Ämelie
Trådstartare
Jag hade stora planer inför sommaren och den kommande hösten. Äntligen så var hästen frisk och skadefri! Vi skulle komma igång med ridningen, börja träna för tränare igen och Fenan skulle få gå på bete hela sommaren och göra det hon gillar mest: äta gräs, motioneras och leva i hästflock. Tänkte att våran otur måste vara över, nu är det väl ändå våran tur att få visa vad vi kan.
Men det började redan under midsommarhelgen då Fenan fick ett sår och blev halt. Så farligt såg det inte ut så jag avaktade tills på måndagen och åkte in med henne på veterinär kliniken. Det såg inte så farligt ut, hasleden intill såret såg ut att klarat sig fint. Fick lite antibiotika och smärtstillande med mig hem som hon skulle ha i ett par dagar och det tog inte många dagar innan hon var haltfri. Jag började gå lite promenader och skritta lite och hästen känndes bra.
Men i måndags blev jag väckt av stallägaren som ringde. Fenan kan inte stå på ena bakbenet. Åkte genast till stallet och där stod hon med benet i luften och hon försökte gå emot mig när jag kom. Fick tag på veterinären och åkte in med henne på en gång... sedan dess har hon fått vara kvar där
Från början var jag rätt så optimistiskt. Vi har gått igenom mycket den här hästen och jag så det känns som att vi kommer kunna klara oss ur det här också. Men idag när veterinären ringde så försvan nästan allt hopp... Veterinären misstänker nu en inflammation/skada i senskidan och prognosen för det verkar inte vara så lysande
Hon ska stanna kvar där tills på fredag och över helgen ska hon få vara hemma så än så länge är det bara att avakta, be till gudarna, hålla tummarna och hoppas på det bästa!! Jag känner mig så maktlös...
Jag vill bara att min lilla älskling ska få vara hemma med hästkompisarna i hagen, äta gräs och vara frisk!
Men det började redan under midsommarhelgen då Fenan fick ett sår och blev halt. Så farligt såg det inte ut så jag avaktade tills på måndagen och åkte in med henne på veterinär kliniken. Det såg inte så farligt ut, hasleden intill såret såg ut att klarat sig fint. Fick lite antibiotika och smärtstillande med mig hem som hon skulle ha i ett par dagar och det tog inte många dagar innan hon var haltfri. Jag började gå lite promenader och skritta lite och hästen känndes bra.
Men i måndags blev jag väckt av stallägaren som ringde. Fenan kan inte stå på ena bakbenet. Åkte genast till stallet och där stod hon med benet i luften och hon försökte gå emot mig när jag kom. Fick tag på veterinären och åkte in med henne på en gång... sedan dess har hon fått vara kvar där
Från början var jag rätt så optimistiskt. Vi har gått igenom mycket den här hästen och jag så det känns som att vi kommer kunna klara oss ur det här också. Men idag när veterinären ringde så försvan nästan allt hopp... Veterinären misstänker nu en inflammation/skada i senskidan och prognosen för det verkar inte vara så lysande
Hon ska stanna kvar där tills på fredag och över helgen ska hon få vara hemma så än så länge är det bara att avakta, be till gudarna, hålla tummarna och hoppas på det bästa!! Jag känner mig så maktlös...
Jag vill bara att min lilla älskling ska få vara hemma med hästkompisarna i hagen, äta gräs och vara frisk!
Senast ändrad:
