Ge upp sina egna hästar för att satsa på sitt barn…

[Ajda]

Dottern har en egen ponny som hon tävlar på hobby nivå. Ingen elit satsning men vi har kuskat runt nästan varannan helg i sommar på hopptävlingar.
Tävla är viktigt för henne och hennes drivkraft i sitt hästintresse.

Jag själv har tre islandshästar varav en är ett föl. Vi står inackorderade i ett stall med ganska låg standard men nära vårt hem. Kortfattat så finns det för och nackdelar.
Men själva stalljobbet är tungrott. Tar tid, långt att bära vatten. Kånka på dunkar till hagarna varje dag. Mörkt. Inget varmvatten.
Så det dagliga arbetet utöver ridningen tar tid.
Jag har ju bara en häst som jag rider nu men ibland hinns knappt det ens med. Fokuset just nu ligger på dottern och hennes ponny. Skjutsa till träningar bla. Skulle definitivt behöva stötta upp på marken vad gäller dressyrarbetet. Men där är vi katt och råtta så det går inte. Bättre att betala för lektioner än att förstöra husfriden.
Men ja just nu lägger vi både mycket tid och pengar på dottern. Det kommer jag aldrig ångra såklart. En kort period i livet…

MEN, när vet man när(om) det är dags för att dra ner på sitt eget intresse? Tre islandshästar är för mycket. Men jag kan inte sälja hästar. Älskar dem allihop och är så rädd för att ångra mig. Fölet är en dröm jag haft länge, hans mamma är också min uppfödning och mina drömmars häst. Den andra islandshästen är härlig den med. Drömmer ju lite om att dottern ska gå över på islandshäst tids nog. Dock är hon inte där än, mer än att de är roliga att rida ibland.

Samtidigt som livet känns en smula övermäktigt emellanåt med allt som ska hinnas med på fritiden.

Dottern drömmer om en till ponny som hon kan utvecklas och täcla i högre klasser med. Men det skulle innebära att jag måste sälja alla mina för att kunna köpa en sådan häst till henne.

 

[Islandshästryttare]

Finns det ingen möjlighet att lämna ut den ridbara hästen på foder ett år? Finns ju dem som söker islandshästar för att t.ex. gå islandshästgymnasium som vill ha en häst på foder. Eller ändra uppstallningen till något som blir mindre jobb? Om jag hade varit i din sits hade jag inte sålt i dagsläget. Vet inte vilken ålder din dotter är i men barns intressen kan förändras även om hon har ett starkt intresse just nu. Om din dotter skulle tröttna på hästar och ridningen så tror jag du skulle ångra dig om du sålt din egen uppfödning och fölet. Men givetvis är det ditt beslut och er familj som du känner bäst. Förstår att det inte är ett enkelt beslut vill bara ge lite infallsvinklar. När fölet blir lite äldre är det ju också många som skickar iväg islandshästar till något ställe där de kan gå i stor flock under en period. Det kanske också är ett bra alternativ på sikt.

 

[TeamLundVer]

Jag hade inte köpt ytterligare en häst till dottern. Man lär sig oerhört mycket av att utbilda den häst man har.
Jag är själv uppväxt med häst och min mor gjorde så småningom avkall på sitt hästintresse, hon behöll hästen men hann knappt rida. Nu var det pga annat men jag hade hellre sett att vi haft hästeriet tillsammans.

 

[prinsessfeminist]

Det är svårt att sälja, men man måste vara realistisk.
Jag sålde mitt sto i augusti. Det var svårt och satt långt inne, men jag insåg att barnen inte har det där stora intresset.

Det är mest jag som rider, och jag hinner inte rida två. En var tvunget att säljas, för hästens skull. Det var ett svårt beslut, och jag velade länge fram och tillbaka.

Nu har vi behållit avkomman och det blir ingen ridning att tala om förrän om sisådär fyra år. Då är yngsta dottern redo för gymnasiet.

Då kanske jag behöver sälja igen. Men nu är nivån att vi delar på en ponny. Barnen rider lite då och då, men gillar mest att pyssla med hästen. Det passar därför just nu bra med unghästar. Vi gör detta ihop och det är roligt att umgås.

Mitt beslut blev lättare när jag funderade på vad som gör min häst lyckligast.

Hon älskar att rida ut, och jag hittade en köpare som kommer att rida ut mycket ihop med sina barn.

Vad trivs dina hästar bäst med? Kan du ge dem det?

Bara lite frågor på vägen.

Sedan håller jag med @TeamLundVer, en ponny i taget för ditt barn. Dels för att det är vettigt att lära sig att utvecklas med sin häst, men också pga tiden.

De barn jag känner som har fler ponnier, blir stressade av dåligt samvete och tiden är knapp även för dem.

 

[Sirap]

Jag tycker absolut inte att du ska sälja för att köpa en till ponny till din dotter. Om du vill sälja för att du inte orkar/hinner med är en sak, men inte för att dottern ska ha en "bättre" ponny.

 

[hastflicka]

Jag tycker absolut inte att du ska sälja för att köpa en till ponny till din dotter. Om du vill sälja för att du inte orkar/hinner med är en sak, men inte för att dottern ska ha en "bättre" ponny.

Nej ... for hur skulle det kannas om dottern lessnar pa hastar om ett ar, eller tva?

 

[Ajda]

Jag håller med er. Dottern begär inte heller av mig att jag ska sälja mina hästar för att köpa fler till henne. Hon är 13 år.

Faktiskt ska stoet m föl åka till flock förhoppningsvis nästa vecka. Det ska bli väldigt skönt några månadet. Sen kommer hon tillbaka och fölet stannar kvar.
Utgifterna för dem blir ungefär densamma, något högre kanske men mindre jobb värsta månaderna på året nu.

Lämna ut på foder funderar jag på. Hästen är under igångsättning efter en tidigare operation av en cysta vid struplocket. Men det skulle avlasta även lite ekonomiskt.

Vi har råd med våra hästar. Men det är också det vi prioriterar att lägga (typ) alla pengar på. Vilket jag ibland får dåligt samvete över mot resten av familjen.

 

[Sleepy]

Men själva stalljobbet är tungrott. Tar tid, långt att bära vatten. Kånka på dunkar till hagarna varje dag. Mörkt. Inget varmvatten.
Så det dagliga arbetet utöver ridningen tar tid.

Rationalisera det lite, så får du tid och ork över till annat. Skaffa en vagn att dra dunkarna i; då slipper du bära, du kan ta fler dunkar varje gång, vattnet räcker längre. Pannlampor, solcellslampor? Osv.

 

[Ray]

Jag håller med er. Dottern begär inte heller av mig att jag ska sälja mina hästar för att köpa fler till henne. Hon är 13 år.

Faktiskt ska stoet m föl åka till flock förhoppningsvis nästa vecka. Det ska bli väldigt skönt några månadet. Sen kommer hon tillbaka och fölet stannar kvar.
Utgifterna för dem blir ungefär densamma, något högre kanske men mindre jobb värsta månaderna på året nu.

Lämna ut på foder funderar jag på. Hästen är under igångsättning efter en tidigare operation av en cysta vid struplocket. Men det skulle avlasta även lite ekonomiskt.

Vi har råd med våra hästar. Men det är också det vi prioriterar att lägga (typ) alla pengar på. Vilket jag ibland får dåligt samvete över mot resten av familjen.

Det är supersvårt just med hästar att sätta ramar för hur mycket som är lagom flr just vår familj tycker jag.
Man kan lägga precis hur mycket pengar och tid som helst och hur mycket man än gör så finns det så många som gör dubbelt upp och menar att det är värt det.
Jag har ponny till dottern. Precis bytt upp en storlek och tittat på ponnyer från långt över budget till under budget och det är så svårt att bestämma hur man ska tänka. Min häst sålde jag när vi skaffade ponny.
Lägger massor med tid på ponny och stall och det är ingenting jämfört med ytliga vänner på insta... som har både ponny och häst parallellt redan som 13 åringar.
Hur mycket ska man satsa på barns sportutövande? Hur mycket får en vuxen lägga i tid och pengar på ditt eget intresse? Jättesvårt tycker jag.
Jag hade känt att en häst att rida på och fölet som projekt varit nog för mig. Men jag har inga stora problem med att sälja hästar som så. Jag gillar liksom alla hästar och hade utan problem köpt en ny om dottern skulle tappa intresset. Men där är man ju väldigt olika!

 

[Ray]

Det är svårt att sälja, men man måste vara realistisk.
Jag sålde mitt sto i augusti. Det var svårt och satt långt inne, men jag insåg att barnen inte har det där stora intresset.

Det är mest jag som rider, och jag hinner inte rida två. En var tvunget att säljas, för hästens skull. Det var ett svårt beslut, och jag velade länge fram och tillbaka.

Nu har vi behållit avkomman och det blir ingen ridning att tala om förrän om sisådär fyra år. Då är yngsta dottern redo för gymnasiet.

Då kanske jag behöver sälja igen. Men nu är nivån att vi delar på en ponny. Barnen rider lite då och då, men gillar mest att pyssla med hästen. Det passar därför just nu bra med unghästar. Vi gör detta ihop och det är roligt att umgås.

Mitt beslut blev lättare när jag funderade på vad som gör min häst lyckligast.

Hon älskar att rida ut, och jag hittade en köpare som kommer att rida ut mycket ihop med sina barn.

Vad trivs dina hästar bäst med? Kan du ge dem det?

Bara lite frågor på vägen.

Sedan håller jag med @TeamLundVer, en ponny i taget för ditt barn. Dels för att det är vettigt att lära sig att utvecklas med sin häst, men också pga tiden.

De barn jag känner som har fler ponnier, blir stressade av dåligt samvete och tiden är knapp även för dem.

De jag känner med flera ponnyer hade helst haft ännu fler. Verkar fungera hur bra som helst om man har egen gård att ha tre fyra ponnyer i tävlingskondition...

 

[Andromedae]

Jag tänker att det viktigaste här faktiskt är vad du själv vill. Har sett en del mammor som ger upp sina intressen (efter vad de själva säger, alltså) för sina barns skull, där resultatet blir att det skaver mellan förälder och barn eftersom barnet antingen inte ser uppoffringen på samma sätt som föräldern eller där föräldern på grund av sin uppoffring medvetet eller omedvetet ökar sina krav på barnet.

Det är tungjobbat på vintern, skriver du. Kan du underlätta med hjälp av någon särskild sorts verktyg? Medryttare på din ridbara häst och dotterns ponny för att ge er lite tid off? Eller låta någon av dotterns kompisar vara medryttare på någon av dem, så får de rida ihop?

Dottern behöver träna. Finns det möjlighet att träna där ni står, alternativt skära ner på antalet träningar eller träna närmare? Vilket ansvar kan hon ta i att få det dagliga att rulla?

Vad har du för krav på din hästhållning och på livet i allmänhet? Kan du speca dem bredvid varandra och väga dem mot varandra? På så sätt ger du dig själv en möjlighet att se om du har realistiska krav utefter hela situationen.

 

[svea]

Dottern har en egen ponny som hon tävlar på hobby nivå. Ingen elit satsning men vi har kuskat runt nästan varannan helg i sommar på hopptävlingar.
Tävla är viktigt för henne och hennes drivkraft i sitt hästintresse.

Jag själv har tre islandshästar varav en är ett föl. Vi står inackorderade i ett stall med ganska låg standard men nära vårt hem. Kortfattat så finns det för och nackdelar.
Men själva stalljobbet är tungrott. Tar tid, långt att bära vatten. Kånka på dunkar till hagarna varje dag. Mörkt. Inget varmvatten.
Så det dagliga arbetet utöver ridningen tar tid.
Jag har ju bara en häst som jag rider nu men ibland hinns knappt det ens med. Fokuset just nu ligger på dottern och hennes ponny. Skjutsa till träningar bla. Skulle definitivt behöva stötta upp på marken vad gäller dressyrarbetet. Men där är vi katt och råtta så det går inte. Bättre att betala för lektioner än att förstöra husfriden.
Men ja just nu lägger vi både mycket tid och pengar på dottern. Det kommer jag aldrig ångra såklart. En kort period i livet…

MEN, när vet man när(om) det är dags för att dra ner på sitt eget intresse? Tre islandshästar är för mycket. Men jag kan inte sälja hästar. Älskar dem allihop och är så rädd för att ångra mig. Fölet är en dröm jag haft länge, hans mamma är också min uppfödning och mina drömmars häst. Den andra islandshästen är härlig den med. Drömmer ju lite om att dottern ska gå över på islandshäst tids nog. Dock är hon inte där än, mer än att de är roliga att rida ibland.

Samtidigt som livet känns en smula övermäktigt emellanåt med allt som ska hinnas med på fritiden.

Dottern drömmer om en till ponny som hon kan utvecklas och täcla i högre klasser med. Men det skulle innebära att jag måste sälja alla mina för att kunna köpa en sådan häst till henne.

I dagens samhälle där ungdomar mår skitdåligt av allt tävlande och krav på att prestera är kanske inte den största tjänst man kan göra ett barn att göda deras elitdrömmar. Jag tror inte heller att man blir en bättre förälder av att ge upp sina egna drömmar och intressen. Behåll du dina hästar, låt tösen nöja sig med en ponny och dra ner tävlandet och tränandet till en rimlig nivå så att du hinner med dina hästar och kan ha roligt med dem.

 

[Ajda]

Jag försöker svarar er alla här.

Ja jag måste försöka få till själva stallarbetet så det blir smidigare. Tog kontakt med stallägaren idag och frågade om vi fick köpa lite lampor. Han svarade att han hade beställt det. Så det var ju toppen.
Vi kör dunkar på säckkärra. Men det går bara ta en i taget. Och det går åt 2 till varje hage. Låter inte så mycket men det blir tungt nästintill varje dag. Går ju lösa om man köper en slang och drar runt hela stallet… men det tycker jag ligger på stallägaren. Men annars får vi fixa det med. Det skulle ju underlätta.
Höt går det inte göra så mycket åt. Det tas upp (storbalar) med vinsch som man sen får stå två och försöka putta på plats.

Dottern har ADD vilket gör henne en smula oorganiserad och har svårt att planera jobbet i stallet. Vilket gör att hon inte riktigt är där än att kunna sköta det självständigt. Saker glöms lätt bort eller drar ut oändligt på tid.
Hon jämför mycket med sina kompisar där några föräldrar själva gett upp sin ridkarriär och bytt ponnys nu för att skaffa bättre och bättre material.
Dotterns ponny har varit kanon. En fantastisk läromästare. Hon har inte ”maxat” henne än. Så vi kommer inte sälja henne. Men dottern vill tävla mer än vad jag tycker en 16 årig häst bör. Men nu är vi väl alla rätt nöjda när det börjar lugna ner sig.

Medryttare är en idé. Kanske ska se över det.

 

[Ajda]

I dagens samhälle där ungdomar mår skitdåligt av allt tävlande och krav på att prestera är kanske inte den största tjänst man kan göra ett barn att göda deras elitdrömmar. Jag tror inte heller att man blir en bättre förälder av att ge upp sina egna drömmar och intressen. Behåll du dina hästar, låt tösen nöja sig med en ponny och dra ner tävlandet och tränandet till en rimlig nivå så att du hinner med dina hästar och kan ha roligt med dem.

Elitsatsning blir det inte. Det hästmaterialet vi har råd med kommer inte räcka. Dottern kan inte kunskapsmässigt ta fram en ung förmåga heller.
Tränandet är på en rimlig nivå nu. Kanske tom borde vara mer träningar i framförallt dressyren. Men det tar sin tid ändå. Jag jobbar obekväma arbetstider så jag är borta ett par kvällar per vecka. Jobbar även helgen (ja inte alla då).

 

[ameo]

Dotterns ponny har varit kanon. En fantastisk läromästare. Hon har inte ”maxat” henne än. Så vi kommer inte sälja henne. Men dottern vill tävla mer än vad jag tycker en 16 årig häst bör.

Menar du att du tycker att den är gammal för att den är 16 år? Och att det är därför du skulle önska en till ponny till dottern?
I så fall tycker jag att du kan omvärdera det litegrann, för en ponny som är 16 år är snarast i sin bästa ålder och, förutsatt att den i övrigt är fräsch, kan mycket väl hänga med i både 5 och 10 år till om man är rädd om den. Jag hade nog snarare i så fall diskuterat med dottern om att man inte alltid kan få som man vill, vilket i detta fallet skulle kunna innebära att man inte kan tävla varje helg. Det är en del i att vara rädd om den ponny man har.

 

[Nevermind]

16 år är ju ingen ålder, speciellt inte för en ponny. En del storhästar på elitnivå är ju i den åldern. Sen kan man kanske inte alltid tävla varje helg, men det kan man ju inte oavsett vilken häst/ponny man har. Jag förstår att din dotter har lite extra svårigheter på grund av sin diagnos, men hon kanske så småningom klarar av att få in rutiner för stallet och fixa mer på egen hand. Jag var 15 när jag köpte min häst och mina föräldrar är inte hästmänniskor. Jag redde alltså ut det mesta själv i den åldern. När jag sedan ville rida och tävla mer letade jag upp andra hästar att hjälpa till med.

Jag tycker inte att det är fel att du prioriterar ditt eget intresse också. Många barn och ungdomar har ju inte ens möjlighet att ha en egen häst alls, så på det sättet har ju din dotter det "bättre" än många andra som det är. Är ponnyn inte riktigt vad dottern vill ha så kanske ni ska fundera på att byta ponny? I och med åldern är det kanske läge att göra det ganska snart isåfall. Bara en tanke, jag förstår om ni vill ha kvar er ponny! Många hästar går ju också att utveckla mer än man tror från början, kanske kan dottern ändå komma upp en bit i klasserna med nuvarande ponny?

 

[svea]

Det där med vattnet låter jättejobbigt! Köp en rejäl vagn, tycker jag. https://www.witre.se/sv/wsw/flakvagnar-transportvagnar#productBeginIndex:0&

 

[em-pirre]

Jag håller med @ameo

Man måste inte få en fin tävlingshäst eller tävla varje helg. Nu har ni en sådan här ponny, den får duga. Att jämföra sig med andra är inte en orsak till att mamma ska ge upp sitt eget intresse.

Det är klart man ska hjälpa och stödja men inte curla.

Man kan inte få allt.

 

[prinsessfeminist]

De jag känner med flera ponnyer hade helst haft ännu fler. Verkar fungera hur bra som helst om man har egen gård att ha tre fyra ponnyer i tävlingskondition...

Det kanske är så för vissa. Mycket beror ju också på huruvida föräldrar kan hjälpa till, var hästarna är uppstallade, och hur mycket man som vuxen jobbar osv.

De jag har haft i bekantskapskretsen som har haft flera ponnier till barnet, där har det varit mycket slit för att få tiden att räcka.

 

[Ajda]

Det kanske är så för vissa. Mycket beror ju också på huruvida föräldrar kan hjälpa till, var hästarna är uppstallade, och hur mycket man som vuxen jobbar osv.

De jag har haft i bekantskapskretsen som har haft flera ponnier till barnet, där har det varit mycket slit för att få tiden att räcka.

För att vi skulle kunna ha det oavsett egen gård eller inte så skulle det innebära att jag skulle få hjälpa till att motionera hästarna också. Vilket jag i såfall är helt okej med. Jag kan rida c ponny storleksmässigt. Men det skulle inte gå så länge jag själv har egna hästar jag måste rida också.