Har ni varit med om att en anhörig plötsligt blivit suicid?

Twihard

Trådstartare
Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla, även för min anhöriga som gjort detta. Jag körde hen till akuten tillsammans med hens partner och vi befann oss där i mer än 20 timmar. Personen i fråga har länge varit sjuk med svår hosta, urinvägsinflammation, kateter till följd av det och andra fysiska besvär vilket gjort att hen varit deppig. Men nu var det dags för hen att börja jobba igen. Men så plötsligt hände detta.

Snabbt insåg läkare och vi att personen i fråga knappt visste vad hen gjort själv och hen sa att allt bara blev svart. Hen behandlades med mycket olika dropp och grejer (hen intog bland annat glykol). Traumateamet med psykologer osv kom såklart till sjukhuset med och de konstaterade snart att det rörde som om extrem inre stress som slagit över och att hen "snappade". Hen var alltså inte suicid, deprimerad eller led av självskadebeteende. Det var bara ett infall, att alla traumatiska händelser vår familj genomgått de senaste åren samlats på hög och nu blev för mycket.

Samtidigt som detta sa läkarna att flera av hens värden pendlade och var dåliga till resultat av inte bara glykolen men också utav UVIn. De sa att många äldre som får kraftig UVI kan bli förvirrade och personlighetsförändras. Tillsammans med traumateamet kom de fram med en gissning om hur detta hände i min anhörigas fall. Hens kropp "slog ut hjärnans normala funktion", denna förvirring "latched" på hens känslomässiga sköra status och således fick hen att göra just detta. Då mindes jag hur min mamma en gång blev förvirrad av kraftig UVI, och då trodde vi en stroke men det konstaterades hur det var UVIn.

Idag är alla trötta men läget är stabilt och min anhöriga får jättebra stöd av mobila teamet som kollar upp hen dagligen nu 2 veckor framöver. Jag åker dit med. Men min undran är om fler här känner någon som 1. personlighetsförändrats av UVI eller av låga/pendlande värden i kroppen från annan orsak? 2. har "snappat" till följ av för mycket känslor inom sig? 3. Har någon haft en kombo av båda som resulterat i något lika farligt, såsom för min anhöriga?

Bara tanken på att man plötsligt kan få en däng av personlighetsförändring och göra något sådant skrämmer mig, men även min anhörig som nu är lite paranoid. Men hen är stabil annars och allt har gått bra. Men det är bara så otäckt. :O
 
Ja min mamma blev personlighetsförändrad och förvirrad i samband med uvi. Hon var äldre då och hade flera sjukdomstillstånd samtidigt och hade haft det under en längre tid. Personlighetsförändringen var skrämmande men det gick tillbaka när uvin försvann. Sen blev hon mer deppig och uppgiven pga sjukdom och åldrande men förvirringen försvann.
 
Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla, även för min anhöriga som gjort detta. Jag körde hen till akuten tillsammans med hens partner och vi befann oss där i mer än 20 timmar. Personen i fråga har länge varit sjuk med svår hosta, urinvägsinflammation, kateter till följd av det och andra fysiska besvär vilket gjort att hen varit deppig. Men nu var det dags för hen att börja jobba igen. Men så plötsligt hände detta.

Snabbt insåg läkare och vi att personen i fråga knappt visste vad hen gjort själv och hen sa att allt bara blev svart. Hen behandlades med mycket olika dropp och grejer (hen intog bland annat glykol). Traumateamet med psykologer osv kom såklart till sjukhuset med och de konstaterade snart att det rörde som om extrem inre stress som slagit över och att hen "snappade". Hen var alltså inte suicid, deprimerad eller led av självskadebeteende. Det var bara ett infall, att alla traumatiska händelser vår familj genomgått de senaste åren samlats på hög och nu blev för mycket.

Samtidigt som detta sa läkarna att flera av hens värden pendlade och var dåliga till resultat av inte bara glykolen men också utav UVIn. De sa att många äldre som får kraftig UVI kan bli förvirrade och personlighetsförändras. Tillsammans med traumateamet kom de fram med en gissning om hur detta hände i min anhörigas fall. Hens kropp "slog ut hjärnans normala funktion", denna förvirring "latched" på hens känslomässiga sköra status och således fick hen att göra just detta. Då mindes jag hur min mamma en gång blev förvirrad av kraftig UVI, och då trodde vi en stroke men det konstaterades hur det var UVIn.

Idag är alla trötta men läget är stabilt och min anhöriga får jättebra stöd av mobila teamet som kollar upp hen dagligen nu 2 veckor framöver. Jag åker dit med. Men min undran är om fler här känner någon som 1. personlighetsförändrats av UVI eller av låga/pendlande värden i kroppen från annan orsak? 2. har "snappat" till följ av för mycket känslor inom sig? 3. Har någon haft en kombo av båda som resulterat i något lika farligt, såsom för min anhöriga?

Bara tanken på att man plötsligt kan få en däng av personlighetsförändring och göra något sådant skrämmer mig, men även min anhörig som nu är lite paranoid. Men hen är stabil annars och allt har gått bra. Men det är bara så otäckt. :O
Min farmor hade flera UVIn i slutet av sitt liv. Hon var iofs också dement, men hon förändrades ganska rejält ändå vid 3-4 tillfällen hon hade kraftig UVI. Personlighetsförändringen upphörde ganska snart efter att UVIn blev bra igen.
 
Ja min mamma blev personlighetsförändrad och förvirrad i samband med uvi. Hon var äldre då och hade flera sjukdomstillstånd samtidigt och hade haft det under en längre tid. Personlighetsförändringen var skrämmande men det gick tillbaka när uvin försvann. Sen blev hon mer deppig och uppgiven pga sjukdom och åldrande men förvirringen försvann.

Min farmor hade flera UVIn i slutet av sitt liv. Hon var iofs också dement, men hon förändrades ganska rejält ändå vid 3-4 tillfällen hon hade kraftig UVI. Personlighetsförändringen upphörde ganska snart efter att UVIn blev bra igen.
Då är det i alla fall vanligare än jah trott. Otäckt ändå hur något sådant kan inträffa.😬
 
Ja min storebror begick självmord i våras. Det kom som en chock då vi bara helgerna innan pratat om framtiden och vad vi ville vara om 10år och då berättade han massa saker. Till och med samma helg som jag hittade honom hade vi bestämt att vi skulle äta tacos och ha myskväll.

Minns att jag blev så irriterad på honom att han inte svarade när jag skulle handla inför tacosen. Väl hemma öppnade han inte men dörren var olåst vilket den aldrig var annars. Men hittade inget brev eller något annat som förklaring. Polisen hittade heller inget men inget brott hade bedömts begåtts heller.

Jättejobbig upplevelse i sig men det värsta är hur man undrar varför och hur länge han mått dåligt och hur man själv inte lagt märke till det innan.
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Som en person med flera hälsoproblem genom livet som vården inte har kunnat hjälpa, så har jag kommit att fundera en hel del över just...
2
Svar
30
· Visningar
4 892
Senast: TinyWiny
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har kommit fram till att jag faktiskt har fått en hel del nya insikter efter min ridolycka. Några av dom har jag nämnt förut. Dels...
Svar
0
· Visningar
508
Senast: cassiopeja
·
Äldre Sjukvården ska det förstås stå. Känner mig både förbannad och besviken. Nästan uppgiven. (men inte riktigt. Då skulle jag ju inte vara...
24 25 26
Svar
515
· Visningar
40 146
Senast: Korven
·
Kropp & Själ För tre veckor sen blev jag påkörd (för er som sett förra tråden, föraren är fortfarande inte hittad :() Initialt, redan på akuten...
12 13 14
Svar
272
· Visningar
29 265
Senast: GotAsecret
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Atletix
  • Lerig hage
  • Födda 2022

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp