har rullat mot ett träd och kommer inte loss. Hon är lerig och skitig, har kämpat en del och andas tungt. Hon ligger med alla ben mot trädet och det har bildats en grop så hon inte kan rulla tillbaka.
Denna plats är ingen som de brukar rulla sig på, det gör dom ju på de öppna ytorna, det är en skogsdunge, och hon ligger endast ca en meter från elstaketet.
Vi tar tag i fram och bakbenen och rullar henne tillbaka.(tack och lov är det en liten C-ponny som inte väger massor).
Vi får henne att ställa sig upp, hon skakar. Hon börjar att gå mot stallet på lite darriga ben. Väl inne så bryr hon sig inte alls om den mat som jag lagt in tidigare. Vi lägger på henne täcke och Hon lägger sig direkt och börjar att rulla. Vi misstänker då kolik och jag springer upp för att ringa veterinären. Vår veterinär ber mig att hålla henne varm samt att gå med henne. Hans tankar är att det är antingen kolik eller chock. Blir hon inte bättre inom en halvtimme ska jag ringa jouren.
Vi börjar att promenera, hon är helt tom i blicken, hela bakdelen skakar, men hon går framåt, på trötta ben...en stund, sen lägger hon sig. Vi kan ju se att hon är helt slut. Vi tar in henne, hon lägger sig och skakar. Bakbenen är helt raka och iskalla. Då hon ligger still så låter vi henne ligga kvar, lägger varma filtar på henne så det täcker allt utom huvudet.
Halvtimmen har gått och ingen förbättring. Jag ringer jouren, som naturligtvis inte svarar, men ska ringa upp inom en halvtimme.
Hon blir inte bättre, hon ligger ner och med jämna mellanrum så försöker hon rulla sig. Vi tar upp henne och går ut igen.
Då ringer jouren, jag förklarar vad som hänt och min sambo går med henne under tiden. Jourvet undrar om jag tycker hon ska komma ut. Hon ber mig att ta in ponnyn i boxen en gång till för att se om hon lägger sig för att rulla, då skulle hon komma direkt.
När vi då kommer in så står hon kvar uppe. Hon ser väldigt trött ut och efter någon minut så klarnar blicken. På sekunder blir hon sitt gamla vanliga jag, hon är hungrig! Vi tar bort all mat(vilket vi i förvirringen inte gjort tidigare) och Nicki blir sur! Vad gör ni med min mat? ser hon ut att tänka. Hon vräker i sig de få strån som blivit kvar.
Pratar en stund till med vet om vad som möjligen kunde inträffat men hon visste inte. Nicki skulle äta endast mycket blöt betfor resten av dagen och natten.
Vad tror ni hände? Har ni vart med om en häst i chock? Symptom och vad gör man?
Under hela förloppet så var hon fin i slemhinnor och inte uttorkad.
När vi släckte för en stund sedan så var hon precis som vanligt, tarmljud hördes och hon var VRÅL hungrig!