Geologins dag - Fråga en geolog

[athena_arabians]

Nu tar jag och bumpar den här tråden! Vi har ett gammalt bruk i närheten och i väggarna finns en blå sten här och där - vad kan det tänkas vara för sten?

Bruket det gäller är Grängshammars bruk om det är relevant. Byggnaden ifråga byggdes 1834

Det är inte en naturlig sten utan rester från rostningen av järnmalm som @malumbub säger, dvs slagg. Den bildades när temperaturen var tillräckligt hög och hälldes i formar för att bli byggsten. Den är heller inte kristallin utan ett glas.

Edit: Färgen varierar mellan grön och blå, beroende på vilka mineral som fanns i den ursprungliga malmen.

Edit 2: Det som kallas för Bergslagssten och används i smycken är blå slagg.

 

[MiaMia]

Nu tar jag och bumpar den här tråden! Vi har ett gammalt bruk i närheten och i väggarna finns en blå sten här och där - vad kan det tänkas vara för sten?

Bruket det gäller är Grängshammars bruk om det är relevant. Byggnaden ifråga byggdes 1834

Slagg. Har framför allt i Bergslagen använts till diverse byggen. Mest grunder och murar men även hela hus kunde muras i slagg. Färgen varierar från turkos till blå och grön, ibland så mörk att den ser svart ut. Typiskt är den "glasiga" ytan och de har ibland olika inslag av "grus" och "skräp". Vad den malm man smälter innehåller och vilken järnframställningsteknik som används påverkar hur slaggen ser ut och vilken kvalitet den får. Kan användas som bitar av blandad form (som man får ifall slaggen bara hälls ut i en grop i marken och man tar rätt på det som blir), men man kunde också hälla upp den i gjutformar och göra slaggstenstegel, dvs. fyrkantiga bitar att mura med.
https://www.adlibris.com/se/bok/slaggsten-slagghus-unika-kulturskatter-9789185581900

 

[gul_zebra]

Är det inte slagg från bruket?

Det är inte en naturlig sten utan rester från rostningen av järnmalm som @malumbub säger, dvs slagg. Den bildades när temperaturen var tillräckligt hög och hälldes i formar för att bli byggsten. Den är heller inte kristallin utan ett glas.

Edit: Färgen varierar mellan grön och blå, beroende på vilka mineral som fanns i den ursprungliga malmen.

Edit 2: Det som kallas för Bergslagssten och används i smycken är blå slagg.

Slagg. Har framför allt i Bergslagen använts till diverse byggen. Mest grunder och murar men även hela hus kunde muras i slagg. Färgen varierar från turkos till blå och grön, ibland så mörk att den ser svart ut. Typiskt är den "glasiga" ytan och de har ibland olika inslag av "grus" och "skräp". Vad den malm man smälter innehåller och vilken järnframställningsteknik som används påverkar hur slaggen ser ut och vilken kvalitet den får. Kan användas som bitar av blandad form (som man får ifall slaggen bara hälls ut i en grop i marken och man tar rätt på det som blir), men man kunde också hälla upp den i gjutformar och göra slaggstenstegel, dvs. fyrkantiga bitar att mura med.
https://www.adlibris.com/se/bok/slaggsten-slagghus-unika-kulturskatter-9789185581900

Där ser man, tack! Har alltid tyckt att det är så fint med de blå inslagen men inte kollat närmre förrän igår. Spännande, jag trodde att det skulle vara något "finare" än rester

 

[gul_zebra]

Hej kära bukegeolog, vill du identifiera den här tro? Hittad på en åker i Vellinge i Skåne. Hoppas att bilden är tydlig nog, jag ville inte kliva ner på åkern

 

[skogaliten]

Hej kära bukegeolog, vill du identifiera den här tro? Hittad på en åker i Vellinge i Skåne. Hoppas att bilden är tydlig nog, jag ville inte kliva ner på åkern

Jag är inte geolog, men arkeologiintresserad, så jag röstar på flinta!

 

[gul_zebra]

Jag är inte geolog, men arkeologiintresserad, så jag röstar på flinta!

Oh! Jag blev tvungen att googla nu, jag har alltid tänkt mig flinta som en sån där vanlig grå sten liksom

 

[MiaMia]

Oh! Jag blev tvungen att googla nu, jag har alltid tänkt mig flinta som en sån där vanlig grå sten liksom

Säger också flinta utifrån ett historiskt, icke-geologiskt perspektiv.

Det ska väl ha funnits en rätt omfattande produktion av flintredskap i Skåne och viss "export". Tror de bl.a. ligger som just lösa klumpar i leran. Typiskt att utsidan ser matt och mer anonym ut, men när man klyver den så kommer den där blanka, släta ytan fram. Gissar att den där är upplöjd och spräckt av att blivit träffad av plogen.

 

[gul_zebra]

Säger också flinta utifrån ett historiskt, icke-geologiskt perspektiv.

Det ska väl ha funnits en rätt omfattande produktion av flintredskap i Skåne och viss "export". Tror de bl.a. ligger som just lösa klumpar i leran. Typiskt att utsidan ser matt och mer anonym ut, men när man klyver den så kommer den där blanka, släta ytan fram. Gissar att den där är upplöjd och spräckt av att blivit träffad av plogen.

Ser man på, spännande! Den ligger på alldeles nyplöjd jord vad jag kan se så det känns väldigt rimligt

 

[athena_arabians]

Hej kära bukegeolog, vill du identifiera den här tro? Hittad på en åker i Vellinge i Skåne. Hoppas att bilden är tydlig nog, jag ville inte kliva ner på åkern

Geologen säger också solklar flinta

 

[Kjerulfia]

Hej kära bukegeolog, vill du identifiera den här tro? Hittad på en åker i Vellinge i Skåne. Hoppas att bilden är tydlig nog, jag ville inte kliva ner på åkern

Flinta

 

[gul_zebra]

Geologen säger också solklar flinta

Flinta

Great, tack!

 

[athena_arabians]

Är det någon som bor i Skellefteå-trakten? Läste att det varit jordbävning. Hur (o-)vanligt är det i Sverige?

Jag flyttar hit så vi inte får ajabaja av moderatorerna

Det finns flera anledningar till jordbävningar i Sverige:

Den isostatiska landhöjningen. När vi varit nerisade så var isen så tung att den tryckte ner berget. Nu när isen är borta så reser sig berget igen (postglacial landhöjning) och det leder till spänningar och när dessa släpper så blir det jordbävningar.

Spridningen av mittatlantiska ryggen. Atlanten håller på att dela sig och detta sker i den mittatlantiska ryggen (orsaken till att Island finns, den är bildad över mittatlantiska ryggen). Spridningen gör att det blir ett tryck på fennoskandiska skölden (urbergsplattan vi bor på) och likadant där, när spänningar i berget släpper så blir det en jordbävning.

Vid gruvor. I större gruvor som den i Kiruna sker det ofta sättningar i berget som orsakar seismisk aktivitet. Det är helt enkelt för att det bryts ut så stora massor att det orsakar förändringar i spänningen i berget.

 

[gammalek]

Jag flyttar hit så vi inte får ajabaja av moderatorerna

Det finns flera anledningar till jordbävningar i Sverige:

Den isostatiska landhöjningen. När vi varit nerisade så var isen så tung att den tryckte ner berget. Nu när isen är borta så reser sig berget igen (postglacial landhöjning) och det leder till spänningar och när dessa släpper så blir det jordbävningar.

Spridningen av mittatlantiska ryggen. Atlanten håller på att dela sig och detta sker i den mittatlantiska ryggen (orsaken till att Island finns, den är bildad över mittatlantiska ryggen). Spridningen gör att det blir ett tryck på fennoskandiska skölden (urbergsplattan vi bor på) och likadant där, när spänningar i berget släpper så blir det en jordbävning.

Vid gruvor. I större gruvor som den i Kiruna sker det ofta sättningar i berget som orsakar seismisk aktivitet. Det är helt enkelt för att det bryts ut så stora massor att det orsakar förändringar i spänningen i berget.

intressant! Tack!

 

[athena_arabians]

intressant! Tack!

Kan tillägga att jag kollade upp lite mer och just där kring Burträsk-Bureå finns det en svaghetszon i berget som gör att det är rätt vanligt med jordbävningar där. Enligt min gamle lärare i Uppsala (som alltid intervjuas när det händer sådant här ) så sker det i genomsnitt en jordbävning av den här magnituden (2,9) i Sverige per år.

 

[athena_arabians]

Vad är större?

Jag minns en gång när vi vaknade av ett brak och kort skakning. Det var tydligen ett mindre. Men det skrämde oss innan vi fattade.

I Sverige är "större" från ca magnitud 3 men givetvis går det att känna de som är svagare också. Sedan ska en komma ihåg att magnitudskalan är inte linjär utan logaritmisk, dvs ett steg upp innebär inte en dubblering utan mer än så.

 

[hastflicka]

Tack @athena_arabians Jag hade faktiskt tankt fraga dig mer om jordbavningar i Sverige.
Jag sorjer lite over att som flicka nar jag vaxte upp fanns bara larare och sjukskoterska att valja pa ... annars hade jag blivit nagot coolt som geolog, astrophysicist, eller meteorologist. Det ar sa himla intressant att lara sig mer om hur sadant ar uppbyggt och fungerar.

 

[Unafraid]

intressant! Tack!

Jag bor i Skellefteå. Jag undrade vad tusan sambon höll på med.... vi har "ganska ofta" mindre jordbävningar, ofta låter det som att det passerar en stor lastbil, men ljudet håller på lite för länge, det "mullrar" en stund och vibrerar lite.

 

[gammalek]

Jag bor i Skellefteå. Jag undrade vad tusan sambon höll på med.... vi har "ganska ofta" mindre jordbävningar, ofta låter det som att det passerar en stor lastbil, men ljudet håller på lite för länge, det "mullrar" en stund och vibrerar lite.

Aha, är det så det känns och yttrar sig. Hur länge kan det mullra?

 

[Unafraid]

Aha, är det så det känns och yttrar sig. Hur länge kan det mullra?

Oj, svårt att säga.. 20-30 sekunder? Man hinner börja fundera lite. Sen brukar dom spränga rätt ofta i närheten av var jag bor, så trodde det var något sånt som hände.

 

[Sassy]

Oh, jag har en rätt så specifik fråga.

Diabasspåren i Bohuslän, kan man se på själva utseendet på dem vilken period de är ifrån? Jag vet ju på ett ungefär vilka områden som kan vara från vilken tid, men det hade varit coolt om det skiljer såpass att man kan se det på avstånd. Spåren i Kostergnejsen ser ju verkligen ut som att en enorm tiger rivit sig fram!