Citatet blev lite konstigt.
Men för att svara på frågan:
"Lägga om vallen" betyder i princip att man gödslar, plöjer, plockar sten, harvar, sår och vältar. Och så behöver man skörda eller putsa vallen under första vallåret.
En vall som varit insådd med mycket klöver (fixerar kväve i jorden, naturlig näring till växterna) och som ska användas till hästar med lågt näringsbehov, behöver inte alltid gödslas.
Gödslar man med naturgödsel från gödselstacken, gödslar man normalt före vallbrott (=plöjning), men man kan också gödsla med granulerad gödsel, t.ex. konstgödsel i samband med sådd.
Beroende på jordtyp, och hur länge vallen legat, så kultiverar man ibland före plöjning, endera med kultivator eller med tallriksredskap, eller med något modernt multiredskap.
Man kan plöja på hösten eller våren. Vårplöjning är bra, eftersom det frigörs mindre CO2 under vintern från bevuxen yta, men, om det finns växter i vallen som vill ska dö av, t.ex. Alsikeklöver eller mycket ogräs, så vill man plöja på hösten, för att blotta växternas rotsystem så att de bekämpas effektivt.
Innan sådd så behöver man jämna till ytan och slå sönder plogtiltorna, det gör man med olika slags harvar, vilka man använder beror på flera omständigheter.
När man plöjt och harvat så kommer det fram sten i jorden, sten "vandrar" genom jordlagren, så den tar liksom aldrig slut, men ju oftare man plöjer och sår, desto mindre sten blir det plocka vid varje tillfälle. Lite större stenar plockas oftast med en stengrep (redskap i frontlastere), riktigt stora stena bänder man loss, och de minsta stenarna som plockas (i storlek som en mindre knytnäve ungefär) brukar man behöva plocka för hand. Vi som bor i "stenrika" trakter tänker med fasa på alla de där småstenarna. Det finns maskinstationer, som har stenplockarmaskiner, men det finns inte överallt. Man brukar behöva finplocka sten från vallen en gång till efter sådd och vältning, för stenar som ligger lösa och blottade, riskerar att slå sönder slåttermaskiner och balpressar.
När man harvat, så sår man vallfrö. det finns massor med olika sorters vallbalndningar, och möjlighet att skapa egna för speciella behov. På våren så sår man i regel tillsammans med en s.k. skyddsgröda, alltså någon annan mer snabbväxande gröda, som på olika sätt skyddar det späda gräset. Skyddsgrödan kan vara t.ex. havre eller korn, som sedan skördas, eller det väldigt snabbväxande gräset Westerwoldiskt rajgräs.
Efter sådd, så kör man med en vält över fältet/vallen, för att trycka till ytan, se till att fröna har jordkontakt, och pressa ner stenar.
När det så börjat växa, så behöver man endera skörda skyddsgrödan, om den består av spannmål, vilket kan göras när den är mogen genom att köra med skördetröska, eller genom att göra "helsädesensilage" (näringsrikt foder med spannmål i) när spannmålen är lagom halvmogen. POfta kan man ta en vallskörd i augusti/september om man skördat helsädesensilage i juli.
Har man sått med Westerwoldiskt rajgräs som skyddsgröda, kan man köra med betesputs ca 6-8 veckor efter sådd, och sedan ta in en vallskörd ytterligare 6-8 veckor senare.
Vallen tål inte tramp, alltså att betas, av tyngre djur som häst eller nöt första säsongen, jorden måste sätta sig och plantorna växa sig starka med ett bra rotsystem före bete. Helst bör man vänta till mitten av vallår två, innan man börjar beta den nya vallen. Man tar då en vallskörd på försommaren, och börjar beta när det vuxit tillbaka nytt "gräs".
Man kan också välja att så i slutet av juli/början av augusti. Största skillnaden mot ovanstående, är att man ofta sår utan skyddsgröda, men man behöver i alla fall putsa en gång under insåningssäsongen, och man kan egentligen inte börja beta tidigare än i mitten av nästa säsong.
Är det väldigt viktigt att bekämpa ogräs i den vall som ska läggas om, så höstplöjer man, och harvar rätt djupt ett antal gånger under försommaren, och sår i juli/augusti.
Ta hjälp av en närboende bonde.
Exakt hur man gör, beror lite på vad den som hjälper en att plöja, harva och så, har för maskiner, och hur denne kan passa in hjälp till grannen.
