Ger snart upp orken...

[Camama]

Vi köpte en häst som familjehäst då vi alla i familjen rider för ett par månader sen. Hästen var lugn när vi provred och det var inga problem. Men från dag 1 när den kom hem till oss så var den rädd för allt, sig själv, oss, omgivning mm. Visade på ett tydligt flyktbeteende när vi skulle hantera den. Så vi jobbade den från marken, tog ut olika tränare som jobbar med hästbeteende dagligen och fick god hjälp. Numera är den helt trygg med oss, men när vi har lyckats få bukt med något av problemen dyker där upp nåt nytt. Har fått förklarat att det antagligen är en process den går igenom, från att på förra stället fått skit när den blivit rädd så vågar den nu visa allt som varit fel från början. Som ett barn som missat saker som liten och som får ta itu med det när det blivit äldre. Det senaste nu är på och avsittning. Har fungerat sådär innan, men nu är den helt plötsligt livrädd när vi sitter upp. Har tagit hjälp av en tjej som hjälper oss att rida den, då jag flög av ganska ordentligt för ett tag sedan och då känns det bättre att någon som inte har den historien med hästen rider. I förrgår flög hon också av... Hästen gör det inte för att vara dum, den är otroligt snäll och vill vara till lags, men man ser på ögonen att det blir panik. Väl uppe går det jättebra att rida var som helst, där är den inte rädd längre. Är kollad och har inte ont nånstans. Känner att jag börjar tappa modet, det var inte så här vi skulle ha det när vi köpte hästen för snart 4 månade sen.... Att vi inte själva skulle kunna rida den, vi kan inte sälja den heller för vem skulle köpa den, även om den är supersnäll, har fint steg och är härlig? Så det vi har framför oss nu är att börja från början även med ridningen, alltså av och på... Någon som har varit med om liknande, köpt en mjuk, kuvad häst som inte har något självförtroende? Och där det faktiskt blivit något så när bra?

 

[skuggi]

Jag har iaf köpt en häst som varit mycket rädd och reaktiv, och han är världens finaste idag, om än inte så okomplicerad som många andra hästar.
Han var ohanterad i princip, så vi har gjort all inridning osv själva och det har ju fått vara väldigt mycket fokus på att guida hästen i hur han ska hantera sina rädslor + att vänja honom vid sånt han inte behöver vara rädd för.
Det är något som vi fortfarande efter 10 år måste tänka på att "hålla levande" annars kan han lätt bli introvert och sedan explodera.
Jag tycker ni ska välja ut den av de tränare ni testat som ni kände hjälpte er bäst och som ni passade bra ihop med. Sen gör ni tillsammans upp en träningsplan och "rider in" den igen med en bra grund.

Det var väl inte det man hade tänkt sig, men ibland blir det sådär. Det låter ändå som att ni tycker att det är en fin häst, och då kan det vara värt det.
Jag tycker iaf att det lätt varit värt allt jobb vi lagt ner, såhär i efterhand. Undertiden var det ibland tårar och ångest.

 

[Camama]

Jag har iaf köpt en häst som varit mycket rädd och reaktiv, och han är världens finaste idag, om än inte så okomplicerad som många andra hästar.
Han var ohanterad i princip, så vi har gjort all inridning osv själva och det har ju fått vara väldigt mycket fokus på att guida hästen i hur han ska hantera sina rädslor + att vänja honom vid sånt han inte behöver vara rädd för.
Det är något som vi fortfarande efter 10 år måste tänka på att "hålla levande" annars kan han lätt bli introvert och sedan explodera.
Jag tycker ni ska välja ut den av de tränare ni testat som ni kände hjälpte er bäst och som ni passade bra ihop med. Sen gör ni tillsammans upp en träningsplan och "rider in" den igen med en bra grund.

Det var väl inte det man hade tänkt sig, men ibland blir det sådär. Det låter ändå som att ni tycker att det är en fin häst, och då kan det vara värt det.
Jag tycker iaf att det lätt varit värt allt jobb vi lagt ner, såhär i efterhand. Undertiden var det ibland tårar och ångest.

 

[Camama]

Ja att vi får jobba alltid med honom räknar vi med, han är ju en osäker häst men som vill vara oss till lags. Det är det som jag tycker är jobbigast, att han vill så gärna, han älskar när vi är ute på tur och är väldigt nyfiken. Att ha som du en explosiv häst måste ju vara ännu jobbigare... Vi har fått bort de flesta rädslorna som är konkreta, han har fått lära sig att det är ok att bli rädd, men man måste kunna hantera dem. Men känns som vi tog steg tillbaka igen när på och avsi

 

[akleja]

Det där med att de är rädda vid upp- och avsittning är inte så ovanligt. En av mina var sån, hon kunde dra iväg I 120 knyck när någon hon inte kände skulle sitta upp. Det var aldrig problem med hennes vanliga ryttare (min dotter), men sedan hon dragit med mig bestämde jag mig för att träna bort det. Det tog kanske ca tre månader. Under den tiden red jag inte, utan tog det stegvis tills jag kunde sitta upp och sen av och det kändes helt säkert. Sedan dess har det aldrig varit minsta problem och hon är numera min ridponny. Jag hade kunnat gå snabbare fram men lät det ta tid eftersom hon faktiskt var rädd för situationen. Hon arbetades dagligen under den perioden antingen från marken eller reds hon av min dotter.

När man haft hästar ett tag brukar det komma lite problemperioder. Ofta efter tre månader sådär. Att de är stressade från början är man ju mer beredd på. Fyra månader är en väldigt kort period.
Om jag tanker tillbaka på vad jag skulle gjort annorlunda med just den här hasten så skulle vi ha varit färre personer runt henne och satsat mycket mer på olika typer av markarbete. För det var själva hanteringen som var knepig. Samtidigt fungerade ridningen fint (förutom uppsittningen då) så red vi ganska mycket och det var I sig bra eftersom hon fick göra något hon var bra på.

Det går att sälja även den knäppaste hast om man bara är beredd att gå ner I pris. Men om man har tålamodet kan man också lära sig mycket på sådana här hästar. Dock är de inte några ideala familjehästar eftersom det ofta är enklare för dem att ha en eller två människor som rider och markarbetar dem, I alla fall under den första tiden.

Jag utgår från att ni sett over vardagen - dvs foderstat, hagvistelse, utrustning etc. så att det inte är några sådana problem?

 

[mollyphlox]

Vi köpte en häst som familjehäst då vi alla i familjen rider för ett par månader sen. Hästen var lugn när vi provred och det var inga problem. Men från dag 1 när den kom hem till oss så var den rädd för allt, sig själv, oss, omgivning mm. Visade på ett tydligt flyktbeteende när vi skulle hantera den. Så vi jobbade den från marken, tog ut olika tränare som jobbar med hästbeteende dagligen och fick god hjälp. Numera är den helt trygg med oss, men när vi har lyckats få bukt med något av problemen dyker där upp nåt nytt. Har fått förklarat att det antagligen är en process den går igenom, från att på förra stället fått skit när den blivit rädd så vågar den nu visa allt som varit fel från början. Som ett barn som missat saker som liten och som får ta itu med det när det blivit äldre. Det senaste nu är på och avsittning. Har fungerat sådär innan, men nu är den helt plötsligt livrädd när vi sitter upp. Har tagit hjälp av en tjej som hjälper oss att rida den, då jag flög av ganska ordentligt för ett tag sedan och då känns det bättre att någon som inte har den historien med hästen rider. I förrgår flög hon också av... Hästen gör det inte för att vara dum, den är otroligt snäll och vill vara till lags, men man ser på ögonen att det blir panik. Väl uppe går det jättebra att rida var som helst, där är den inte rädd längre. Är kollad och har inte ont nånstans. Känner att jag börjar tappa modet, det var inte så här vi skulle ha det när vi köpte hästen för snart 4 månade sen.... Att vi inte själva skulle kunna rida den, vi kan inte sälja den heller för vem skulle köpa den, även om den är supersnäll, har fint steg och är härlig? Så det vi har framför oss nu är att börja från början även med ridningen, alltså av och på... Någon som har varit med om liknande, köpt en mjuk, kuvad häst som inte har något självförtroende? Och där det faktiskt blivit något så när bra?

Har varit med om lite liknande med min tidigare häst, han kunde också göra sådär i början. Tog hjälp av ett par vänner som är jätteduktiga med hästar och på att rida, och med deras hjälp blev hästen riktigt trevlig. Jag valde ändå att sälja eftersom tendenserna fanns kvar om han blev stressad. Men han fungerade riktigt bra med rutinerade hästmänniskor och jag hittade ett bra hem till honom. Så i slutändan blev det bättre än jag trodde, men det var verkligen inte kul när man var mitt uppe i det. Mitt råd är att hitta nån duktig person som kan hjälpa till nu, och sen se vartefter hur det känns med hästen.

 

[sorbifolia]

Kan det möjligtvis även bero på överskottsenergi? Många hästar blir tittiga och nervösa om dom får för mycket krafftfoder eller för lite träning/utevistelse... Inte alls ovanligt att sådana omställningar i samband med miljöombyte och nya ägare ger liknande problem som ni beskriver.

Har ni testat att ta bort allt krafftfoder och rasta av hästen ordentligt, så att den blir riktigt trött fysiskt och psykiskt?
Om det inte ger någon förbättring så skulle jag nog sälja, det låter inte som rätt häst för er. Men det kan vara drömhästen för någon annan ändå, fast ni kanske måste gå ner lite i pris jämfört med vad en häst utan sådana problem skulle kosta.

 

[skuggi]

Ja att vi får jobba alltid med honom räknar vi med, han är ju en osäker häst men som vill vara oss till lags. Det är det som jag tycker är jobbigast, att han vill så gärna, han älskar när vi är ute på tur och är väldigt nyfiken. Att ha som du en explosiv häst måste ju vara ännu jobbigare... Vi har fått bort de flesta rädslorna som är konkreta, han har fått lära sig att det är ok att bli rädd, men man måste kunna hantera dem. Men känns som vi tog steg tillbaka igen när på och avsi

Det kommer nog att komma några såna där tillfällen där det känns som att man backat, men kämpar man sig igenom det så brukar det bli att man skuttar "framåt" rätt kvickt igen.
Trots att han är så "knasig" så har min man lärt sig rida på honom medan vi red in honom, så att den här sortens häst inte skulle kunna vara en bra familjehäst håller jag inte med om. En häst som har mycket vilja att vara till lags är en njutning att hålla på med.

Just vid av- och påsittning så kan man fundera på om det kan vara ett fysiskt problem, som sadetvång, som gör problemet större. Det kan man också ofta råda bot på med ganska enkla medel. Dels hur man gör när man sadlat och också själva uppsittandet. Att sadel och sadelgjord inte orsakar obehag måste man också kolla.
Jag lärde ganska tidigt vår rädda häst både att bli upphoppad på barbacka (mååååånga timmars hoppande bredvid/mot för att sen bli hängande över för att han skulle bli trygg med det) och även att komma sidvärts emot en stol om jag ställde mig på den inför uppsittning. Det gick enkelt med lite godis Att jobba massor med de här grejerna och göra det så avancerat som möjligt ger dem trygghet, prassliga påsar att ha med upp osv så att de inte blir rädd om jackan prasslar. Greja med fötterna på korset så de inte blir rädd om man stöter i osv.

 

[Camama]

Det där med att de är rädda vid upp- och avsittning är inte så ovanligt. En av mina var sån, hon kunde dra iväg I 120 knyck när någon hon inte kände skulle sitta upp. Det var aldrig problem med hennes vanliga ryttare (min dotter), men sedan hon dragit med mig bestämde jag mig för att träna bort det. Det tog kanske ca tre månader. Under den tiden red jag inte, utan tog det stegvis tills jag kunde sitta upp och sen av och det kändes helt säkert. Sedan dess har det aldrig varit minsta problem och hon är numera min ridponny. Jag hade kunnat gå snabbare fram men lät det ta tid eftersom hon faktiskt var rädd för situationen. Hon arbetades dagligen under den perioden antingen från marken eller reds hon av min dotter.

När man haft hästar ett tag brukar det komma lite problemperioder. Ofta efter tre månader sådär. Att de är stressade från början är man ju mer beredd på. Fyra månader är en väldigt kort period.
Om jag tanker tillbaka på vad jag skulle gjort annorlunda med just den här hasten så skulle vi ha varit färre personer runt henne och satsat mycket mer på olika typer av markarbete. För det var själva hanteringen som var knepig. Samtidigt fungerade ridningen fint (förutom uppsittningen då) så red vi ganska mycket och det var I sig bra eftersom hon fick göra något hon var bra på.

Det går att sälja även den knäppaste hast om man bara är beredd att gå ner I pris. Men om man har tålamodet kan man också lära sig mycket på sådana här hästar. Dock är de inte några ideala familjehästar eftersom det ofta är enklare för dem att ha en eller två människor som rider och markarbetar dem, I alla fall under den första tiden.

Jag utgår från att ni sett over vardagen - dvs foderstat, hagvistelse, utrustning etc. så att det inte är några sådana problem?

 

[Camama]

Ja vi har koll på

Det där med att de är rädda vid upp- och avsittning är inte så ovanligt. En av mina var sån, hon kunde dra iväg I 120 knyck när någon hon inte kände skulle sitta upp. Det var aldrig problem med hennes vanliga ryttare (min dotter), men sedan hon dragit med mig bestämde jag mig för att träna bort det. Det tog kanske ca tre månader. Under den tiden red jag inte, utan tog det stegvis tills jag kunde sitta upp och sen av och det kändes helt säkert. Sedan dess har det aldrig varit minsta problem och hon är numera min ridponny. Jag hade kunnat gå snabbare fram men lät det ta tid eftersom hon faktiskt var rädd för situationen. Hon arbetades dagligen under den perioden antingen från marken eller reds hon av min dotter.

När man haft hästar ett tag brukar det komma lite problemperioder. Ofta efter tre månader sådär. Att de är stressade från början är man ju mer beredd på. Fyra månader är en väldigt kort period.
Om jag tanker tillbaka på vad jag skulle gjort annorlunda med just den här hasten så skulle vi ha varit färre personer runt henne och satsat mycket mer på olika typer av markarbete. För det var själva hanteringen som var knepig. Samtidigt fungerade ridningen fint (förutom uppsittningen då) så red vi ganska mycket och det var I sig bra eftersom hon fick göra något hon var bra på.

Det går att sälja även den knäppaste hast om man bara är beredd att gå ner I pris. Men om man har tålamodet kan man också lära sig mycket på sådana här hästar. Dock är de inte några ideala familjehästar eftersom det ofta är enklare för dem att ha en eller två människor som rider och markarbetar dem, I alla fall under den första tiden.

Jag utgår från att ni sett over vardagen - dvs foderstat, hagvistelse, utrustning etc. så att det inte är några sådana problem?

 

[Camama]

Kan det möjligtvis även bero på överskottsenergi? Många hästar blir tittiga och nervösa om dom får för mycket krafftfoder eller för lite träning/utevistelse... Inte alls ovanligt att sådana omställningar i samband med miljöombyte och nya ägare ger liknande problem som ni beskriver.

Har ni testat att ta bort allt krafftfoder och rasta av hästen ordentligt, så att den blir riktigt trött fysiskt och psykiskt?
Om det inte ger någon förbättring så skulle jag nog sälja, det låter inte som rätt häst för er. Men det kan vara drömhästen för någon annan ändå, fast ni kanske måste gå ner lite i pris jämfört med vad en häst utan sådana problem skulle kosta.

 

[Camama]

Tror inte att det är överskottsenergi, vi har ju ridit honom en del och går långa promenader med honom. Kraftfoder får de inte och de går på lösdrift.

 

[Camama]

Vet inte varför mina svar kommer med till hälften bara, men skönt att höra att det är fler som haft det som vi och som fått en bra och ridbar häst sen. Tror inte att det är sadeltvång, funkar att lägga på sadeln utan att han blir orolig. Har precis haft ut en sadelprovare så sadeln ska ligga bra. Just nu fokuserar vi på att stå på pall bredvid honom, tar han två steg bak så fram igen två steg. Och så får vi väl jobba honom med promenader med sadel igen... Hålla på och dra i den, sätta i foten osv utan att han ska gå bak eller på sidan. Så tråkigt bara, vi var ju på god väg med att få honom i form igen, det är svårt och tidskrävande att gå så långa promenader så att det täcker en lång uteritt! Akleja,det låter som att ni har haft ungefär samma problem som vi. Vad var det för övningar ni gjorde? Alla tips är ju bra så det blir lite variation..

 

[Boj]

Min häst bli oerhört stirrig och stissig om vi åker iväg på kurs, hemmavid är han hyggligt lugn. Men borta blir han lite av ett monster, gissningsvis kräver det en hel del arbete att få honom att landa. Rutiner skapar lugn hos hästen.

 

[Yrja]

Rutiner skapar lugn hos hästen.

Skriver under på den.

 

[Meggan]

Vårt senaste köp ( lite drygt ett år sen) var hur cool som helst när vi köpte henne, men inte i kondition efter två tre månader var hon hemsk , reste sig typ varje ridpass högt! Vi jobbade tillsammans m vår tränare och har lokaliserat hennes " triggers" ( genomgången av vet innan) idag är hon hur fin som helst, vi missförstod helt enkelt varandra i början. Ta hjälp och ge det tid, eller sälj om ni inte vill eller har möjlighet att jobba igenom det. En frisk häst går att få ordning på m tid hjälp och tålamod

 

[Itzyditzy]

Jag har också haft lite problem med min nya häst. Dock så gick det väldigt bra den första månaden. Sen kom han väl på att det var någon ny på ryggen.. Förra ägaren hade själv fött upp och ridit in.

Nu efter 4 månader börjar vi komma i fas igen. Men han kommer fortfarande på nya saker att testa. Mycket handlar om missförstånd. Det tar ju väldigt lång tid att lära känna hästen. Och hästen ska ju lära känna ryttaren också!